Är EU bra eller dåligt för Sverige som nationalstat?

8 röster
30827 visningar
uppladdat: 2009-05-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

1900-talet har av många kallats globaliseringens århundrade. Globala avtal, överstatliga organisationer och fri handel mellan länder är något som aldrig förr existerat. Trenden under globaliseringen har i princip varit att makten förflyttats "uppåt", alltså till över- eller mellanstatliga organisationer. En av de mest kända av dessa är Europeiska Unionen, EU, som är en form av överstatlig organisation där representanter från de flesta av Europas länder samlas. EU har under 1900-talet växt sig större och mäktigare, och räknas idag som en stor kraft inom världspolitiken. Vägen till dagens EU har dock varit kantad av nederlag och motstånd. Kritiker har poängterat att Sveriges makt över sig självt försvinner till förmån för makthavarna inom EU.

Syfte

Mitt syfte med att skriva detta arbete är att få en bild av hur Europeiska Unionen påverkar staten Sverige och om EU är något positivt eller negativt för Sverige.

Frågeställning

Är EU bra eller dåligt för Sverige som nationalstat?

Avgränsning

Det jag ska berätta om och diskutera är hur EU kan påverka politiska och ekonomiska beslut som tas i Sverige och om detta är bra eller dåligt.

Bakgrund

Politik och lagstiftning

EU har de senaste åren fått en mer tydlig roll som ett överstatligt organ. Organisationen kan nu bestämma över medlemsländerna likt ett lands regering kan styra över landskap. EU kan till exempel kräva av ett medlemsland att de ska stifta lagar som är likadana som i övriga EU-länder. Detta kan ske genom antingen såkallade direktiv eller förordningar. En förordning är den kraftigaste formen av lagtyp som kommer från EU. Så fort en förordning trätt i kraft gäller den som lag i alla EU-länder. Den stryker alltså alla nationella lagar som motsäger den. Den andra formen av lag som EU kan tvinga på länder är direktiv. Ett direktiv handlar mer om att sätta upp och uppnå mål. Ett exempel kan vara att sänka koldioxidutsläpp. Ett direktiv säger bara vad målet är, de enskilda staterna får själva bestämma hur de uppnås.

Medlemsländerna är skyldiga att följa EG-rätten, inklusive att genomföra gällande direktiv inom den angivna tidsfristen. Om Sverige inte har genomfört ett direktiv efter att tidsfristen har gått ut så kan kommissionen stämma svenska staten inför EG-domstolen. Kommissionen börjar med att fråga regeringen om dess åsikt i ärendet och kan därefter lämna in ett så kallat motiverat yttrande för att uppmana regeringen att åtgärda problemet. Om regeringen trots detta inte vidtar de åtgärder som kommissionen anser behövs så kan kommissionen gå vidare till EG-domstolen. EG-domstolen har slagit fast principen om EG-rättens företräde. Den innebär att de lagar som antas inom EG, EU:s första pelare, har företräde framför nationella lagar. Om en nationell lag strider mot gällande EG-rätt så gäller inte den nationella lagen.[1]

Enligt en undersökning som gjordes av SVT år 2003 består Sveriges lagstiftning till 20% av direkt bindande lagar från EU, och 10% av lagar med anknytning till EU.[2] Medan det för vissa kanske låter mycket, är det långt ifrån länder som Storbritannien, där hela 80 % av lagstiftningen kommer från EU.[3]   Några exempel på hur svenska lagar ändrats eller håller på att ändras på grund av EU-direktiv och förordningar är den nya IPRED-lagen[4], det svenska förbudet mot barnreklam försvann, [5] TV-reklamen i Sverige har ökat[6], samt det kommande Telekompaketet[7] och Datalagringsdirektivet[8].

En artikel i Aftonbladet från mars år 2009 beskrev väldigt tydligt några exempel på hur EU-lagar direkt påverkar oss vanliga människor.
   "EU är inte i Bryssel. EU är i mitt kylskåp, i badrumsskåpet, i bilen och på jobbet.  Jag följde min dag ur ett EU-perspektiv och upptäckte att jag har den Europeiska unionen in på skinnet."

   Det skriver författaren, och fortsätter sedan med att berätta om de direktiv och förordningar från EU som reglerar bland annat produktsäkerhet, kosmetika, märkning av varor, återvinning av förpackningar, gränsvärden för bekämpningsmedelrester, bullernivåer, leksakers säkerhet och mycket annat. [9]

Medlemsländerna har också bestämt vad EU får besluta om inom varje enskilt område. EU bestämmer till exempel allt som rör EU:s handel med omvärlden, men kan endast ge stöd till medlemsländerna på utbildningsområdet. [10]

Ekonomi

Ekonomiskt sett påverkar EU Sverige på många olika sätt. Som den "första pelaren" inom EU är det ekonomiska frågor som präglat EU från dess start. Det som var början av vad som under 90-talet skulle börja kallas EU var Kol- och stålgemenskapen, alltså en ekonomisk union. Efter hand utvecklades även en gemensam atomenergipolitik, Euratom, en gemensam marknad för alla varor, EEG, och till sist Europeiska Unionen. Trots att organisationen fått nya politiska uppdrag har ekonomin alltid varit kärnan i organisationen.

Ett område där samarbetet visar sig väldigt tydligt är vid tullarna. Det finns idag inga tullar eller andra handelshinder mellan medlemsländer inom EU. Tullunionen är en av EU:s tidigaste milstolpar. Genom den avskaffades tullarna vid de inre gränserna och det inrättades ett enhetligt system för beskattning vid import. Därefter avskaffades kontrollerna vid de inre gränserna. Tulltjänstemän finns nu endast vid EU:s yttre gränser.[11] På samma sätt som varor inom ett land kan transporteras fritt kan idag många varor flyttas och transporteras helt fritt inom EU. Idag kommer 85 % av Sveriges import från länder inom Europa.[12] Varor som kan flyttas fritt inom EU delas in i tre kategorier:

  • Varor som i sin helhet har tillverkats inom EU:s tullområde
  • Varor som har importerats till EU:s tullområde och har övergått till fri omsättning
  • Varor som har framställts inom EU:s tullområde av delar som importerats från utomstående land. [13]

Man har även inom EU som målsättning att skapa en gemensam monetär politik. Detta samarbete, som kallas Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU), syftar till att medlemsländerna ska ha en gemensam valuta och penningpolitik. Valutan, som redan används i ett flertal länder, kallas euro. Alla EU-medlemmar är också medlemmar i EMU, men alla använder inte euron. År 2003 hölls en folkomröstning i Sverige, då det skulle beslutas om Sverige skulle gå med i valutaunionen[14].

Organisationen som ska sköta EU:s valutaunion är Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Det består av centralbankerna i EU:s medlemsländer och den gemensamma Europeiska centralbanken (ECB). ECBS styr euroländernas penningpolitik med hjälp av räntan. Huvudmålet är att hålla en låg inflation. Centralbankssystemets uppgifter är att:

  • utforma och genomföra EU:s penningpolitik
  • utföra valutatransaktioner för att uppnå eventuella växelkursmål för euron
  • inneha och förvalta medlemsländernas valutareserver
  • främja ett fungerande betalningssystem.
  • Dessutom är det också ECB:s uppgift att bestämma om utgivning av sedlar och om mängden mynt som medlemsländerna får ge ut.[15]

    Diskussion

    När man diskuterar huruvida EU är bra för Sverige eller inte finns en inbyggt problematik i definitionen av bra. Frågar man till exempel ett extremnationalistiskt politiskt parti är EU troligtvis ett djävulens påfund. Man får då höra om den svenska suveränitetens försvinnande till förmån för byråkraterna i Bryssel, problemen med oändlig invandring och liknande. Frågar man däremot en globaliseringsförespråkare får man troligtvis höra om det underbara med frihandelavtal, fri rörelse, fred i Europa och sådant. Därmed inte sagt att alla EU-kritiker är av samma åsikt och alla som är för globalisering tycker att EU är bra, jag poängterar bara att om man ska avgöra om EU är bra eller inte beror på om man helst ser Sverige vara ett enskilt och suveränt land eller som en liten del av ett enat Europa. Så för att kunna föra en vettig diskussion bör man se till både fördelar och nackdelar i varje fråga innan man kan avgöra om något är bra eller inte.

    Argument för EU

    EU är en av de största framgångarna i Europa under 1900-talet. Genom att knyta ekonomiska och politiska band mellan länderna har man dels på ett effektivt sätt förebyggt konflikter, krig och terrorism, samtidigt som man har utvecklat ekonomier och spridit mänskliga rättigheter i hela Europa. Men för att kunna göra detta måste EU fungera som ett överstatligt organ. Om enskilda länder kan ignorera och arbeta emot beslut som fattas på EU-nivå faller hela syftet med EU. Förordningar och direktiv bör vara, som de idag är, obligatoriska, för att EU ska kunna garantera alla människor inom EU en god ekonomi, stor marknad, politiska rättigheter och fri rörelse. Eftersom förordningar och direktiv gäller i hela Europa är det väldigt enkelt att integreras i ett annat land, eftersom en stor del av alla lagar inom länderna är likadana. Detta ger även olika länder möjlighet att ta del av andra kulturer på ett helt nytt sätt.

    EU:s fria marknad är extremt viktigt idag för Europas ekonomi. Att ha tullar mellan Europas länder skulle idag enbart hejda den ekonomiska tillväxten och välståndet i Sverige. Eftersom nästan all vår import kommer från länder inom EU skulle en tullavgift från dessa länder direkt höja priserna på varor i Sverige. Dessutom är dagens ekonomi nästan helt global, så att isolera sig från den marknaden skulle vara ett steg tillbaka i utvecklingen.

    Att ha en gemensam bank som styr alla länders penningpolitik är bra, eftersom ekonomin idag är global. En bank som reglerar och kontrollerar hela EU kan på så sätt motverka och förhindra kriser inom EU på ett mycket effektivare sätt än att alla nationella centralbanker ska göra det.

    Argument mot EU

    EU är idag en överstatlig organisation. Det betyder alltså att EU har direkt makt över Sverige. Även om EU inte har någon verkställande del än har den en lagstiftande och en dömande del som står högre än Sveriges, och alla andra EU-länders, lagstiftning. Problemet med det är att makten försvinner längre och längre bort från folket. Vid en nationell folkomröstning kan man känna sig liten och ha svårt att påverka, men med EU försvinner möjligheten att påverka ännu mer. En debatt i svensk media eller i bloggvärlden kan knappast påverka makthavarna inom EU.

    Ett annat problem är huruvida EU har Sveriges bästa i åtanke vid sina beslut. Sveriges nationella suveränitet har i princip urholkats till förmån för ett enat Europa. Nationell suveränitet är viktigt på många sätt. Ett självständigt land kommer (idéelt sett) hela tiden se till vad som är bäst för den egna befolkningen. När man sedan flyttar makten från Sverige försvinner den viljan att främja det svenska folket, för att istället se till Europa som stort. Det kanske låter själviskt att bara se till det egna folkets bästa, men om alla stater gör det blir det lika bra som att ett överstatligt organ ska göra det.

    Även den ekonomiska suveränitetens försvinnande är negativt för Sverige. Idag är ekonomin i stort sett global. Det betyder att vi inte längre kan styra över eller påverka vår ekonomi på något avgörande sätt. Visst kan en global bank lättare förebygga en kris, men när krisen väl kommer blir den så mycket svårare eftersom den automatiskt blir global. Ett väldigt aktuellt exempel är den finanskris som startade 2008. Den startade i USA:s fastighetsmarknad, och på väldigt kort tid hade krisen slukat de flesta områden av ekonomin i hela världen.

    Slutsats

    Att avgöra om EU är bra för Sverige eller inte är en väldigt svår fråga att avgöra. Det finns både fördelar och nackdelar med organisationen. Min personliga åsikt är att det fördelarna vad gäller ekonomin överväger nackdelarna, men att politiskt EU är något negativt för Sverige. EU-samarbetet har faktiskt öppnat upp för en helt ny marknad som troligtvis är bättre för Sverige ekonomiskt än vilken form av protektionism som helst. Politiskt anser jag att Sverige bör försöka behålla så mycket makt över sig självt som möjligt. EU är uppenbarligen ett stort hinder för det. För att summera kan man säga att jag anser att globalisering och EU är bra i ekonomiska aspekter medan det är dåligt i politiska. Ett slagord som bland annat EU-kritiska Junilistan använt sig av summerar bra vad jag tycker om EU: "Ja till samarbete - nej till överstatlighet".

    Källkritik

    Källorna jag använt anse...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

    Källor för arbetet

    Saknas

    Kommentera arbetet: Är EU bra eller dåligt för Sverige som nationalstat?

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    Inga kommentarer än :(

    Källhänvisning

    Inactive member [2009-05-19]   Är EU bra eller dåligt för Sverige som nationalstat?
    Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58211 [2024-03-28]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×