Andningsorganen hemtentamen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL är samlingsnamnet för sjukdomar i luftvägarna.KOL drabbar olika delar av lungorna
Sjukdomen KOL orsakar sjukliga förändringar på lungorna. Både lungblåsorna, alveolerna, och de finare luftvägarna, bronkiolerna, drabbas. Det är dessa förändringar som gör att man blir andfådd, får slemhosta och att det väser och piper när man andas.


Lungblåsorna kollapsar - emfysem

När väggarna i lungblåsorna förstörs bildas större håligheter, där gasväxlingen mellan luft och blod inte längre kan fungera. Detta kallas emfysem. Ibland är emfysemet utbrett och omfattar stora delar av båda lungorna. Ibland kan emfysemet vara mera begränsat till vissa områden av lungorna. Emfysemet gör att man inte kan använda lungornas hela kapacitet - man får andnöd.


Inflammation i slemhinnan - bronkiolit

KOL medför att slemhinnan i de finare luftvägarna blir inflammerad. Detta kallas bronkiolit. Den inre delen av luftvägen blir då svullen, röd och lättretad. De celler som producerar slem ökar i antal och aktivitet. De fina flimmerhåren, vars uppgift är att ständigt transportera slemmet uppåt mot luftstrupen, blir till stora delar förstörda. Det medför dels att slemproduktionen ökar och dels att man i mycket högre grad måste hosta för att få upp slemmet. När luftrören är svullna och man har mycket slem blir det även svårare för luften att flöda i lungorna


Varför är det svårt att andas vid KOL?

En frisk lunga är elastisk, vilket behövs för att de mindre luftrören ska hållas öppna. Sjukdomen KOL påverkar lungorna så att de blir mindre elastiska. Detta gör att det blir svårare att få i sig tillräckligt med luft vid vanlig andning.


Luftrören faller ihop

Mellan lungblåsor och luftrör finns elastiska förbindelser. När lungblåsorna förstörs går även dessa "gummiband" sönder. Detta får till följd att luftrören faller ihop när man andas ut. Den elastiska funktionen som får luftrören att fjädra tillbaka har förstörts.


Luften stannar kvar i lungorna

Eftersom lungornas elasticitet minskar och många av de fina luftrören helt faller ihop, framför allt när man andas ut, blir vissa delar av lungorna inte tömda på luft. Även hos en frisk person finns det luft kvar i lungorna även efter en maximal utandning. Har man KOL så ökar mängden av instängd luft. Det för med sig att man måste vidga sin bröstkorg och sina lungor onormalt mycket för att få i sig tillräckligt med luft. Det kan kännas som om man kämpar för att få i sig ny, syresatt luft.


Andningen blir krävande

För att klara av att vidga bröstkorgen och lungorna mer än vanligt måste man ofta använda extramuskler, eftersom andningen blir så arbetsam. En del av dessa muskler sitter fast i skulderpartiet.
Den ökade mängden instängd luft vid KOL leder med tiden till att bröstkorgen permanent ökar i omfång, framför allt på djupet, det vill säga avståndet mellan bröstben och ryggrad blir större.


Rökning största orsaken till KOL

KOL beror till allra största delen på tobaksrökning. I tobaksrök finns en mängd giftiga ämnen förutom nikotin och tjära. När kroppens vävnader utsätts för skadliga ämnen aktiveras olika typer av försvarsmekanismer som syftar till att skydda kroppen från skada. En sådan mekanism är inflammation. Oftast får inflammationen en god effekt och gör att man blir frisk från många infektionssjukdomar. Men den inflammation i luftrören som orsakas av långvarig rökning får biverkningar. Det är dessa biverkningar som ger upphov till de skador i lungans vävnader som är typiska vid KOL.


Kronisk bronkit (Kronisk luftrörskatarr)

Kronisk bronkit, eller kronisk luftrörskatarr, är en allvarlig sjukdom. Den orsakas främst av rökning, men kan även bero på luftföroreningar.
Den skiljer sig från vanlig (eller akut) luftrörskatarr genom att inflammationen i luftrören inte går över utan i stället blir värre.
Kronisk bronkit uppstår genom upprepade inflammationer i de små luftvägarna i lungorna. Man blir känsligare för infektioner. Slemhinnan i luftrören svullnar samtidigt som det sker en överproduktion av slem. Det kan ta flera år innan man förstår att man drabbats av sjukdomen.
Ofta leder kronisk bronkit till följdsjukdomar, som hjärtsvikt, lungemfysem och lunginflammation. Om inte sjukdomen behandlas kan den leda till att man till slut inte kan andas. Man har då utvecklat lungefysem och eller KOL
Kronisk bronkit är vanligare hos män än hos kvinnor, men skillnaden har minskat under senare tid.


Symtom

De första symtomen på kronisk bronkit är upphostningar med slem. I början drabbas man bara av symtomen i samband med förkylningar och influensa. Mängden slem ökar under en tidsperiod på flera år.
I ett senare skede får man upphostningar med alltmer slem dagligen flera månader i sträck. Samtidigt blir man alltmer besvärad av andfåddhet. Ibland får man kramp och pip i luftrören. Ibland leder kronisk bronkit till att läppar och ansikte får en blåaktig färg på grund av syrebrist.


Behandlingar/Läkemedel

Vilken behandling av sjukdomen som är lämplig beror på hur långt den har gått och vilka skador man har fått. Antibiotika kan hjälpa mot infektionerna. Symtomen kan också lindras med hjälp av andningsgymnastik. Kramp i luftrören kan behandlas med kramplösande medel som man andas in genom en så kallad inhalator. Om det finns risk för följdsjukdomar, som hjärtsvikt, lungemfysem eller cancer, ska behandlingen anpassas till dessa.


Kajsas instruktioner.

Anledningen till att Kajsa ska försöka få Anders till att dricka så mycket som möjligt är för att det oftast hjälper till att minska segheten i slemmet och det underlättar upphostningen. Speciellt varm dryck är bra att ge. Har läst någonstans att mjölk bidrar till att slem bildas och därför bör man undvika att ge detta till en patient med diagnosen KOL.


Kontakta vården vid luftvägsinfektion

Det som oftast gör att sjukdomen akut försämras är om man får en infektion i luftvägarna. Vanligen får man en virusinfektion i de övre luftvägarna, som till en början bara ger vanliga förkylningssymtom. När man har KOL är försvaret mot infektioner i de nedre luftvägarna inte lika kraftfullt som när man är helt frisk. Detta gör att risken är stor att infektionen vandrar ner djupare i luftvägarna. Produktionen av slem ökar och antar en gulgrön färg. Slemmet blir dessutom ofta tjockare till sin konsistens. Detta gör att man måste hosta mer och att andnöden ökar. Om man får några av dessa symtom bör man kontakta sjukvården.


Influensavaccination kan förebygga försämring

Att bli sämre i perioder på grund av infektioner är ofta en stor belastning när man lever med KOL. Detta kan även leda till livshotande tillstånd. Därför bör man årligen vaccinera sig mot influensa, om man har måttlig till svår KOL. Detsamma gäller om man har KOL och är över 65 år, oavsett hur svår sjukdomen är. För att slippa drabbas av svår lunginflammation bör man även vaccinera sig mot pneumokocker. Detta skydd räcker i fem till sex år och bör därefter förnyas.


Läkemedel kan lindra men inte bota

Det är viktigt att känna till att ingen av de mediciner som används vid KOL kan hejda själva sjukdomen. Läkemedlen används enbart för att lindra symtomen vid KOL. Har man en lindrig form av KOL märker man oftast inte av några symtom. Därför är det inte meningsfullt att ta någon medicin alls, bortsett från de läkemedel som används vid rökavvänjning. Många av de läkemedel som används vid KOL är samma som man får vid astma. I de flesta fall har dessa läkemedel avsevärt mindre effekt för den som har KOL jämfört med en person med astma.


Läkemedel vid KOL

 De olika typer av läkemedel som används vid KOL är:
 luftrörsvidgande medel
 kortison
 acetylcystein
 syrgas.
Teofyllin är ett läkemedel i tablettform som används allt mindre. Effekten är för det mesta tveksam och medlet har farliga biverkningar vid överdosering.

Luftrörsvidgande medel

Om man har mild till måttlig KOL där man bara märker av symtomen ibland används oftast ett luftrörsvidgande läkemedel som man andas in genom en inhalator. Läkemedlet ska man använda vid behov. Effekten av läkemedlet kan variera från person till person och kan enbart bedömas efter att man använt det en tid i sitt vardagliga liv. Det finns i princip två olika typer luftrörsvidgande medel; beta-stimulerare eller antikolinergika. Det är ofta bäst att man själv får avgöra vilken medicin som har bäst effekt.



Kortison kan hjälpa när sjukdomen blir svårare

Vid måttlig till svår KOL - framför allt om man blir sämre allt oftare, i täta perioder - bör man pröva kortison som man andas in, vilket ofta ger god effekt. Det kan också vara bra att använda en luftrörsvidgande medicin regelbundet.

Kortison i tablettform rekommenderas när sjukdomen i perioder blir svårare och man tydligt märker att man mår sämre. Kortisontabletter har då visat sig kunnat förkorta sådana perioder. Däremot bör man undvika att använda kortisontabletter regelbundet eftersom biverkningarna då kan bli både många och svåra.

Acetylcystein

Acetylcystein är en brustablett som löses i vatten. Acetylcystein har länge ansetts ha en slemlösande effekt, men någon sådan verkan är inte bevisad när medlet tas som tablett. Däremot kan acetylcystein minska risken för att infektioner ska utlösa perioder då sjukdomen blir värre. Därför bör de som har sådana problem pröva medicinen.


Syrgas på sjukhus eller i hemmet

Syrgas används på sjukhus när sjukdomen förvärrats akut. Ibland kan det även under vissa omständigheter bli aktuellt för behandling i hemmet. En sådan form av syrgasbehandling provas ut på sjukhus. Den är enbart till hjälp vid så svår KOL att blodet inte kan syresättas i lungorna på ett tillfredsställande sätt. Syrgas ger då både lindring av symtomen och ökad chans till överlevnad


Astrid Lund

Astma betyder andnöd

Astma är en sjukdom som drabbar de nedre luftvägarna och som gör att passagen av luft till och från lungorna försvåras. Den som har astma får problem som andnöd, väsande andning, slem i halsen och hosta. Typiskt för astma är att besvären kommer oregelbundet. Det gör att man ibland kan känna sig helt bra.

När man har astma är luftrören överkänsliga för olika typer av retningar. Det betyder att man kan få astmabesvär av exempelvis kall luft, starka dofter och rök. Förkylningar kan också göra astman besvärligare.
Astman påverkar andningen

Vid ett astmaanfall sker flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan svullnar, muskulaturen drar ihop sig, och det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören. Man får en inflammation som ibland, men inte alltid, beror på allergi.

Genom att det blir trängre i luftrören får man tungt att andas, och andningen blir pipande eller väsande. För att förstå hur det kan kännas kan man hålla för näsan och andas genom ett sugrör. Ofta uppstår ett tryck över bröstet och det är lätt att få ångestkänslor. En del kan få en irriterande hosta.

Två typer, en allergisk och en icke-allergisk.

Allergisk astma

Allergisk astma utlöses genom en allergisk reaktion, som man får om man är överkänslig för något eller några ämnen, så kallade allergener. De vanligaste allergiframkallande ämnena för astma är pollen, pälsdjur och kvalster. Detta är mikroskopiskt små spindeldjur som lever i vår miljö. Man kan också få allergisk astma av mjöl, födoämnen som ägg, jordnötter och hasselnötter, fisk och skaldjur, trädamm och andra kemiska ämnen i yrkesmiljöer och en hel del annat. Hos barn är allergisk astma vanligast, medan den typ av astma som inte hör ihop med allergi är vanligast hos vuxna.


Icke-allergisk astma

Om astman inte beror på allergi finns det andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman:
 luftvägsinfektioner, oftast virus
 ansträngning (kallas ansträngningsutlöst astma)
 kall luft
 psykisk stress
 tobaksrök, kemikalier, eller andra irriterande ämnen som parfymer, svetsrök, och avgaser
 vissa läkemedel, som hjärt- och blodtrycksmediciner från gruppen betablockerare, värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra, eller inflammationsdämpande värktabletter från gruppen NSAID. Ungefär 5 av 100 med astma får besvär av de här preparaten


Vad som utlöst anfallet

Jag kan tänka mig att doften av blommorna Astrid fick har utlöst Agdas astma. Situationen, med så mycket folk, stoj och stim kan förmodligen också upplevas som lite stressande, vilket kan vara en bidragande orsak och underlättar i vart fall inte situationen för Agda.


Hur Kalle kan hjälpa Agda

Agda behöver definitivt sin medicin och eventuellt behöver hon hjälp att inta den, så det är det första Kalle skall göra. Medicinen vidgar luftrören och underlättar för Agda att andas. Agda behöver också lite lugn och ro, så om jag varit Kalle hade jag frågat Astrid om Agda fick ”låna” hennes säng en stund, följt med Agda in i sovrummet och låtit henne ligga ned och vila sig en stund. Antingen ska Kalle själv stanna hos Agda eller också låta någon av hennes väninnor sitta hos henne tills anfallet är över.


Mediciner

De läkemedel som är aktuella i det akuta läget är ventoline, bricanyl eller berotec. Dessa läkemedel är i spray eller pulverform och skall inhaleras de hjälper till att vidga luftrören. En bieffekt är att man kan bli väldigt skakig när man inhalerat.


Akut astma – akut astmaattack

Akut astma, eller en akut astmaattack, kan drabba alla som har astma. En astmaattack kan ge besvär som kan vara allt från lindriga eller måttliga till riktigt allvarliga. Man medicinerar lite olika beroende på hur mycket besvär man har. Ofta kan man klara astmabesvären hemma, men ibland kan sjukvård på akutmottagning behövas. Det är viktigt att medicin finns till hands


Läkemedel vid en lindrig astmaattack

Vid en lindrig astmaattack har man ofta inte haft besvär i flera dagar, och det är inte så jobbigt med astman. Men man vill helst inte ligga ner på natten. Däremot har man inga problem med att gå omkring och prata som vanligt. I dessa fall kan man ta kortverkande luftrörsvidgande medel upprepade gånger. Man kan även öka kortisonet till dubbla eller tredubbla dosen. Eventuellt kan man kontakta sin läkare för en kontroll.


Läkemedel vid en måttlig astmaattack

En måttlig astmaattack kan komma efter en period med mer astma. Det är tungt i bröstet och medicinerna hjälper inte lika bra som de brukar. Man sitter helst upp och undviker att anstränga sig. I dessa fall kan man ta kortverkande luftrörsvidgande medel upprepade gånger. Man bör även öka kortisondosen och – om man har det hemma – ta en kur med kortisontabletter enligt de doseringsanvisningar som läkaren har angett. Man ska också kontakta sin läkare samma eller nästa dag för att diskutera eventuell annan medicinering.


Läkemedel vid en svår astmaattack

Vid en svår astmaattack har man svår andnöd och det är svårt att ligga ner. Hosta eller prat kan förvärra besvären, och det känns som om medicinen inte hjälper. Får man en svår astmaattack behövs oftast akut sjukhusvård. Man ska beställa ambulans, ta upprepade doser av kortverkande luftrörsvidgande medicin och andas in kortison i flera doser. Dessutom ska man ta kortisontabletter om man har det hemma.


Så här fungerar medicinerna

Beta-2-stimulerare häver muskelkrampen i luftvägarna genom att stimulera särskilda mottagare, så kallade beta-2-receptorer, på luftrörens muskler. Då slappnar musklerna av, luftrören vidgas och man kan andas lättare.
Nästan alla som har astma har något läkemedel i denna grupp som basbehandling för att undvika astmaanfall. Medicinerna används både vid akuta astmaanfall och varje dag för att undvika astmabesvär.
Luftrörsvidgande läkemedel har nästan alltid effekt, men de påverkar inte sjukdomens orsak – inflammationen. Muskelkrampen i luftrören kan komma tillbaka. Därför ska de inte användas som enda behandling om man inte har mycket lätta astmabesvär eller har besvär mycket sällan.

Luftrörsvidgande läkemedel finns både som kortverkande och långverkande medicin. De kortverkande luftrörsvidgande medicinerna verkar upp till sex timmar och är bäst vid akuta, plötsliga besvär.
De långverkande medicinerna verkar i upp till tolv timmar och passar bättre för mindre akuta, dagliga besvär.
Beta-2-stimulerande läkemedel har utvecklats från kroppens hormon adrenalin, och kallas också för adrenergika.


Kortverkande luftfrörsvidgande mediciner

När man får ett akut astmaanfall drar musklerna i luftrören ihop sig och det bildas mycket slem i luftrören. Luftrören blir trånga och det blir tungt att andas. Ibland piper det i luftrören. Musklerna i luftrören kan inte kontrolleras med viljan, utan de styrs av nervreflexer. Därför kan man inte "slappna av" med viljan. Den här muskelkrampen kan snabbt brytas med hjälp av kortverkande luftrörsvidgande mediciner. Med kortverkande läkemedel kan man känna effekten inom några få minuter.


Långverkande luftrörsvidgande mediciner

De långverkande, luftrörsvidgande medicinerna verkar precis som de kortverkande, genom att slappna av musklerna i luftrören. Effekten sitter däremot i längre tid, vilket är praktiskt om man har besvär under natten eller om man känner av sin astma flera gånger under en dag.


Rolf Lundin

1) Rolf är diabetiker och det är vanligt att just diabetiker får förändringar i blodkärlen vilket ökar risken för hjärt – och kärlsjukdomar. Det framgår inte i texten ”hur mycket” Rolf rökt tidigare, men rökningen har nog bidragit till att han fått problem med hjärtat men även att han fick hjärninfarkt. Att lunginflammationen kommer just i samband med att Rolfs immunförsvar är nedsatt är inte heller särskilt ovanligt. Förmodligen har Rolf haft en luftvägsinflammation, det kan ha varit så att Rolf inte orkat hosta upp slemmet som bildats utan det har samlats i luftvägarna och orsakat lunginflammation genom att lufttillförseln till lungorna hämmats. Detta tillstånd har lett till att mikroorganismerna kunnat föröka sig tämligen ohämmat och infekterat lungvävnaden.
Risken för sår ökar i och med att Rolf är diabetiker, hos en diabetiker förstörs de små blodkärlen, vilket medför dålig blodcirkulation. Detta k...