Åsikts- och yttrandefrihetens historia

2 röster
20560 visningar
uppladdat: 2000-08-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Att tryckfrihet hänger ihop med åsikts- och yttrandefrihet råder knappast några tvivel om. Faktum är att man historiskt sett kan sätta likhetstecken mellan tryckfrihet och åsikts- och yttrandefrihet, då boktryckarkonsten öppnade nya dörrar för den som ville sprida sina åsikter effektivt. Att läsa böcker och andra skrifter var också bästa sättet att införskaffa nya kunskaper och därigenom väcka åsikter. Det var som sagt Gutenbergs uppfinning i mitten av 1400-talet som inledde det som kom att bli en flera sekel lång kamp mot censur och förhandsgranskning av det tryckta mediet. Man kan tala om tryckfriheten före och efter 1766, året då lagen om tryckfrihet antogs som en av Sveriges grundlagar.

Kungen och kyrkan var 1500-talets makthavare. Tillsammans utövade de ett slags monopol på kunskapsspridning. Den dåvarande kungen Gustav Vasa (1523-1560) såg alltså boktryckarkonsten som ett hot mot sin ställning, eftersom han inte längre kunde kontrollera den information som spreds i landet. För att begränsa denna fara stängde Gustav Vasa biskop Brasks tryckeri i Söderköping, för att begränsa spridningskällan av tryckta texter till det då återstående enda tryckeriet i Stockholm. Han motiverade detta med den bristfälliga anledningen att de två tryckerierna ekonomiskt skulle konkurrera ut varandra:
"Det pränteri till förfång, som nu i Stockholm med svår kostnad upprättat är, förty det ena kommer det andra till fördärv." Nu hade kungen möjlighet att i större utsträckning förhindra att för honom olämpliga texter kom ut på marknaden, bland annat lade han sig själv i översättningen av Nya Testamentet.

Under 1600-talet ökade censuren och lagstiftningen inom området blev allt hårdare. Stränga straff drabbade inte bara den som var författare eller boktryckare till olämplig bok eller skrift, utan det räckte att äga boken för att riskera att drabbas av repressalier. Prästerna i landet övertog uppgiften att leda detta omfattande kontrollsystem för tryckta texter och vidarebefordra tveksamma skrifter till kanslikollegiet. Granskningen gällde även skrifter tryckta i utlandet. 1668 kom "Kungl. Maj:ts förbud att eftertrycka dess utgångna stadgar". Vi var alltså långt ifrån den offentlighetsprincip som blev gällande hundra år senare.

Många filosofer under upplysningstiden på 1700-talet förespråkade det mänskliga förnuftet och folkens frihet, vissa förnekade t o m Guds existens. Det här smittade av sig, speciellt på dem som inte hade det så bra. Inom Sverige hade två olika opinioner växt fram. "Hattarna" bestod till större delen av adel och överklass, medan "Mössorna" utgjordes av de övriga tre stånden. Vid riksdagen 1765-66 fick mösspartiet makten med hjälp av mutpengar från Ryssland och med inspiration från kontinentens filosofer antogs 1766 grundlagen om tryckfrihet som en av våra grundlagar. Sverige blev härmed först i världen med en lag om tryckfrihet, även om England flåsade oss i nacken.

I Sverige innebar lagen full offentlighet för allmänna handlingar och att censuren avskaffades, även om det fortfarande fanns vissa inskränkningar. Smädelse mot Gud och konungen tillhörde det som fortfarande var förbjudet att trycka. I och med att tryckfriheten "förlänats konstitutionellt skydd" ansåg man att den var tryggad och skulle vara evigt bestående.

Men efter bara sex år drogs denna frihet in, eller begränsades i alla fall avsevärt, när Gustav III tog makten genom en statskupp 1772. Än i dag tvistar historieforskare om tryckfriheten försvann eller bara gjordes om.

Nåväl, Gustav III:s makterövring medförde flera negativa konsekvenser för tryckfriheten. 1790 förbjöd han veckoskrifter och dagblad att nämna något som rörde "de närvarande

oroligheterna i Frankrike", och den 9 februari 1792 förbjöds tryckning och utgivning av allmänna handlingar.

Gustav III:s efterträdare och son, Gustav IV Adolf, avsattes efter att ha förlorat Finland. Näste man att styra Sverige blev Karl XIII. Han regerade till sin död 1818, men eftersom han inte själv hade någon son åkte en ung svensk löjtnant ner till Frankrike i syfte att hämta en ny kung, Jean Baptiste Bernadotte.

År 1809 var det dags igen för en omfattande revision av Sveriges grundlagar. Den sjätte juni (kom att bli Sveriges nationaldag dels för detta, men också för att Gustav Vasa kröntes till kung samma dag 1523) antogs den nya regeringsformen, vars § 86 är övergripande för 1810 års tryckfrihetsförordning. Regeringsformen, som medförde en ökad makt för riksdagen och starkt begränsade kungens befogenheter, var en viktig hörnsten i utvecklingen mot det styrelseskick vi har idag.

Den nya liberala tryckfrihetsförordningen hade många motståndare, som fick stöd av den just utsedde tronföljaren. "Opposition, c'est conspiration" enligt honom. De frihetsfientliga krafterna lyckades redan vid riksdagen 1812 få igenom en omarbetad tryckfrihetsförordning. Nu inrättades en s k indragningsmakt med möjlighet att utan rättegång dra in en tidning där artiklar ansågs olämpliga. Bernadotte, som kallade sig Karl XIV Johan, kom flitigt att använda sig av denna möjlighet. Indragningsmakten avskaffades sedermera 1844-45.

1812 års tryckfrihetsförordning levde kvar i sin helhet, dock med några smärre ändringar, till 1949. Den förordning som gäller idag är den som tillkom 1949 med en ändring från 1982 gällande 4 § i kapitel 7 om tryckfrihetsbrott. Fortfarande är allmänna handlingars offentlighet en viktig del i den svenska lagstiftningen.

Den senaste förordningen innehåller fortfarande grunddragen från 1812 års version. Vid bearbetningen av texten ifrågasattes om det verkligen skulle heta tryckfrihetsförordning, då förordning är beteckningen för lagstiftningsprodukter av lägre kvalitet, men så fick det i alla fall bli.

Åsikts- och yttrandefriheten har alltså genom tryckfriheten haft såväl med- som motgångar på sin väg i det svenska grundlagssystemet. Inte ens idag är den total, men detta är snarare för att skydda den enskilde individen mot de allt starkare medierna, än för att som dåtidens kungar utnyttja sin maktposition för egen vinnings skull. I många av världens länder har arbetet precis börjat, så där får man nog räkna med en lång och strapatsfylld kamp fö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Åsikts- och yttrandefrihetens historia

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-08-01]   Åsikts- och yttrandefrihetens historia
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=116 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×