August Strindberg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Familjeliv och karriär

August försörjer sig som journalist när han flyttar tillbaka till Stockholm. Samtidigt skrev han på dramat Mäster Olof. År 1875 blev han anställd på kungliga biblioteket där han arbetade till år 1881. Tre år senare efter att han börjat arbeta där gifte sig August med skådespelerskan Siri Von Essen. Han hade varit intresserad av henne ett tag, men Siri var redan gift sen tidigare. August lovade henne att han skulle skriva pjäser till henne, och till sist blev Siri och August gifta. De kom även att få tre barn tillsammans, Karin, Greta och Hans.

Tillsammans med sin familj flydde Strindberg Sverige, detta var år 1883. De flyttade ner till både Frankrike, Schweiz, Tyskland och Danmark. Under denna tid ägnade sig Strindberg mycket åt att skriva olika skrifter Bl.a. självbiografin en tjänstekvinnas son. År 1889 flyttar familjen hem till Sverige igen och de bosätter sig i Stockholms skärgård. Två år därpå tar äktenskapet med Siri Von Essen slut.

Förutom att skriva hade han många hobbys t.ex. Måleri, fotografi och han var väldigt musikbegåvad, han kunde spela både flöjt och gitarr. Strindberg var en allsidig författare han skrev allt från romaner, pjäser till dikter.

August var något av en kvinnohatare, efter det att äktenskapet med Siri hade tagit slut tar hans kamp gentemot kvinnan allt större plats i hans kommande verk. I en av hans artiklar lär han bl.a. ha skrivit ”finns det någon så elak, småaktig, lumpen, hård, hjärtlös som kvinnan?”. snart var han känd som kvinnohataren runt om i Europa.

Efter äktenskapsavbrottet lämnade han Sverige än en gång och bosatte sig i Tyskland. Väl i Tyskland ägnade han sig åt att fotografera, måla och att naturforska. Här träffade han journalisten Frida Uhl som han senare kom att gifta sig med. Tillsammans flyttade dem till Österrike och fick dottern Kerstin. Äktenskapet var inte långvarigt år 1893 gifte de sig, och redan i slutet av 1894 skilde dem sig.

August flyttar nu till Paris, där han blir mycket berömd. Trots alla sina framgångar har Strindberg det svårt ekonomiskt. I början av 1895 läggs August in på sjukhus, han hade drabbats av en allvarlig hudsjukdom, psoriasis. Hans år i Paris har blivit kallad Infernokrisen, han var i psykiskkris och under denna tid förändrades han mycket. Innan Infernokrisen var Strindberg kristen, vilket han var efter infernokrisen också men på samma gång var han satanist. Det är nästan omöjligt att få en klart bild av Strindbergs personlighet och åsikter, eftersom han ständigt ändrades.

Tidigare har jag nämnt att han var kvinnohatare, det var efter äktenskapsavbrottet. Före äktenskapsavbrottet hade han sagt att kvinnor skulle ha en värdigplats i samhället och han skrev många artiklar som var för kvinnorna i samhället. Skilsmässan ändrade hans åsikter och Strindberg påverkades även av Nietzsche som såg på förhållandet mellan kvinnor och män som en ständig kamp. Trots det gifte sig Strindberg ännu en gång. Den här gången med Harriet Bosse, tillsammans fick de dottern Anne-Marie. Även detta äktenskap tog fort slut, redan året efter vigseln skildes paret. Även i politiska frågor ändrade Strindberg sina åsikter ofta. Själv menade han att han var socialdemokrat med vissa vänstersvängar och högersvängar. Han sägs också vara en av de första miljöpartisterna. Strindberg vad även jude hatare och var under en tid medlem i ett ordenssällskap. I samma sällskap var självaste Adolf Hitler medlem. Där var han medlem ända tills han dog.

År 1899 flyttade Strindberg återigen till Stockholm, till sin sista bostad i Stockholm som han kom att kalla det blå tornet. Sammanlagd hade Stridberg 25 lägenheter i Stockholm under sin livstid.
August Strindberg avled den 14 maj år 1912, han dog pga. Magcancer. Fem dagar efter att han dött begravdes Strindberg och hela 60 000 personer följde Strindbergs sista färd.

Strindbergsverk

Strindberg skrev totalt runt 120 verk under sin levnadstid. De flesta av verken är antingen romaner eller dramer. Hans genombrott var romanen röda rummet. Denna bok har kallats Sveriges första samtidsroman och framtidsroman.

Han ska även ha skrivit en del andra texter som aldrig blev utgivna.
Själv har jag läst röda rummet och tjänstekvinnans son del 1-2, och jag tänkte skriva mina personliga åsikter om böckerna.

Röda rummet.

Bokens handling tog ett tag att förstå, eftersom det inte hände något specifikt. Boken handlar om en man vid namn Arvid Falk som sagt upp sig från sitt arbete som tjänsteman. Arvid försöker då försörja sig som författare och journalist. Arvid umgås med journalister och konstnärer. Arvid falk är en djup och smått intellektuell person som vill tala om viktigare saker än vardagsprat. Egentligen verkar inte boken handla om mycket mer än om hur Strindberg såg på samhället.

Som jag uppfattade hans beskrivningar, verkade han tycka att människan var som ett girigt och själviskt djur. Personligen tyckte jag inte boken gav mig speciellt mycket, rätt enformig enligt min mening. Kanske förväntade jag mig mer från denna omtalade bok.

Tjänstekvinnans son

Detta är Strindbergs självbiografi. Boken i sig var rätt intressant, men från att ha läst om hur han hade det i verkligheten verkar han överdrivit händelserna i boken något enormt. Boken handlar om Johans (som Strindberg kallar sig i boken) liv tills han blev 18. Johan var en känslig pojke, som alltid ville ha rättvisa. Han bodde tillsammans med sina sex syskon och sin mor och far. Hans pappa var sällan hemma mer än till middagen, men barnen fruktade honom. Minsta fel man gjorde och man åkte på stryk. Johan hatade om han blev straffad för något han inte gjort, vilket hände. Detta blundar hans moder bara för.

Johan tycker mycket om att vara för sig själv, och blir mer och mer filosofisk desto äld...