Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner på grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad består en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den så kallade nolltaxan. Nolltaxan innebär i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill säga att hyran är gratis. Det finns andra kommuner som istället tar hyra för lokalerna även om avgifterna varierar beroende på om det är barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgäster som hyr lokalerna. Syftet med uppsatsen är att kartlägga nolltaxans för- och nackdelar. Vi vill undersöka om det finns något bättre och lämpligare alternativ för att uppnå de mål som kommunerna har ställt upp för barn- och ungdomsidrotten. Uppsatsen är uppbyggd som en fallstudie och vi har utgått från Stockholms stads nolltaxa och jämfört den med situationen i två närliggande kommuner, Haninge kommun och Nacka kommun. Till skillnad från en klar teori innehåller denna studie en referensram som grund för kartläggningen av nolltaxan. Dessa ramar är målen för barn- och ungdomsidrotten, nolltaxan, bidragssystem och taxor för hallarna i de olika kommunerna. Effektivitet är en grundpelare i studien för att kunna utläsa nolltaxans för- respektive nackdelar i relation till andra bidragssystem och effektivitet ligger som ett eget kapitel men är en del av referensramen. Fallstudien kartlägger hur beläggningen av inomhushallar ser ut, både hur mycket tillgänglig tid som bokas samt i hur stor utsträckning som bokade tider faktiskt nyttjas i de tre undersökta kommunerna. Vidare redogörs för hur sex olika föreningar ser på bland annat de hallar de tränar i, tillgången av tider och bidragen från kommunen. Även personal som arbetar i hallar har intervjuats om deras uppfattning om ovan nämnda. Analysen har delats in i tre delar där vi går igenom skillnader i nyttjandet av inomhushallar, effektivitet i hallar samt för- respektive nackdelar med nolltaxan. Resultatet av studien är visserligen nyanserad men lutar åt att nackdelarna är fler än fördelarna med nolltaxan. Fördelarna är bland annat att barn- och ungdomsidrotten kan bedrivas till en låg kostnad. Nackdelarna är bland annat att inte nolltaxan täcker samtliga idrotter som utövas av barn och ungdomar i föreningar då inte alla idrotter kan nytt...
