Arv och Miljö

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Arv Och Miljö

Sammanfattning

I följande text tas diskussionen om arv och miljö upp. Själva analysen handlar om 1800-talet men även en jämförelse med nutiden görs. Vi diskuterar hur människor hade olika synvinklar på huruvida arvet eller miljön påverkar ett barn från att det har blivit fött tills det åldras och sen dör. Till rapporten har två bokanalyser gjort. Böckerna är ”Trägudars land” och Ivanhoe.









Innehåll


Sid.


3. Inledning,
Skillnad mellan arv och miljö

4. Från fattigdom till rikedom,
Samhällsklassernas olika synvinklar

5. 1800-tal och idag,
Kvinnorna

6. Bokanalys: Ivanhoe


7. Bokanalys: Trägudars Land


8. Slutsats
Inledning:

Diskussionen om arv och miljö är inte densamma idag som den var för 200 år sedan. Idag har samhället ändrats och det är inte längre en sån stor skillnad mellan samhällsklasserna. Om du under 1800-talet föddes med fattiga föräldrar hade detta begränsat dina förutsättningar. Utan pengar var man tvungen att arbete och utan utbildning fick man nöja sig med dåligt betalt arbete och mycket slit. De fattiga föräldrarna födde oftast många barn för att sedan låta dessa börja arbete när de blivit tillräckligt gamla. Detta var ett måste för föräldrarna för att de skulle kunna fortsätta leva efter att de blivit för trötta och utslitna, en slags pension kan man säga.
Som man kan förstå gavs inte dessa barn någon chans att kunna avancera upp i samhällspyramiden.

På 1800-talet var detta en självklar cirkel. De som var fattiga var födda till att vara fattiga och de rika att leva i rikedom. I överklassen föddes man rik med tillgång till utbildning och hade bra blod i ådrorna, som gjorda för att lyckas helt enkelt. Underklassen däremot de hade smutsigt blod i kroppen och det skulle vara otänkbart att någons smutsiga blod skulle blandas med rent och ädelt blod. Att en rik och förnäm person gifte sig eller fick barn med någon från underklassen var något föraktfullt.


Skillnad mellan arvet och miljön:

Tankarna på arvet från föräldrarna och på miljön de växte upp i varierade från person till person. En del människor gick runt och var helt övertygade om att generna i kroppen var bättre hos de rika än hos de fattiga. De rika var smartare och hade mer intelligens medan de fattiga inte kunde tänka för sig själva och därmed knappt kunde ta hand om sina egna liv än mindre skulle de få ha rösträtt.
Andra människor var säkra på att arvet inte spelade någon roll utan att det var miljön man växte upp i som bestämde ens liv.

En lite klarare bild får man om man jämför ett exempel ur båda synvinklarna.
Om vi låter en pojke från den fattiga underklassen växa upp tillsammans med en annan pojke från överklassen i samma familj. De har båda exakt samma förutsättningar. De som tror på arv är övertygade om att det rika barnet ska växa upp och bli intelligent och begåvad och få ett bra betalt arbete medan barnet från underklassen inte lyckas bara för att han borde vara korkad och dum och att i hans ådror flyter syrefattigt blod. Om vi tittar från miljösidan så kommer de båda barnen att växa upp och påverkas utav sin omgivning. Om de växer upp i en fattig familj kommer de kanske bli tvungna att börja arbete vid 5 års ålder för att sedan bli helt utslitna vid 30 års ålder. Om de istället växer upp i en familj med pengar och får en utbildning kommer de båda att lyckas i livet.

Naturligtvis finns det en blandad synvinkel på allting. Man tänker sig istället att de båda barnen får utbildning men att ett av dem inte blir så klok även om det är barnet från överklassen. Det klokare barnet lyckas då bättre än det andra.
Ett bra exempel är en saga från 1800-talet. Den handlar om ett kungarike där hovet äger rikedom och bönderna är fattiga och sliter hårt. En dag när drottningen får ett barn smyger sig några bönder in på slottet och byter ut barnet mot ett av sina egna.



Det barnet som egentligen skulle blivit prins tar sin plats bland bönderna och när han växt upp har han blivit snäll och rättvis, stor och stark och hans utstrålning är som en kungs, men han är fortfarande mycket fattig.. Barnet som tog prinsens plats på slottet växer upp till en ful, elak person som är girig på pengar o.s.v..
Sagan är gjord av de rika för de rika, det är lätt att lista ut. Om det hade varit en saga för fattiga hade det nog varit tvärt om.


Från fattigdom till rikedom:

Hur skulle nu de fattiga kunna slänga av sig fattigdomen och tjäna lite pengar? Den bästa vägen var att utbilda sig. Men för utbildning måste man ha pengar och pengar kunde man inte avvara så lätt. Oftast gällde det barnen och föräldrarna vågade inte riktigt satsa pengar på sitt barn utan ville att det skulle jobba och få ihop pengar till dem istället.
Hur kan det här vara rättvist egentligen? För de som var säkra på att arvet styrde ödet var systemet helt rättvist. Men för de som trodde på miljön som grund för en människas liv visste att om de bara fick pengar så skulle de kunna bli lika framgångsrika som vilken ädel man som helst. Det är mycket psykologi inblandat i det hela. Folk tror att det ska vara så och att det inte finns någonting att göra för att ändra på det.

Så klart så finns det andra vägar till framgång för de fattiga men vägen var svår och full av risker. Frågan var om man vågade ta risken. Man kunde satsa allt för att komma några trappsteg högre men på vägen kunde man misslyckas och hamna helt utblottad vid trappans botten. Tjuveri befanns sig där nere och tjuvar var inget annat än smuts för resten av befolkningen. Men hade de något val egentligen? Skulle de inte stjäla för att överleva om de kunde, skulle de hellre dö på någons trappa bara för att ingen vill ge dem mat? Men visst, det är något de ärvt efter sina föräldrar. Det är meningen att de ska vara tjuvar men ändå så straffar man dem. Eller har de påverkats av miljön? Det är mera troligt. De har ju inget val för att överleva. Vissa tjuvar blev rika av stöldgods och hade sitt eget företag med andra tjuvar under sig, ärvde de då gener för att bli rika? Varför blir de då ifråntagna sina pengar om de åker fast? Eller det kanske var så att man fick vara rik på stöldgods så länge man inte åkte fast. För om man åkte fast var det kanske meningen att man skulle bli dödsdömd.


Samhällsklassernas olika synvinklar:

De olika samhällsklasserna har olika synpunkter på ovanstående diskussion.
Varje samhällsklass anklagar varandra för hur det är. De rika påstår att det är arbetarklassens eget fel om de är fattiga eftersom de är födda så o.s.v.. De fattiga säger att de inte får en chans att kunna nå toppen. Mestadels av det de tjänar går åt till att betala skatt och avgifter.
Det hela gör det lite osäkert när man letar efter information om deras åsikter. Den mesta informationen man finner är skrivna av såna som kunde skriva d.v.s. de som haft råd med en utbildning. Inte hade de fattiga tid till att författa ner sina synpunkter på samhället när deras liv gick ut på att försöka överleva. Den information vi får från underklassen är knapp och är skriven av folk som antog hur det kunde vara som fattig. Men det ger oss i alla fall en liten inblick och sen får vi tänka och fundera utifrån det. I de rikas sammanfattningar av samhället saknar vi sympati för arbetarklassen.
Slutsatsen får bli den att ingen information vi har idag är från någon säker källa utan vi måste alltid sätta oss in i situationen och försöka se framför oss hur det kunde ha sett ut.

1800-tal och idag:

Hur det var under 1800-talet har vi nu fått en liten inblick i men hur har det påverkat oss idag och hur ser vi på arv och miljö?
Synen på arv och miljö har förändrats en hel del för oss här i i-länderna. Men i resten av världens länder, i de fattiga länderna finns det fortfarande kvar stora klasskillnader och där är synen på arvet och miljö liknande av det som fanns under 1800-talet.
Men i de rikare länderna, Europa, USA mm. har somt sagt synen förändrats. Nu har miljön störst inflytande och bestämmer med vilka förutsättningar vi ska födas med. Men det finns också hjälp för dem lite fattigare att få utbildning och skaffa bra jobb. Men miljön påverkar även dem genom att omgivningen trycker ner dem och de kanske inte orkar gå den långa vägen med utbildning utan börjar ta de enklare, sämre betalda jobben. Det saknas motivering.
Men hur kommer det se ut i framtiden? Vi kanske inte alls har samma syn då som nu, precis som vi har en annan syn nu än förr. Saker förändras hela tiden.


Kvinnorna:

I det gamla bondesamhället skulle kvinnan tjäna mannen och föda hans barn. Hon hade inte rätt att själv ta han om sin egendom. Men kvinnan hade fortfarande en position som var viktig för arbetet på bondgården.
När industrialiseringen tog fart förändrades kvinnans situation framför allt i städerna. Industrin försåg familjerna med mat och liknande förnödenheter som förr varit kvinnans arbetsuppgifter.

Arbetarklassens kvinnor födde för det mesta många barn, men de tog ändå arbete utanför hemmet för att klara familjens försörjning. Jobben de fick var enkla och smutsiga så som städning och trappskurning. Lönen de fick var i regel bara hälften så mycket som vad mannen skulle ha fått för samma slags arbete.

Medelklasskvinnornas situation var en annan. De kunde enligt tidens uppfattning inte ta vilket arbete som helst. De flestas lott var att vistas i hemmet, basa över pigorna, föda barn och vara sin man till lags. De som inte blev gifta hade det svårast. De hade svårt att få arbete och bodde oftast hos någon syster eller bror.
Råkade en ogift kvinna bli med barn ansågs det som något värre än döden. Om kvinnan dessutom var fattig återstod ofta bara utvägen att prostituera sig.

Kvinnan växte i princip upp för att vara mannens juvel och ägodel. Under industrialiseringen ändrades det lite på kvinnans situation men hon fortsatte att vara ”mindre värd” än mannen.
I mannens synvinkel föddes kvinnor för att tjäna mannen och att hon var för dum för att klara sig själv. Om vi istället skulle fråga en kvinna från den tiden skulle hon antagligen ha mycket att säga.








Bokanalys Ivanhoe:

I boken Ivanhoe kan man följa ett tydligt mönster av både arv som miljö. England är uppdelat i två delar. En katolsk sida vilken tillhör minoriteten och sen fanns den protestantiska sidan som bara ökar sin makt. Båda sidorna består av, som det gjorde på den tiden, två samhällsklasser. De förnäma adelsmännen och sen bönderna som arbetar hårt för dessa. Sen fanns det förstås också kyrkans anhängare och adelsmännens soldater. Bland alla dessa grupper hittar vi också de laglösa, de smutsiga, ohyfsade människorna. De stod utanför lagen och föraktades av alla.

Om vi börjar från toppen av den katolska sidan har vi de förnämsta adelsmännen, de med mest mark och pengar, högst upp i pyramiden. Därefter kommer de lite lägre stående adelsmännen och underst ser vi de beskattade, arbetande bönderna.
För att bli en adelsman krävdes att man hade adligt blod flytande i ådrorna vilket omöjliggjorde chansen för bönderna att kunna avancera uppåt i pyramiden. Den enda minimala chansen för en bonde var att ställa upp och utmana en riddare på en av de kända tuornamenten och därmed kunna vinna land och titel. Men för att kunna vara med i spelen krävdes en duglig häst, lans och rustning och för det behövde man pengar.

På den protestantiska sidan ser det likadant ut med undantaget för kyrkan. Den protestantiska kyrkan tog in högre skatter vilket gav rikedom åt de kristna som var högre ställda. Mot Guds ord tog de pengar för egen vinning vilket ledde till att bönderna blev allt fattigare.

Miljön ser nästan hopplöst ut för bönderna. De har inte en chans att kunna få ett bättre liv. Om de skulle våga utmana en tränad riddare på tuornament skulle de förlora eftersom de inte är tränade i krigskonst.
Situationen och förutsättningarna bönderna har föds de med. De har ärvt förhållandena från sina fäder i generationer, bara för att de inte haft någon chans att förbättra dessa.

Ett annat tydligt exempel i boken är historien om judarna. De var förtryckta något så fruktansvärt, till och med Ivanhoe själv försökte hålla sig undan dem. De föddes till judar och det var inget de kunde göra någonting åt. Det var inte bara deras religion som gav dem sådant förakt, det spelade ingen roll om de avsagt sig judendomen och konverterat till kristendomen. En gång jude alltid en jude.

Den vackra judinnan Rebecca är mästare i läkarkonst och räddar Ivanhoes liv. Ivanhoe gör sedan detsamma genom att rädda henne när hon ska brännas på bål för häxeri. Det uppstår någon sorts kärlek emellan dem men Ivanhoe ryggar undan för hon är trotts allt en judinna och någon fysisk kontakt mellan dem uppstår aldrig. Rebecca hade ändå redan bevisat för alla vad hon är för någon slags person, väldigt stark, klok och rakt igenom ren från synd, ändå så behandlas hon så grymt.

I boken finns även en strid mellan saxare och normander. Där var det också så att man föddes till det ena och stred mot det andra. Saxarna tillhörde den katolska tron och normanderna till den protestantiska.





Trälgudars Land:

I Trälgudars Land följer vi med Holme, ett hittebarn vars öde var att bli träl. Han hittades på en holme vilket också blev hans namn. Han upptogs i en liten stam där det fanns ett tiotal krigare men bestod mestadels av trälar. Där fanns även en hövding, han som bestämde.

Holme hade inget annat val än att bli träl. Det berodde kanske lite på hans gener för han var svarthårig och därför troligtvis utlänning. Men omgivningen bestämmer här att han ska bli träl, troligtvis för att han inte har några föräldrar. Annars går trälsysslorna i arv mellan trälfar och son eller trälmor och dotter. De har ingen valmöjlighet utan är tvingade att arbeta som slavar åt hövdingen och hans vikingar. Skulle de vilja fly så skulle hövdingen försöka leta upp denna vågh...