Ångest

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning.
Jag valde att skriva om ångest, därför att vi alla har känt av ångesten på mer eller mindre sätt.
Vad är då ångest och vilka drabbar den?
Kan man göra någonting åt starka ångestkänslor?
Finns det olika slags ångest som det finns någon slags forskning om och hur mycket forskas det kring ångest egentligen? Ja, frågorna är många och jag har suttit många ångestframkallande timmar för att få svar på några av frågorna.
Har jag då lyckats? Ja, det tycker jag att jag har.

Ångest är som depression, mycket vanliga. Det är inte bara något som finns i alla människors vardag, utan också så är ångest väldigt vanlig bland många olika psykiska störningar, som Schizofreni.
Ångest är en känsloupplevelse, men den känns även fysiskt i kroppen genom spända muskler, svettningar, torr mun och yrsel. Ångest är en kognitiv komponent som vanligtvis består av tankar som bedömer riskerna för något otrevlig och fruktansvärt som kommer att hända.
Det finns andra termer som används i samband med ångest, T.ex. fruktan, ängslan, oro och panik. Fruktan är den term som används för att beskriva ett emotionellt tillstånd som uppstår när man möter en omedelbar fara. Det är en snabb och kortvarig känsla som väcks när man känner behov av att fly eller kämpa. Fruktan förbereder oss på att hantera en farlig situation som kräver snabba reaktioner. Panik är en den företeelse som har den närmaste kopplingen till fruktan. Panik är en rädsloreaktion som utlöses vid fel tidpunkt, "falsk alarm". Paniken förknippas med fruktan med samma starka fysiska kroppsupplevelser. Oro handlar i likhet med ångest om ett mer diffust tillstånd, som inte har något specifikt fokus på en omedelbar fara, utan på en rad negativa konsekvenser, som kan ligga långt fram i tiden. Man kan beskriva oror som den kognitiva komponenten i ångesten.
Varför är då ångesten en så vanlig upplevelse? Då den är en ganska otrevlig känsla. Svaret på den frågan innebär att ångesten på flera sätt fyller positiva funktioner för vår del. För det första så kan ångesten i vissa situationer faktiskt hjälpa oss att prestera bättre, så länge den inte är för stark. För det andra fungerar ångesten som varningssignal inför möjliga faror, för att vidta åtgärder för det vi har ångest inför. En aspekt av detta att vara människa innebär att vi planerar inför framtiden, och det i sin tur betyder en förmåga att uppleva ångest eller oro inför saker som kan gå fel. En oförmåga att känna ångest kan kanske tyckas vara något bra, men det skulle på flera sätt innebära en stor nackdel. Oförmåga att känna ångest skulle precis vara som en oförmåga att känna smärta, att vi försätter oss i farliga situationer.
Efter att kortfattat ha berört det funktionella med ångest måste vi också slå fast att det finns många situationer där ångesten snarare utgör ett problem istället för en hjälp. När ångesten når en viss (hög) nivå, kan vi säga att individen lider av en ångeststörning. Det finns en mängd uttryck som ångesten kan ta form i. I och med att forskningen om ångesten har vuxit så har det uppstått en tendens att benämna olika typer av ångeststörningar som alla skiljer sig från varandra i vissa avseenden men som har som gemensamt att det innebär negativa och starka upplevelser av ångest.


Generell ångeststörning.
Enkel fobi.
Agorafobi
Social fobi
Panikångest
Tvångstankar och tvångshandlingar
posttraumatisk stress

Panikångest handlar det om då man upplever starka panikattacker som ger starka fysiska reaktioner som hjärtklappning, illamående, svettningar och yrsel tillsammans med tankar om att man ska dö, bli galen eller att helt förlora kontrollen. Efter att ha upplevt en sådan attack så kan man få ångest för att nya attacker ska uppkomma.
Fobierna har det gemensamt att det finns en specifik fokus för ångesten. Vid en enkel fobi så utgörs fokus på ett speciellt objekt T.ex. en spindel eller en orm. Vid agorafobi (torgskräck) är fruktan mer diffus men rör öppna platser (T.ex. varuhus). Sociala fobier kan också betyda att individen undviker offentliga platser men medan agorafobin har en känsla av att bli skild från företeelser som innebär trygghet (T.ex. bekanta platser och personer), innebär den sociala fobin en ångest av att bli uppmärksammad och negativt bedömd av andra personer.
Posttraumatisk stress är följden av att man varit med om en traumatisk händelse och utvecklar därför specefikansymtom, T.ex. ständiga minnesbilder ("Flashbacks") av händelsen som är kopplade till fysiska symptom av ångest. Generell ångeststörning är det namn som man sätter på en ångest som inte stämmer in på de andra som jag nämnt, men som ändå handlar om att man upplever ångest i många olika situationer och att man ofta går omkring och oroar sig.
Tvångssyndrom innebär att den som drabbas i ovanlig eller orealistisk grad är upptagen av en viss fara (tvångstankar) och vidtar vissa mått och steg för att undvika denna (tvångshandling). Ett vanligt exempel är att man oroar sig för smittosamma sjukdomar i sådan utsträckning att man ständigt och tvångsmässigt måste tvätta händerna.
Även om alla dessa olika former av ångeststörningar kan skiljas åt, brukar de oftast överlappa varandra, och de som drabbas upplever därmed en än en form av ångest.





Biologiska faktorer.

I likhet med många andra sjukdomar så har ångest en tendens att gå i släkten. Torgerson fann att ångesttillstånd var dubbelt så vanliga hos närstående släktingar till personer med Ångesstörningar än hos nära släktingar till personer som ingick i en kontrollgrupp. Några tvillingundersökningar har genomförts i syfte av att hitta någon eventuell gen som kan bara till grund för denna familjefaktor. Torgerson fick resultat som tydde på att en högre konkordans hos enäggstvillingarän hos tvåäggstvillingar när det gällde panikångest men inte för generell ångest, vilket kan betyda att den genetiska påverkan skiljer sig åt beroende på vilken typ av ångest som är inblandad. Även Kendler m.fl. Kunde rapportera en högre konkordans hos enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar och fann liknande effekter för andra ångeststörningar agorafobi, social fobi och enkel fobi. Det finns naturligtvis en möjlighet att enäggstvillingarna hade behandlats mer enhetligt än tvåäggstvillingarna och att likheterna på så sätt betonas mellan dem, men Torgerson menar att detta inte var fallet i hans undersökning. Resultatet från tvillingstudier tyder annars på att det kan finnas en genetisk grund för ångesten, även om det inte verkar särskilt troligt.

Sociala faktorer.

Tesen att traumatiska händelser kan ge upphov till ångest har en lång historia inom psykologin, framförallt när det gäller fobier. Behavioristiska beskrivningar av ångest lade tyngden på betingande faktorer tidigt under livet, vilka i sin tur var beroende för individen utsatts för en eller flera negativa händelser. Dessa tidiga upplevelser internaliseras via betingningsprocesser och därför reproduceras rädslan i senare situationer där hotet inte finns närvarande. Det som är viktigt i detta sammanhang är den stress som omgivningen medför.
Det finns resultat som visar att sociala faktorer eller livserfarenheter spelar en viss roll för ångesten. Definitionsmässigt är det erfarenheter som rör allvarliga hot som utgör en huvudsaklig orsak till posttraumatisk stress, men även vid andra ångeststörningar har man funnit att livserfarenheter har spelat stor roll. Finlay- Jones & Brown intervjuade ett antal kvinnor som besökte sin vårdcentral. Vissa kvinnor uppfyllde kriterierna för generell ångest, andra stämde in på kriterierna för depression och ytterligare andra led av både ångest och depression.
Dessa kvinnor, som alltså uppfyllde kriterierna för psykiska störningar, hade erfarit betydligt fler negativa händelser i livet än övriga kvinnor. Det fanns också vissa speciella drag, till exempel att de deprimerande kvinnorna hade upplevt fler situationer som innebar någon form av förlust, medan de ångestfyllda kvinnorna hade upplevt fler händelser av hot, till exempel att partnern hade hotat att lämna dem. De kvinnor som uppfyllde kriterierna för både ångest och depression hade upplevt såväl hot, som förlustsituationer.
En undersökning som Surtees gjorde gav stöd åt denna uppfattning. Surtees rapporterade en uppföljning av en grupp kvinnor vars makar antingen dött eller drabbats av hjärtattack men överlevt. Andelen psykiska störningar som drabbade båda dessa grupper var större än dem man kunde finna i en kontrollgrupp. De störningar som drabbade den grupp kvinnor vars partner fått hjärtattack utgjordes i huvudsak av ångest, medan den andra gruppen uppvisade depressiva symptom.
Resultaten stämmer med en syn på ångest säger att den i huvudsak är en följd av någon form av framtida hot, medan depression är en reaktion på en förlust som redan är ett faktum.

Psykologiska faktorer.

Inlärda faktorer spelar en viktig roll för ångesten. Inlärningsteorin lade tidigt tyngden på betingning när det gällde personer som uppvisade ett övermått av fruktan och fobiska symptom. I en undersökning av Watson & Rayner sammankopplades fruktan hos en elva månader gammal pojke vid namn Albert med en vit mus. Först visade Albert ingen rädsla för musen men när de vuxna samtidigt med att Albert skulle klappa musen producerade ett högt ljud, började Albert visa rädsla för musen. Via klassisk betingning hade Albert lärt sig reagera med fruktan på ett tidigare icke-hotande objekt genom att detta kopplats samman med en otrevlig stimulus (starkt ljud). Denna undersökning fick ett stort inflytande som en modell för hur fobier kan utvecklas.
Det viktigaste när det gäller ångest är det att en belöning kan bestå i att individen undviker något otrevligt ( eller får detta att bli mindre negativt).
Detta kallas för negativ förstärkning och blandas ofta ihop med bestraffning, trots att det rör sig om två olika saker. Vid bestraffning följs en respons av något negativt som alltså minskar sannolikheten för att responsen uppträder i framtiden. Vid en negativ förstärkning följs en respons av något önskvärt, som gör att sannolikheten för responsen ska uppträda igen ökar, men resultatet innebär att något otrevligt försvinner (eller minskar i omfattning). Hos den person som har torgskräck och som varje gång ska gå ut får ångest och bestämmer sig för att stanna inne, förstärks detta ”innebeteende” genom den lättnad som uppstår varje gång det händer.
Om man sammanför klassisk och operant betingning får vi på så sätt en prydlig förklaring på Ångest. Via klassisk betingning lär sig en person att förknippa en viss situation med fruktan eller ångest. För att sedan undvika dessa upplevelser undviker individen dessa situationer och slipper på så vis ångesten men samtidigt förstärks den inlärda reaktionen.

Ångest och kognition.

Inlärningsteorin har givit oss en rimlig förklaring till några av de enklare aspekterna av ångest, och den teorin har också kommit till god användning när det gäller att klargöra den roll som undvikande spelar för ett makthållande av ångesten. Ångesten är emellertid mer komplex än så och inbegriper både kognitiva aspekter som rör fara och inlärda reaktioner. Det finns idag en stor mängd forskningsresultat som visar att kognitioner är en viktig del av ångesten. Forskarna har inriktat sig på ett antal kognitiva aspekter som uppmärksamhet, tolkningar och riskbedömningar. Kliniska resultat och även mer personliga exempel tyder på att ångestfyllda personer uppvisar en större sannolikhet för att uppmärksamma eller lägga märke till potentiellt hotfull information i omgivningen.

Samverkan mellan olika faktorer.

Inlärningsteoretiska förklaringar av ångest bygger på ett samspel mellan sociala och psykologiska faktorer. Ångesten uppfattas som ett resultat av psykologiska inlärningsprocesser som inverkar på sociala eller miljömässiga skeenden. Cook & Mineka har rapporterat om elegant experiment som var inriktat på frågan om fobier är inlärda eller medfödda.
Det mest uppenbara argumentet mot idén att fobier är ärftliga är att det inte är alla människor som drabbas av dem. Mot miljöståndpunkten har vi det faktum att fobier mycket ofta rör ett begränsat antal teman. Människor uppvisar fobiska reaktioner på spindlar och ormar men inte på knivar och vapen, vilka är lika farligare eller kanske ännu mer. Dessutom är det förhållandevis sällan som människor med fobier kan berätta om en speciell händelse som kan ha varit upphovet till fobin.
Det verkar som om att inlärning är viktig vid tillägnandet av en rädsloreaktion, men enbart för vissa stimuli som redan är programmerade på ärftlig väg för att vecka denna känsla.



Källdiskussion:
Jag har använt mig av:
Läroboken.
Psykologi skriven av Michael Eysenck.
Internet.

Jag har använt mig mest av Eysenck psykologibok allra mest. Jag hittade den på stadsbiblioteket och stod av det var kurslitteratur för universitetet så då tyckte jag ur ren källkritisk synpunkt att den boken är mycket bättre än de sidor på internet som jag hade hittat. De sidorna var visserligen bra, men jag hade inga källor direkt som jag kunde hänvisas till. Så jag hade Eysenck bok som underlag och hade internet och läroboken som stöd och lite komplettering.

Avslutande diskussion.

Under arbetets gång så har jag känt en liten form av ångest för att det finns så oerhört mycket information och man drunknar i alla termer och begrepp. Men efter mycket svett och tårar så har jag lyckats göra en sammanställning av vad jag tycker har varit viktigast i mitt arbete.
Det jag känner kan vara svårt är att göra egna reflektioner om ångest. Det jag kan göra är att relatera till mina egna erfarenheter. Under arbetets gång så har jag läst många olika fallexempel och i vissa fall har jag känt likheter.
Det är väldigt intressant med undersökningen av kvinnor som led av olika sorters ångest eller depressiva sjukdomar och att det kom inte som en överraskning att kvinnor med ångest hade upplevt mycket hot under sina liv. För ångesten kommer ju fram när man utsätts för situationer där man behöver fly eller kämpa och den känslan får man ju under hot.
Depressioner känner man ju av när man har förl...