Historia


Ordet aborigin kommer från latinets origine, villket betyder: från början; av ursprung och används som ett allmänt ord för urbefolkningar.
Men de flesta använder ordet aborigin när de talar om Australiens urbefolkning, då de inte har något eget namn.
När jorden fortfarande var täckt av ett istäcke var vattennivån ungefär 90 meter högre än vad den är idag. Då var det bara ett sund på 16 mil som skiljde Nya Guinea från Australien.
För 15.000 år sedan började isen smälta och för 5.000 år sedan blev Tasmamnien, vilken ligger söder om Australien, en egen ö.
De första aboriginerna kom till Australien via Sydostasien och Indonesien, troligen i kanoter eller i småbåtar. I Australien levde de ensamma i 40.000 år, men de finns fynd som tyder på att de funnits där i 60.000 år. Med de metoder som fanns på 1990 talet kunde man fastställa att aboriginerna levde ensamma i Austarlien i 40.000. Men nu har man funnit kvarlämningar som med dagens teknik kunnat härledas 60.000 år bakåt. Den plats där de fann de 60.000 år gamla fynden var vid en plats mittemot Timor, vilken är den del av Indonesien där det är närmast över till Australien. Forskarna tror därför att det är den första bosättning som aborginerna grundade. Aboriginerna var så kallade samlare och jägare, villket betyder att de inte hade en fast bosättning.
Aboriginerna hade inget skriftspråk, men 250 talspråk. Istället för skriftspråk hade de ett rituellt språk och ett språk som användes för att tala med de närmast anhöriga.
Fördelningen av arbetet var sådan att männen jagade, och kvinnorna samalde råvaror att göra kläder, verktyg och mat av. Maten som de samlade delades sedan av alla medlemmar i gruppen. Gruppen bestod av ett brödrapar med barn och fruar. Flera sådana grupper bildade en stam, om det var ont om mat delades maten av alla i stammen och inte bara i gruppen.
Australien var verkligen inget paradis för sin urbefolkning. Med sin ouppbörliga torka skiljde sig klimatet där från resten av världen.

När engelsmännen kom

När James Cook kom till Australien år 1771 började ön koloniseras av engelsmännen, 165.000 straffångar blev ditförda. De första fångarna blev föra till nuvarande Sydney, som då hette Botany Bay och kallades helvetet.
Det fanns ont mat och vatten, det enda det fanns gott om var rom. Alkohol blev botemedlet för att stå ut med att befinna sig i Botany Bay.
Innan engelsmännen kom fanns det ca.



750.000 australiska aboriginer. När engelsmännen kom dog många aboriginer. Många blev skjutna eller förslavade och ett stort antal dog av sjukdomar engelsmännen fört med sig och som urbefolkningen inte var immun mot. På Tasmaninen, en ö söder om Melbourne, utrotades aboriginerna helt.
Under 1800-talet ville många muséer ha skelett från olika folkstammar och de betalade bra för det. Européerna stal döda männsikor från aboriginerna och t.o.m. dödade aboriginer för att sälja till museér. Aboriginerna fick aldrig tillbaka skeletten och trots att de var stulna är det många museér som fortfarande inte vill ge tillbaka skeletten till Aboriginerna.
År 1830 var det 70.000 icke aboriginer i landet och bara 7.000 av de dessa hade kommit dit frivilligt.
År 1851 upptäcktes det guld i Australien. Det kom guldgrävare från hela världen för att söka lyckan. I den tidigare så guldrika staten Kalifornien hade guldet tagit slut och därför var många av guldgrävarna amerikaner. På grund av alla guldgrävare ökade Australiens invånarantal kraftigt.
År 1860 fanns det 1.000.000 invånare och 20 år senare var antalet det dubbla.
Så sent som år 1868 slutade man skicka straffångar till Australien. Då hade 165.000 fångar exporterats till Austarlien.
Inte förän 1960 fick aboriginerna rösträtt och räknades med i invånarantalet.
Värt att veta är att de andra invånarna i Austarlien fick rösträtt år 1902 som andra land i världen.
Engelsmännen försökte “tämja” aboriginerna, lära dem engelska och göra dem kristna. Detta pågick ända fram till år 1969, villket medförde att mycket av den aboriginska kulturen och religionen försvann.
Aboriginerna är den enda folkgruppen som inte har ett eget namn.
Hela Austarlien har en yta på 8.000.000 km2, villket är 17 gånger Sveriges area. Av det fick aboriginerna endast värdelös mark i mitten av Australien där det bara växer buskar och snår.







Den enda någolunda användbara mark som tillhör aboriginerna är nationnalparkerna, som de får dela med turisterna.

Nutid

Nu finns det omkring 390.000 australiska aboriginer, de flesta bor i utkanten av städer och i fattiga områden. Hela 30% av alla australiska aboriginer är arbetslösa medan bara 9% av resten av befolkingen är det.
Att så många är arbetslösa beror till stor del på dålig utbildning.
De aboriginer som ändå har arbete kommer inte upp i samma lönenivå som resten av befolkningen. Hela 15% av alla australiska aboriginer sitter i fängelse och många missbrukar alkohol och droger. Aboriginerna är fortfarande diskriminerade. Partiet One Nation anser t.ex. att aboriginerna inte ska få vissa bidrag som de får nu.
Aboriginerna har länge behandlats mycket dåligt av polisen. Ett tecken på hur aboriginernas dåliga ställning i samhället är att de bara utgör 1.5% av Austarliens befolkning, samtidigt som 25% av alla som dör i fängelserna är aboriginer.
Att så många aboriginer dör i fängelser beror mestadels på rasism.
De flesta aboriginer har suttit, sitter eller har släktingar eller vänner som sitter i fängelse.
I det centrala Sydney ligger slumområdet Redfern där en gammal aboriginsk bosättning blivit en aboriginsk förort.
Den aboriginska förorten skapades genom att några aboriginska familjer år 1930 kom till Sydney för att söka arbete och bostad, de fick bo i just Redfern, vilken då var den mest förfallna delen av Sydeny.
År 1970 kom det fler och fler aboriginska familjer till Redfern, en av de som kom dit var Ernie Dingo som medverkat i Crocodile Dundee filmerna.
I Redfern har invånarna sina egna skolor. De har också en egen radiostation som bara sänder aboriginsk musik och även egna teatergrupper.
För de flesta är berget Ayers rock, eller Uluru på aboriginska, deras andliga hjärta och Redfern deras politiska och kulturella hjärta.
Trots att Austarlien är ett av de de länder i världen med högst levnadsstandard, ser det ut som att aboriginerna lever i något av de fattigaste länderna i världen. Det blir så dåligt behandlade i samhället att deras medellivslängd är mer än 20 år mindre än för övriga invånare. Lärarna vill och fösöker inte ens lära barnen att läsa och skriva, villket får till följd att många aboriginer är analfabeter.

Kultur

Aborginernas heligast plats är Ayer´s rock, det är ett berg som ligger i den södra delen av Australien. Berget mäter ungefär en mil i omkrets , är 350 meter högt och är ungefär 350 meter långt. Aboginerna själva kallar berget för Uluru som betyder skuggig plats.
Det sägs att de som bestiger Ayer’s rock drabbas av sjukdomar eller olyckor.
Från aboriginerna kommer instrumentet didgeridoo och jaktvapnet bumerang som nu även används som leksak. Till jakt används en bumerang som inte kommer tillbaka, den kan döda en fågel på 200 meters avstånd. De som kommer tillbaka används i tävlingar och som leksak. De återvändande bumernagerna anvädes bara i västra och östra Australien.



Didgeridoon är gjort av ett långt ihåligt trärör med vax munstycke, en riktig didgeridoo ska vara urholkad av termiter. Men även fabriksgjorda förekommer. När man spelar didgeridoo ska man helst cirkelandas, det betyder att man andas in genom näsan samtidigt som man blåser ut med munnen. Vid olika ceremonier målar de sej med fäger som de framställer själva.
Att födas till aborigin är en ganska stor procedur, när de föds ska de helst födas på stammens egna heliga plats.
När barnet är fött ska mamman viska “kom ihåg att du är älskad och har stöd på din resa genom livet”.
Det anses fel av en aborigin att berätta om sin kultur eller sina cermonier, därför sprids de inte heller lika lätt som andra kulturer.
Aboriginerna är djupt religiösa männsikor, men deras samhälle har inga präster. Istället är det den äldsta i stammen som översätter budskapen från andevärlden och för dem vidare till andra stammedlemmar.
Ett traditionellt aboriginsamhälle har många ritualer och ceremonier. En av dem är Corroborre, en andlig ceremoni som utmärker något i samhället. En Corroborre fest hålls oftast på natten och innehåller mycket dans, musik och andra ritualer. Männen och kvinnorna är målade i olika rituella mönster. På Corroborre festerna spelar männen didgeridoo.
Ett tag förbjöds Corroborre men aboriginerna fortsatte med den i smyg.
Män och kvinnor är uppdelade när de utför cermonierna, männen får inte se kvinnorna när de utför den och kvinnorna får inte se männen.
Trots att de är så förtryckta i samhället så har en aborigin fått göra en mycket stor sak, år 2000 fick en aborigin tända os elden. Det kallas hoppet för aboriginerna.

Drömtiden

Drömtiden är den tid då, enligt aboriginerna, allting skapades.
Det började med att det aboriginerna kallar “förfäderna andevarelserna” kom upp ur marken när jorden sprack. De såg ut som männsikor, men de kunde förvandla sig till en människo-ödla, en människo-känguru eller en människo-emu. En emu är en sorts struts. Förfäderna andervarelserna kunde inte bara vara ödlor, kängurur och emuer, de kunde lika gärna vara ormar, fåglar eller andra djur, detta skiljer sig mellan stammarna.
Förfäderna andervarelserna skapade all natur - berg, sjöar, kullar och floder, genom att sjunga. Det sägs att de sjöng alla floder och bergskedjor. Överallt där de gick fram lämnade de en slinga av musik efter sig.
De lärde även ut lagar, en av de lagarna löd att jorden var perfekt i sin skapelse och inte fick manipuleras.
När de hade skapat en så bra värld att männsikor skulle kunna leva på den skapades människorna.
De vägar där förfäderna andervarelserna sjöng kallas drömspår eller sånglinjer. Genom att följa dessa leder som tillhör aboriginerna och genom att sjunga de gammla sångerna så går man in i drömmarnas värld och förenas med förfäderna och landskapet. Uttrycket drömmande syftar inte bara på den tid då jorden skapades utan är även som en annan dimension som hör samman med nutiden. Om man kan dessa gammla sånger så kan man använda de som kartor. Mycket av den historia vi kan om aboriginerna beror på att man ly....

En tag är ett sökord eller uppmärkning av ett arbete. Genom att märka upp arbeten med olika relevanta sökord, kan du lätt hitta tillbaks till de arbeten du är intresserad av, genom att söka på dessa ord nästa gång du besöker vår sajt. Man kan också se och söka på andra besökares taggar.