Athenska Demokratin

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1.1 Inledning

Vi har fått i uppdrag att skriva om Antikens Grekland. Just detta ämne är stort och väldigt utspritt. Det finns nästan oändligt mycket att skriva om. Det som dock känns viktigast är Demokratin. Demokrati är bland det viktigaste vi har i världen och det är viktigt att veta hur det hela började.

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att förstå hur Demokratin uppkom och hur den spreds runt om i världen. Jag vill även berätta om hur den har förändrats.

1.3 Frågor

1. När infördes demokrati?
2. Hur såg det ut innan demokratin infördes?

1.4 Arbetsmetod
Litteratur:
Jag har använt mig utav ”Den antika staden” skriven av Peter Connolly och Hazel Dodge. Jag har även läst ”Forna kulturer – Grekland” skriven av Robert Hull.

Internet.
När man ska söka fakta inför ett arbete så blir det oftast att man först och främst söker på nätet. Och jag är inget undantag. Det går fort och är väldigt enkelt.
Jag är dock väldigt källkritisk. Jag vet att det finns oseriösa sidor ute på nätet så jag ser till att dubbelkolla så att all fakta är rätt. Det gör jag t ex genom att jämföra olika Internet sidor med andra sidor eller med faktaböcker.
Jag gick in på www.google.se och sökte på ”Atenska Demokratin”. På så vis fick jag tillgång till dessa sidor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati

http://web.comhem.se/~u13115096/Demokratism/demokratins%20utveckling.html

http://www.annadacia.dk/secondarysides/text1.htm

http://www.abc.se/~m10354/txt/grek1000-0.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Attika_(landskap)


2.1 Bakgrund

Grekland anses vara den västerländska demokratins vagga. Under några få hundra år gick man från diktatur till en elementär form av demokrati
Ordet demokrati kommer ifrån Grekiskans demos kratos – som betyder folkstyre. Men Grekland har inte alltid styrts på ett demokratiskt sätt. Tvärtom, de har haft monarki, aristokrati och tyranni.
Runt år 950.f.Kr. avskaffades monarkin i Grekland. Det ersattes med aristokrati (oligarki ) Då Aten var ett klassvälde eller s.k. aristokrati styrdes staten av arkonter d.v.s. ämbetsmän och av aeropagarådet (ett adelsråd). Aristokraterna var förmögna män som med rikedomens hjälp kunde ta makten.
Tre arkonter valdes vart tionde år, en basileus som övertog kungens religiösa åtaganden, en polemarchos som ledde armén och en archon eponymos som ansvarade för den civila rättsutövningen.
Under ett par århundraden minskades aristokratins inflytande i takt med att makten gick över till medborgarna.
År 683 f.Kr. begränsades arkonternas makt t.ex. genom att deras ämbetstid minskades till ett år och att deras antal ökade från tre stycken till tio. Dessa reformer tillkom faktiskt på aristokraternas eget initiativ. De ville begränsa enskilda mäns makt.
Under de sena 600- och 500-talen f.Kr. var det stor oro politiskt i Aten. Aristokratin och de vanliga medborgarna kämpade om vem som skulle ha makten.


Så här såg de ut förr: Attika var delat i 100 (senare, efter Kleisthenes reformer, 150) demer (kommuner) respektive 30 trittyer. Dessa sänder delegater till folkrådet, ett slags parlament med 500 ledamöter. I toppen på detta fanns arkonterna, en regering av ämbetsmän valda på ett år.


3.1 Fakta

Aten var den första demokratin i världen. Den var på många sätt olik dagens demokrati. Det som är sig likt är dock att förutsättningarna för ett demokratiskt styre är de samma. En förutsättning är medborgarskap. Det är ett begrepp som definierats på skilda sätt under historiens gång men än i dag krävs medborgarskap i ett land för att kunna rösta och delta i den demokratiska beslutsprocessen.
Det är svårt att sätta en viss tidpunkt på när demokratin infördes. Men många påstår att år 594 f.Kr. var startpunkten. År 594 f.Kr. valdes Solon till arkont i Aten. Adelns vanstyre gjorde att en revolt hotade och fick därför långtgående befogenheter. Han mildrade de drakoniska lagarna och demokratiserade delvis Aten. Han såg till så att bönders skulder avskrevs och att slavar frigavs. Tidigare hade bara adeln privilegiet att rösta, nu fördelades rösträtten efter förmögenhet. Fler människor kunde på så vis vara med och rösta. Solon startade också folkdomstolar där även de fattiga kunde vara med.
Befolkningen delades upp i fyra fylen (klasser) efter rikedom. De valde nio arkonter för ett år i taget. Dessutom fanns det en folkförsamling (ekklesía) som var ett slags stormöte där samtliga medborgare har rösträtt. Det finns även ett så kallat folkråd (boulé) med 500 ledamöter som funktionerade som beredningsorgan för folkförsamlingen.
Trots att Solons reformer hade gjort det bättre för invånarna i Aten så fanns det oroligheter. Efter Solons död fortsatte alla oroligheter och till slut tog Peisistratos, en framgångsrik militär, makten och blev tyrann i Aten.
Efter maktstrider återupptogs år 507 f.Kr. den demokratiska utvecklingen av Kleisthenes. Folket delades nu upp i tio fylen och ett råd inrättades med 50 representanter från varje fyle. Dessutom fanns folkförsamlingen dit alla medborgare hade tillträde. Aten var nu ett folkvälde. Men det innebar inte att alla fick vara med och bestämma. Demokratin gällde endast män som var medborgare i Aten, vilket innebar en fjärdedel av befolkningen.
I ekklesia hade alla manliga medborgare rätt att yttra sig och rösta. Man röstade genom att räcka upp handen. Det krävdes 6000 närvarande för att fatta ett beslut. I ekklesia kunde man fatta beslut om t ex. krig. Den här sortens demokrati kallas för direkt demokrati, då folket får vara med direkt och bestämma.


Folkförsamlingen (Ekklesia): Här satt alla Atenska män som tillhörde en deme, dvs. alla medborgare. De hade rätt att inneha ämbeten från det de blivit myndiga vid 21 år ålder.
Områden: lagstiftning, lagändring, val av vissa ämbetsmän, krigsfrågor samt religiösa frågor.

Folkrådet (Boulé): 500 ledamöter som utsågs genom lottning bland de minst 30 åriga medborgare som anmält sig som kandidater. Varje fyle hade rätt att tillsätta 50 ledamöter. Alla 500 ledamöter sammanträdde inte samtidigt utan löpande arbetsuppgifter sköttes av ett ”arbetsutskott” (prytania), bestående av 50 personer från varje fylegrupp. Fylerna avlöste varandra så att var och en skötte prytanians uppgifter under en tiondel av året. Ledamöterna hade traktamente.
Områden: Beredande organ åt folkförsamlingen samt arbete motsvarande en modern regering. Även finans- och militärfrågor samt diplomati och tempelförvaring.



4.1 Slutsats

Innan jag skrev detta arbete hade jag två frågor som jag ville få besvarade. Detta var frågorna:

1. När infördes demokrati?

Det är svårt att sätta ett årtal på när demokrati infördes men det är många som påstår att år 594 f.Kr var startpunkten. Varför?
Jo, för att det var då arkonten Solon trädde fram. Hans reformer förändrade Aten och demokratiserade delvis staten. Han såg till att avskaffa de stränga drakoniska lagarna och gjorde så att rösträtt enbart för adeln försvann. Fler personer fick nu rätten att rösta. Fortfarande var det ej fullt demokratiskt, för nu fördelades rösträtten efter förmögenhet.

2. Hur såg det ut innan demokratin infördes?

Det rådde oligarki då. Aten styrdes av arkonter och ett adelsråd. Tre arkonter valdes v...