Amerikanska Revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Gjorde denna på ett lite berättelseliknande sätt, Gjord under HT 2007.


Boston Tea Party

Dimman ligger tung över Boston denna tidiga decembermorgon, 1773. Ett gäng kolonister ligger och lurar bakom ett par vattentunnor i hamnen, utklädda till indianer. De väntar på en brittisk telast. Det är vindstilla, näst intill ljudlöst. Männen kan bara höra porlandet av det lugna vattnet och råttorna som rusar kring deras fötter. De kan se skeppen börja närma sig hamnen. En man vid namn Jack kröp runt och förberedde alla grupper för anfallet på skeppet.
Skeppet är nu endast 50 meter från hamnkanten och alla anfallande kolonister smyger sakta och tyst ner i det minusgradiga vattnet mot det första skeppet.
Nu har alla nått fram till det mäktiga skeppet med gyllene räcken och stora vita sidensegel. Däcket är nästan tomt. Det är bara kaptenen och en skeppsarbetare närvarande. En bit efter detta skeppet är 2 till skepp på väg. Jack ger nu signal och kolonisterna börjar borda skeppet. De fängslar alla som finns på och i skeppet och slänger in dem i ett utrymme långt nere i skeppet. Det är kallt, fuktigt och trångt och stanken känns långt in i själen. En del kolonister börjar tycka lite synd om besättningen men Jack sade att de var britter och att det var rätt åt dem.
Kolonisterna börjar nu lasta upp allt te på däck. Det börjar nu ljusna ute och folk upptäcker vad som pågår ute i vattnet. Kolonister slänger nu hela den dyrbara telasten i vattnet.



Första kolonin

År 1607 landsteg 104 engelska kolonister vid Chesapeake Bay i Nordamerika. De lade grunden till en handelsstation i ett område som skulle utvecklas till den engelska kolonin Virginia. År 1620 anlände en grupp nybyggare med fartyget Mayflower, dessa kallades pilgrimsfärder. De hade lämnat Storbritannien efter att ha råkat i konflikt med den engelska kyrkan. De bosatte sig vid Plymouth i det som nu är Massachusetts.
Det var fler än engelsmän som utvandrade till Nordamerika. Fransmän styrde till norr, det som nu har utvecklats till dagens Kanada, och till väster om dem engelska kolonierna fram till Mississippifloden. Spanien hade beslagtagit de västra och södra delarna av Nordamerika. Virginia blev den första brittiska kolonin år 1624. Det engelska riket expanderades fort och snart fanns det 13 brittiska kolonier i Nordamerika som fort befolkades av européer. Nybyggarna kom till det nya landet av flera olika anledningar. De fyra nordligaste kolonierna var tungt befolkade av puritaner. Puritaner var religiösa människor som var förföljda av den engelska kyrkan. Andra, bl.a. många irländare flydde från svält i Europa.

Urinvånarna

På den amerikanska östkusten levde i början indianer i byar med upp till 1000 invånare i varje. När nybyggarna kom handlade de fredligt med varandra, men ju fler nybyggarna som dök upp, desto mer trycktes indianerna undan inåt landet. Detta även om indianerna hjälpte de första nybyggarna med hur man odlade olika saker på bästa sätt i den amerikanska jorden. Indianska vägvisare visade hur man lättaste tog sig fram på stigar och floder. Kolonister anlade även städer på mark som indianerna röjt upp, t.ex. New York och Boston. Utan indianerna hade inte de första kolonierna överlevt.
Det tog nybyggarna en del tid innan de verkligen förstod hur de skulle använda de nya grödorna, däremot fanns det en gröda som de snabbt lärde sig använda som de tjänade mycket på. Tobaken. Kolonisterna odlade den och sålde den till Europa, De tjänade storkovan på detta. I slutet av 1700-talet bodde över 3 miljoner människor i de 13 kolonierna.

Amerika vs Australien

Det fanns en del likheter mellan den amerikanska och australiensiska koloniseringen. Både ägde rum ungefär samtidigt. Till Amerika kom det irländska svältande. Många irländare skickades till Australien, tillsammans med andra nationaliteter, för att t.ex. ha stulit. Både den australiensiska och de amerikanska kolonierna löd under Storbritannien. På båda platser körde man bort urinvånarna för att själva få plats. På båda platser utnyttjade man landet. I Amerika för råvaror, t.ex. bomull, socker och tobak, och Australian använde man som ett gigantiskt fängelse.

Sjuårskriget

I mitten av 1700-talet, närmare bestämt 1756, utbröt det stora sjuårskriget mellan Storbritannien och Frankrike. De slogs var de än träffade på varandra. De engelska kolonierna slogs mot de franska för Storbritanniens räkning. Beväpnade engelska kolonister slogs tillsammans med brittiska soldater mot fransmän runt om i Nordamerikas skogar.
Sjuårskriget slutade, varav namnet, efter 7 år, år 1763. Storbritannien vann kriget och Frankrike fick lämna över Kanada och allt land öster om Mississippifloden till England. Ändå gjorde England en förlust. Förut hade man kunnat säga att de brittiska soldaterna skyddade de 13 kolonierna från Frankrike men nu när Frankrike var ute ur bilden fanns det inget direkt hot mot de brittiska kolonierna och det ledde till att de brittiska kolonierna ville ha mer makt nu när de inte behövde Storbritanniens skydd längre.

Skatter

Efter sjuårskriget blev den engelska kungen fattig. Kriget mot Frankrike hade tömt hans skattkistor, och han ville fylla dem igen fort. Man tyckte det var självklart i London att kolonisterna skulle betala för det skydd de fått utav den brittiska armén. För att få in sina pengar lade britterna skatt och tull på en del varor som skulle till Nordamerika. Det blev våldsamma protester om det och de fortsatte i flera år. Till slut tvingades Storbritannien ta bort det mesta av skatten och tullen från varorna. Man behöll det bara på te. Trots att de flesta av skatterna plockades bort var det fler och fler kolonister som ville ha total frihet.
Till sist ändrades även teskatten, men det var för sent. Te hade blivit en hatsymbol för Storbritannien. Det var då, i december 1773, man bordade 3 fartyg lastade med te, som var på väg in i Bostons hamn, och slängde lasten överbord. Detta blev känt som Boston Tea Party. Efter detta stängde parlamentet i London Bostons hamn och minskade makten i parlamentet i kolonin Massachusetts där Boston låg. Detta gjorde kolonisterna ännu argare och det började bildas beväpnade styrkor för att slåss mot de brittiska trupperna. Kolonin Massachusetts tillsatte i april 1775 en egen regering. Detta gjorde den engelska kungen och det brittiska parlamentet rosenrasande och det ledde till ett krig.

Frihet eller ej?

Solen gassar på staden Philadelphia. Folk har samlats runt vallokalen och svetten forsade ner på deras pannor. Där inne, i det vitmålade trähuset har en grupp viktiga män från alla de 13 kolonierna samlats för att hålla den viktigaste omröstningen i deras liv. De ska besluta om de 13 kolonierna ska bryta sig loss från Storbritannien och bli självständiga. Därmed skulle de inte styras av den brittiska kungen längre. Man kan ta på spänningen i det kvava rummet. Man har planerat att hålla omröstningen idag men diskussionerna om självständighetsförklaringen tar så lång tid så man ska hålla omröstningen nästa dag istället.
Nästa morgon är inte vädret lika fint. Regnet piskade på taken och det hade bildats små floder på gatorna. Spänningen stiger för varje man som går in i båset och lägger sin röst. Strax efter att alla har lagt sina röster förkunnas deras beslut. Förslaget hade röstats igenom och de hade tagit sitt första steg mot att bli den självständiga stat vi känner som USA, Amerikas Förenta Stater.

Två dagar senare, den fjärde juli 1776, undertecknades självständighetsförklaringen.
Britterna skickade hela tiden över nya trupperna för att få stopp. Striderna utkämpades överallt på en 170 mils linje, mellan Quebec och Charleston. Det var svårt för de amerikanska trupperna, som ofta var illa beväpnade bönder, att klara sig mot de professionella brittiska trupperna.
George Washington

När amerikanarna fick en ny befälhavare, 43 åriga George Washington förändrades läget drastiskt. De amerikanska trupperna var sämre beväpnade och färre, men de hade lättare packning. De kunde göra snabba anfall och sedan försvinna bort och bli bjudna på mat och skydd av någon vänlig civil amerikan. De flesta amerikaner ville inte ha något att göra med britterna. De brittiska trupperna var därför tvungna att transportera sin ammunition och mat i stora vagnar som gjorde att dem rörde sig mycket saktare. Det var även svårt att transportera mat över Atlanten. Resan tog 2 till 3 månader och lasten hotades av allt från stormar till pirater.



Skrällen

Nu var amerikanarna på väg mot en skräll och det upptäcktes i Europa. Förlorarna i sjuårskriget, Frankrike, gick 1778 in i en allians med USA när de såg en chans att försvaga sina ärkefiender Storbritannien. Frankrike skickade över resurser till USA och ännu fler europeiska länder började göra som Frankrike. Spanska krigsfartyg sänkte Brittiska lastfartyg som var på väg till Amerika med mat och ammunition till soldaterna. Ryssland, Nederländerna och Preussen gick samman och krigade mot britterna.
Britterna kände att det inte fanns något annat alternativ än att ge upp då konsekvenserna kunde ha blivit väldigt mycket större än de blev. Det hade kunnat utvecklats till ett enormt krig med halva världen mot England, och den risken ville inte den engelska kungen ta.


Britterna erbjöd då de amerikanska kolonierna ett självstyre, vilket skulle innebära att de styrde landet helt själva men fortfarande tillhörde Storbritannien. De tackade nej, de ville bara ha fullständig självständighet. Britterna gav upp och 1783 bröt sig amerikanarna totalt fria från Storbritannien.

De arga engelska kolonierna hade på några år utvecklats till en självständig stat. År 1787 samlades en grupp av ledande män under revolutionen i Philadelphia för att jobba fram en grundlag, en författning som skulle gälla i hela USA. Denna författning sade att delstaterna skulle sköta sig själva inom många stora områden bl.a. skulle de ha egna lagar, skolsystem och polisstyrkor. Varje delstat skulle även bestämma vilka som har rösträtt och vilka som inte har det. Däremot fanns det saker som skulle vara samma i alla delstater. De skulle ha samma valuta, postsystem och utrikespolitik, ingen delstat fick själv förklara krig. De fick inte heller utdela adelskap eller titlar i helhet. Regeringen skapade en armé, skötte utrikespolitik och godkände nya stater.
För att inte makten skulle bli för stor för en person delades den upp på 3 grenar som skulle kontrollera och balansera varandra. USA skulle ledas av en president som skulle sitta under 4 år innan det blir ett nytt val. Presidenten var den första grenen.
Kongressen, som var ett parlament, var indelat i två kamrar, Senaten och representanthuset. Medlemmarna dit valdes i de olika delstaterna. Kongressen delade makten med Presidenten.
Kongressen var den andra grenen.
Den tredje g...