Analys: USA kontra Kina

5 röster
7301 visningar
uppladdat: 2014-04-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Analys: USA kontra Kina
Befolkning

Storleken mellan USA och Kina skiljer sig inte mer än 32 000 km². Men trots USA:s 9 632 000 km²
jämfört med Kinas 9 600 000 km², är inte USA i närheten av Kinas befolkningssiffror. Kina är med
drygt 1,3 miljarder invånare världens folkrikaste land. Kineserna utgör alltså en femtedel av
världens befolkning. Men ändå är är det inte så folktätt som många tror, 7 143 m² /invånare för att
var mer exakt. Fördelningen av folket i Kina är dock måttlöst ojämn. Omkring 90 % av
befolkningen är bosatt på bara 15 % av landets yta. Det är som mest folktätt på östkusten där det går
att odla t. ex ris, som är en viktig del i jordbruket. De flesta invånarna i Kina bor i stora städer.
USA är med drygt 300 miljoner invånare det tredje folkrikaste landet världen över. Här är
folktätheten betydligt glesare med 31 250 m²/invånare. Även i USA bor de flesta invånarna i
storstäderna, drygt 80 % av befolkningen är bosatt i stadsområdena. Men jämfört med Kina har
USA betydligt fler storstäder och dem är relativt jämt fördelade i landet. Men dem är framförallt
bosatta kring den nordöstra delen av landet.
I USA är 49,3 % av befolkningen män och 50,7 % kvinnor. Medan det i Kina är 51,9 % män och
48,1 % kvinnor. Procentsiffrorna låter relativt jämställda, men det har beräknats att det finns 40
miljoner fler män än kvinnor i Kina. I USA är det betydligt mer jämt mellan könen, trots relativt
lika procentsiffror. Den allra främsta faktorn till skillnaden mellan invånarantalet kring de olika
könen i Kina, är den så kallade ett-barns-politiken.
Sedan 1979 har man i Kina endast kunnat skaffa ett barn för att bromsa landets befolkningstillväxt.
Pojkar anses kunna ansvara för de åldrande föräldrarnas försörjning istället för att giftas in i en
annan familj, som oftast flickor gör. Därför föredrar många föräldrar en pojke, då de inte vill
förspilla deras enda barn på en flicka. Många flickor aborteras och adopteras i samband med detta
och då födda flickor helt plötsligt försvunnit har tankarna förts till mord på flickbebisarna. Men ett-
barns-politiken har lättat på senare år. På landsbygden kan det istället gälla två barn per gift par.
Skaffar man fler barn än det begränsade antalet måste man betala böter. Många rika människor i
Kina har inte problem att betala dessa, och kringgår ett-barns-politiken på detta sätt.
USA:s invånare härstammar från länder över hela världen. I nutida USA härstammar 50 miljoner
medborgare från invandrade engelsmän, lika många från tyskar och 40 miljoner från irländare.
Många andra europeiska länder har bidragit med invandrare, t. ex Polen, Sverige och Italien. 35
miljoner, ungefär 15 % av befolkningen, består av afroamerikaner. De är ättlingar till de slavar som
fraktades under den transatlantiska slavhandeln under 1600-1800-talen. Kinas invånare är avsevärt
mindre mångkulturell än USA. Kinas majoritetsfolk, de s. k han-kineserna, utgör cirka 92 % av
befolkningen medan minoritetsfolket utgör cirka 8 %. Det finns officiellt 55 st olika
minoritetsgrupper i Kina.
Även idag invandrar flera hundra tusen människor till USA, varje år. De senaste årtiondena har
många invandrat från länder söder om USA: Västindien, Mexiko och resterande Latinamerika. Det
har resulterat till att hela 37 miljoner invånare är spanskspråkiga, dem är idag USA:s största
minoritetsgrupp.
Någon märkvärdig invandring är det inte Kina, de flesta som invandrar är från grannländer eller
genom företag som etablerat sig där.


Kinas statschef Xi Jinping skakar hand med USA:s president Barack Obama, Vita Huset 2012.

Styre

Den nog största olikheten mellan USA och Kina är dess politiska styre. I USA får man som
medborgare och fylld 18 år rösta fram den politiska makten, medan den Nationella folkkongressen
bestämmer i Kina.
USA:s makt är fördelad i tre institutioner: den lagstiftande (kongressen), den verkställande
(presidenten) och den dömande (högsta domstolen). USA är en federation bestående av 50 delstater
som var och en har en viss självbestämmanderätt. Staterna reglerar vissa detaljer som kongressen
satt, t. Ex kollektivtrafik och sjukvård. USA har ett republikanskt statsskick och var fjärde år hålls
ett val av president som enligt princip endast kan omväljas en gång. Valet av president sker på
följande sätt: De två dominerande partierna, Demokraterna och Republikanerna, håller ett primärval
där partimedlemmarna (även vissa hela stater i Republikernas primärval) får rösta på vilken
kandidat dem tycker skall bli partiets presidentkandidat. Formellt sett röstar amerikanerna inte
direkt på presidentkandidaterna, utan röstar på kandidater till elektorskollegiet. Dem 538
elektorerna röstar sedan på någon av presidentkandidaterna. Dock står presidentkandidaternas namn
på valsedeln när väljarna röstar till elektorskollegiet. När en president blir vald, måste hen svära på
att hålla de Förenta Staterna i goda händer de kommande 4 åren, och därefter utse vilka som ska
sitta i regeringen.
Sedan januari 2009 har Barack Obama haft titeln som President of the United States of America,
som den första afroamerikanska presidenten under USA:s historia. År 2012 valdes Obama ännu en
gång till posten och kommer avgå 2016 på grund av maximerad tid som president. Presidentämbetet
i USA innebär enormt med jobb och ett makalöst ansvar. USA:s president är både statschef,
regeringschef och överbefälhavare för landets väpnade stridskrafter. Presidenten bor i huvudstaden
Washington i sin ämbetsbostad, Vita Huset, från det huset styr presidenten landet. Men eftersom att
USA är ett demokratiskt land, så strider det mot lagen om en människa ensam tar ett beslut i
unionens namn. Därför finns det politiska rådgivare och experter vid hans sida, dem ska hjälpa
presidenten att fatta beslut. Om presidenten av någon orsak skulle avlida vid sin post, finns en
vicepresident som kan ta över honom.

I den enhetsstatliga folkrepubliken Kina, ser det ur politiskt perspektiv mycket annorlunda ut i
jämförelse med USA. Men likheter finns, t. ex att Kinas maktstruktur också är uppdelad i tre
institutioner: Folkets centralregering, det statsbärande partiet Kinas kommunistiska parti (KKP) och
Folkets befrielsearmé, som utgör landets försvar.
Nationella folkkongressen är det högsta lagstiftande organet i Kina. Folkkongressen består av ca
3000 ledamöter, varav två tredjedelar är medlemmar i kommunistpartiet. Resterande är från de åtta
andra partierna, som verkar helt på kommunistpartiets villkor. Var femte år väljs ombuden i
folkkongressen av de regionala folkkongresserna och får maximalt sitta i 10 år. Nationella
folkkongressen väljer Folkrepubliken Kinas statschef (även kallad president i delar av landet) och
dennes val av premiärminister. Sedan 2013 är den tidigare generalsekreteraren för kommunistpartiet
Xi Jinping Kinas statschef.
Folkrepubliken Kina är sedan 1949 en partidiktatur under ledning av Kinas Kommunistiska Parti
(KKP). Partiet består av drygt 80 miljoner medlemmar och är där med det största politiska partiet i
världen. Kommunistpartiet i stort sett makt över hela republiken och nästan alla viktiga poster är
partiets medlemmar. Även om Nationella folkkongressen författas vara det ledande organet, så kan
man säga att kommunistpartiet ligger på en liknande maktskala. Folkkongressen består trots allt till
största del av medlemmar i kommunistpartiet. Partiet står alltså bakom i princip alla beslut kring hur
vida republiken ska styras och se ut.

En vanlig fråga världen över är, får det kinesiska folket rösta? Svaret är ja, huvudsakligen alla
invånare över 18 får rösta. Dem får rösta vid två olika tillfällen, det ena då byledare för lokala byar
ska utses och det andra då representanter till kommunernas folkkongresser utses – men
kommunistpartiet godkänner kandidaterna. Så egentligen spelar deras röster inte en större roll, i
undantag då byledare utses.
I Kinas konstitution står de grundläggande rättigheterna för medborgare som b. la innefattar allmän
rösträtt, tryckfrihet, religionsfrihet, rätten till en rättvis rättegång och yttrandefrihet. Men den
Nationella folkkongressen, som är landets främsta ledande organ, och befolkningen samt omvärlden
tycks inte tolka dessa lagstiftningar på samma sätt. T. ex så kan man råka ut för grova straff för att
på något sätt ha gått emot regeringen och kommunistpartiet, till och med dödsstraff har förekommit
i många sådana fall. Kina avrättar fler människor än något annat land. Yttrandefriheten är idag
betydligt större än för några decennier sedan, men långt ifrån komplett. Idag är det oftast okej att
kritisera kommunistpartiet och enskilda ledare för handlingar kring enskilda ärenden, men inte att
ifrågasätta partiets ställning. Kina är även välkända för deras strikta tillgång till omvärlden och en
tydlig planekonomi. Men under de senaste åren har landet öppnat upp gränserna mot länderna i väst
och har även nått stora ekonomiska framgångar då dem lättat på planekonomin, som idag klassas
som socialistisk marknadsekonomi. Men idag sker en bred övervakning kring invånarnas
internetanvändning eftersom dem inte vill att regimkritisk material kring staten sprids. Tidigare har
t. ex de sociala medierna Facebook och Twitter förbjudits, och deras motsvarighet till Google är den
censurerade sökmotorn Baidu.

Religion

Enligt författning är religionsfriheten något USA och Kina har gemensamt, men dess historia
skildrar sig ganska så drastiskt. Med religionsfrihet har varje människa rättigheten att tillhöra den
religion man själv vill, om man vill tillhöra någon religion det vill säga. USA har sedan år 1791 haft
religionsfrihet som tillägg till grundlagen och är känt för att vara ett mycket troende land. Hela 83,1
% av USA:s befolkning är medlem i något religiöst samfund, varav de resterande invånarna är icke-
troende eller inte tror på något specifikt. Av dem 83,1 % religiösa är 78,4 % kristna (51,3 %
protestanter, 23,9 katoliker). Det finns idag drygt 300 000 kristna kyrkor i nuläget. Övriga religiösa
invånare består av 1,7 % judar, 0,7 % buddister, 0,6 % muslimer och så vidare.

Kyrkorna i landet spelar en stor socialroll i USA. Som kristen invånare i en by någonstans i USA är
det en självklarhet att befinna sig i den närmsta kyrkan på söndagarna, inte bara för att utöva sin
religion utan även för att umgås och samtala med dem andra byborna. Den delstaten med högst
religiös aktivitet är Utah. Religiösa byggnader och dess samfund finansieras dock inte av staten,
utan på egen hand och privata donationer. Försök att blanda samman staten och kyrkor har många
gånger kommit upp som förslag, men har alltid bemötts med starka protester.
Det har inte alltid varit religionsfrihet i Kina. Religion i landet har länge tystats ner av
kommunistpartiet, på grund av oro att det på något sätt ska sänka partiets status och förändra
befolkningens tankesätt kring dem. Idag är det religionsfrihet enligt författningen, men precis som
andra föreningar ska religiösa samfund vara godkända och registrerade. Det som inte accepteras är
all religiös verksamhet som anses hota partiet eller statens enhet.
I Kina är omkring 55 % av befolkningen religiösa, varav 36 % håller sig till traditionell folktro och
buddhism. Det är dem religionerna som utgör dem tre viktigaste religionerna i Kina och kallas
gemensamt för sanchiao, som ungefär betyder ”de tre vägarna”. De tre vägarna är konfucius (det s.
k motkrafterna Yin och Yang), taoismen och buddismen. Andra kända religioner som kristendomen
och islam utgör ca. 10 % av Kinas religiösa anhängare. Idag praktiseras dom traditionella kinesiska
religionerna mer i omvärlden, än vad dem faktiskt gör i Kina.

Utbildning

Både Kina och USA har obligatorisk grundskola, men även på denna front skiljer sig länderna
drastiskt. I Kina är den obligatoriska skolgången oftast 9 år och omkring 12 år i USA, båda börjar
när barnen är 6-7 år. Det skiljer dock något år på den obligatoriska skolgången mellan de olika
delstaterna i USA. Delstater har en viss ensamrätt kring deras elevers skolgång, vilket har gjort att
kvalitén på utbildningen kan se väldigt olika ut från delstat till delstat. Med detta har privata skolor
blivit allt mer populära i USA.
Under första halvan av 1900-talet var majoriteten analfabeter i Kina, men sedan kommunisterna
tagit över makten -49 har utbildning klassats som en av landets viktigaste angelägenheter. Sedan
dess har mycket satsningar gjorts på skolan och många nya skolor har byggts, främst
universitetsskolor. På grund av en kraftig befolkningstillväxt så är Kinas universitet de mest
konkurrenskraftiga i hela världen och föräldrarna tar sitt enda barns (ett-barns-politiken) skolgång
på mycket allvar, det är ju barnet som sedan ska försörja föräldrarna, likväl i de fattigare delarna av
Kina. Man kan se tydliga skillnader mellan kunskapsnivån på barnen som bor på landsbygden
gentemot barnen i städerna, dels på grund av att skolor på landsbygden har betydligt mindre
resurser och lärare, men även av ekonomiska själ och behovet av barnens arbetskraft i hemmet.
Även fast grundskolan i Kina är obligatorisk kostar det faktiskt, trots den satsningen staten gjort
genom att avskaffa skolavgiften på vissa fattigare områden är det många andra avgifter som
tillkommer och hindrar föräldrar att låta barnen gå i skolan. Skoluniform, studiematerial,
studiekurser efter skolan, är några exempel på saker som kostar runt omkring skolan. Av den lilla
informationen jag läst om hur vida skoluniform är obligatoriskt eller ej i Kina, drar jag slutsatsen att
det beror på vart man studerar och i vilken klass. De första åren har gissningsvis dem flesta skolorna
uniform.

Dagis

I USA går dem allra flesta på Preschool (direktöversättning: före skolan) som är den amerikanska
motsvarigheten till dagis. Där ser det ut som i de flesta förskolorna världen över med dagar fyllda
av lek och passning av förskolelärare. I Kina ser det annorlunda ut på många förskolor, för många
barn är det just här deras förberedning för deras framtida karriärer tar sin start. Dom ska prestera
och utvecklas inom saker som lek, musik, social förmåga och sport. Men på många förskolor sätts

ribban ännu högre, dagar fyllda av lektioner i främst kinesiska och engelska är inte alls ovanligt.
Leken blir helt utesluten och läxor blir hemskickade med barnen.

Den Obligatoriska Skolgången

En stor skillnad mellan USA och Kinas skolsystem är att USA:s obligatoriska skolgång är uppdelad
i tre; Elementary school, Middle school och High school, medan Kinas endast sträcker sig över två
skolor. Efter dagis börjar barnen i båda länderna grundskolan (USA:s Elementary school). I USA
finns Kindergarten för 5-6-åringar som är ett kostnadsfritt år innan barnet börjar första klass. I Kina
är grundskolan 6 år, där går barnen i åldrarna 6-11. Skolan är uppdelad enligt den vanligaste
principen världen över, där de 6 åren är uppdelade i 6 klasser (årskurs 1-6). USA följer i princip
samma skolsystem med undantaget att grundskolan pågår i 5 år (årskurs 1-5), men det finns
delstater där grundskolan pågår upp till årskurs 6. Kursplanen för USA och Kinas grundskolor ser
relativt lika ut kring vilka ämnen som ska undervisas; engelska, historia, naturvetenskap, matematik
och naturligtvis kinesiska i Kina.
Efter att barnen i Kina gått ut årskurs 6 är det ca 98 % av grundskoleeleverna som går vidare till det
3-åriga högstadiet, alltså årskurs 7-9. Det är nu det allvarliga börjar med höga krav kring elevernas
prestation, den största delen av fritiden spenderas på studierna och ytterst lite tid åt övriga
fritidsintressen. Dem förbereder sig främst för det skriftliga inträdesprovet till gymnasiet, varav
omkring 65 % klarar det. Klarar man inte det två-dagars långa provet är chanserna knappt möjliga
att komma in på en gymnasial utbildning. I USA:s Middle school går eleverna årskurs 6-8, men
även här kan det se olika ut runt om i landet, delstaterna har som tidigare nämnt ensamrätt kring hur
skolgången ska vara uppdelad. När eleverna börjar på Middle school får de enskilda lärare till varje
ämne, annars är det inga märkvärdiga skillnader bortsett från mer fördjupning inom skolämnena.
High school är det tredje och sista obligatoriska skolan för de amerikanska ungdomarna. Den
innehåller årskurserna 9-12. I vissa delstater är det bara obligatoriskt fram tills årskurs 11, då är
eleverna 16 år gamla och kan själva välja att avsluta skolan innan High school är över. Här har
eleverna mycket mer ansvar och har chansen att lägga till många ämnen själva, många amerikanska
ungdomar ägnar sig även till skolaktiviteter som baseball, football och cheerleading.

Vidare Utbildning

Det är dyrt för kineserna att gå på den gymnasiala utbildningen med årskurserna 10-12. Vilket gör
det väldigt svårt för ungdomar från landsbygden med sämre ekonomiskt ställt att hamna på en bra
skola, om ens någon skola alls. På det kinesiska gymnasiet höjs pressen ytterligare. På gymnasiet
fortsätter kurserna från grundskolan och högstadiet på en högre nivå, under denna utbildningen
lägger Kinas skollag främst fokus på politik och främmande språk. Vanliga ämnen som Kinas
gymnasieelever specialiserar sig inom är medicin, ingenjörsvetenskap, jordbruk, företagsekonomi
och juridik. Regler kring betyg och fortsättningsstudier är betydligt strängare än USA:s och resten
av världen, det beror på den stenhårda konkurrensen till de fåtal platser som finns universiteten och
högskolorna kontra sökande. För att kunna studera vidare på universitetsnivå krävs dessutom en
statlig examen, det finns med andra ord ingen chans att läsa upp sig genom komvux och dylikt.
Vilket det finns chans till i USA. Universitetsutbildningens längd varierar.
Att studera vidare genom amerikanska college-och universitetsutbildningar är ej kostnadsfritt.
Utbildningen är oftast 4 år lång. Det finns över 1500 universitet och högskolor i USA och
valmöjligheterna är många, i alla fall för dem med god ekonomi. Men även med en sämre inkomst
finns goda möjligheter att komma in jämfört med Kina. Vissa av dessa skolor anses vara mest
prestigefyllda inom dess specialområde, t. ex välkända skolor som Princeton University, Harvard
University och Brown University. Dem är definitivt dyrare än de flesta andra universiteten och
kräver mycket bra betyg samt goda meriter.


Relation

Relationen mellan USA och Kina är minst sagt intressant och beskrivits som världens viktigaste
tvåsidiga relation under 2000-talet. Dem har legat i krig flera gånger men är ändå varken fiender
eller allierande. Dem har trots allt många liknande ståndpunkter kring arbetet mot kärnvapen och
terrorism. Kina är även USA:s största långivare. Men många ställningar skapar spänning mellan
länderna t. ex valutafrågor och mänskliga rättigheter.

Framtid

Kinas framtid ser delvis ljus ut. Det är förutspått att Kinas ekonomi kommer fortsätta växa som den
gjort de senare åren. Kina är just nu världens andra rikaste land enligt BNP-mätningar efter USA
och stora chanser finns att de i framtiden tar första platsen. Det som driver landets ekonomi framåt
är de stora exporterna av främst maskiner, elektronik, kläder och transportutrustning. Många
satsningar på förnybara energikällor har också gjorts, Kina är trots allt landet som släpper ut mest
koldioxid i hela världen. Men landets ökande pengaomsättning gynnar inte hela landet, klyftorna
mellan de rika och de fattiga blir bara större och större i och med att priserna höjs. Denna baksida
av Kinas framgång kommer säkerligen förvärras, om inte staten jämnar ut skillnaderna genom att
t. ex bli hårdare på skatterna. Genom den växande ekonomin och statens friare system kring styre
ser Kinas framtid i allmänhet relativt bra ut. Som det ser ut nu kommer staten fortsätta lätta på
tyglarna och öppna upp till fler länder. Problem som ligger i riskzonen för Kina är att
befolkningssiffrorna fortsätter öka drastiskt och mycket förfärliga saker händer kring ett-barns-
politiken. Det skulle jag säga vore det allra viktigaste problemet att ta tag i för ett fungerande land i
framtiden. Just dessa problem kring de ekonomiska klyftorna och befolkningssiffrorna är det som
sätter de s. k käpparna i hjulet för e...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

http://www.kristeligt-dagblad.dk/kina http://www.kristeligt-dagblad.dk/usa http://varldskoll.se/ http://www.dn.se/fordjupning/maktskiftet-i-usa/snabbguide-sa-styrs-usa/ http://www.mimersbrunn.se/HUR_USA_SRYRS_14716.htm http://www.usa.nu/fakta/statsskick/ http://www.folkbildning.net/kina/Home%20page http://www.mimersbrunn.se/Kina_8776.htm http://dagenskina.wikispaces.com/Barn+och+skola+i+Kina https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida https://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida http://www.ur.se/Produkter/171029-Bildningsbyran-Kina-Ingen-lek-i-den-kinesiska-skolan Samt fler texter från http://www.mimersbrunn.se/

Kommentera arbetet: Analys: USA kontra Kina

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2014-04-07]   Analys: USA kontra Kina
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59370 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×