annons
×

Basnäringar

7 röster
Ge betyg
10620 visningar
uppladdat: 2001-09-30
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1.Jordbruket:

1: Man kan se flera skillnader mellan jordbruket förr och nu.
Förr användes hästar eller oxar som hjälp när bönderna plöjde, harvade eller skördade.
Nu används maskiner istället för djur vilket medför enklare arbete och större oh snabbare utförda arbeten.

2: Sverige delas in i tre stora jordbruksområden: Sydsverige där Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland ingår.
Där är vegetationsperioden* lång och jordarna är så kallade moränleror vilka är väldigt bördiga.
Här är vete och korn de viktigaste och vanligaste sädesslagen och det odlas även ärtor, potatis och andra grönsaker här.

Det andra området är Mellansvenska sänkan. Marken här ligger under Högsta Kustlinjen
D. v. s at hela området var havsbotten under senaste istiden.
När vattnet försvann lämnades bördiga jordar kvar.
Mälardalens jordar är dock styva och svåra att plöja upp.


*3: Växterna börjar gro när dygnstemperaturen är +3 grader. Då startar vegetationsperioden.
Den slutar när medeltemperaturen under dygnet underskrider +3 grader.

4: P. g. a. att en stor del av det korn, havre och potatisen som odlas används som mat till boskapen så kan man säga att boskapsskötseln anses vara viktigare än jordbruket.
För om man använder mycket av de odlade resurserna till boskapen så anser nog bönderna att boskapen är viktigare.

5: En viktig orsak till att Sverige kan producera ett överskott är mekaniseringen.
Nu har man traktorer, skördetröskor och många andra hjälpmedel som gör att en bonde kan utföra samma arbete som det krävdes tio man till för hundra år sedan.
En annan orsak är konstgödslet som används idag i ganska stor utsträckning.

6: Danska jordbrukare har fördelen att vegetationsperioden är längre i Danmark än i Norge.
Detta medför att växter som kräver längre vegetationsperiod kan växa i Danmark.

7: Nordens bästa jordbruksområden finns i Danmark och Skåne.
Där finns bördiga jordar och mycket bra klimat för att odlingen ska bli lyckad.
Dessa områden omges även av det vatten som behövs.
Området som sträcker sig från Oslo i Norge över slätterna i Väster- och Östergötland, Mälardalen och till södra Finland är också viktiga jordbruksområden.


8: Med alternativ odling menar man ”ett jordbruk som påverkar det naturliga kretsloppet så lite som möjligt”.

9: Finland har bl. a ett överskott av mjölk och smör.
Danmark har bördiga jordar och mycket bra förutsättningar för lyckat jordbruk.
Island har inte så bördiga jordar och riktar sig därför in sig mer på boskapsskötsel.

10: Olika yrken inom jordbrukssektorn:
Bönder, mejerier, charkhandlare m.m.



2. Skogsbruket:

1: Skogens historia: För tio tusen år sedan var de södra delarna av Sverige isfritt från den senaste istiden. Där fanns då björk och tall. För 850 år sedan vandrade ek och lövträd in i södra Sverige. För 6500 år sedan var det varmare än vad det är idag så då fanns det ädla lövträd och även hassel långt uppe i norr.
För ca 1500 år sedan vandrade gran in från Finland och bok in från Danmark. Stockholmstrakten fick sina första ordentliga granskogar för ca 2500 år sedan, d.v.s. vid övergången mellan bronsåldern och äldre järnåldern.

2: De fyra skogsregionerna är:

Fjällregionen: Här växer mest lågväxande växter som t.ex. buskar.
Björkskog är vanligast.

Norra barrskogsregionen: Här är granen den vanligaste trädsorten.

Södra barrskogregionen: Detta är vårt lands värdefullaste skog. Träden växer snabbt och blir stora. Även här är det granen som dominerar men det finns inslag av björk.

Lövskogregionen: Är belagt i södra Sverige. Här är björk, ek och bok vanligast men det finns även alm och lind.

3: Skogen är en viktig tillgång för Norden för att Sverige, Norge och Finland exporterar mycket stor del av världens all massa- och pappers produkter.

4: Man låter de s.k. fröträden stå kvar när man avverkar träd i en skog.
Då räknar man med att frön från dessa träd ska spridas och gro. När träden vuxit till sig lite till s.k. ungskog så står de väldigt tätt på en del ställen så då gallrar man skogen.
D.v.s. att man tar bort de svagare träden så de bättre får mer plats att växa på.
Ett tiotal år innan det är dags att avverka skogen så gödslar man den. Det görs genom att släppa ut gödslet från en helikopter eller ett flygplan.

5: Hälften av skogarna ägs av privatpersoner. Ca: 37% av skogarna ägs av stora skogsbolag och ca:13 % är allmän skog.

6: I naturskogarna ligger fallna träd och gamla stammar orörda på marken.
De finns i Danmark, Skåne och i Norge.

7: Det bästa sättet att skydda en naturskog på är att göra den till nationalpark.

8:


9: Nackdelar med slutavverkning är att man för ekonomiska problem under den tiden men inte avverkar någon skog.
Fördelar kan vara att man får större produktion på en och samma gång.

10: Olika yrken inom skogsbruken:

Massa och pappersbruk.
Skogsarbetare. (Slutavverkar, sköter om och gallrar skogen)
Sågverk. (Gör brädor och plankor till byggindustrin.)


3. Fisket:

1: Det finns ungefär tre tusen yrkesfiskare i Sverige.

2: De olika fiskarter som fångas är sill, blåvitling, torsk och gråsej.

3: Skarpsillen används framför allt till fiskmjöl.
Fiskmjölet ingår i foder till kreatur och fjäderfän.

4: Varje år äter en svensk ca 20 kg fisk. Var och en av oss äter även indirekt fisk genom att äta fläsk, broiler, och mm.
Dess produkter innehåller nämligen fiskmjöl.

5: De redskap som används till fiske är trålar, ringnot och snörpvad.
Nar man trålar drar man ett jättestort nät efter en båt.


6: De viktigaste fiskeplatserna finns nära Island och i Norska havet.
Även längs med Norges kust och i Kattegatt finns viktiga fiskeplatser.

7: Varma strömmar från Golfströmmen och den Atlantiska västvindsdriften för med sig näringsrikt och varmare vatten till Nordatlanten.
I vattnet finns mikroskopiska växtplankton som drar nytta av de näringsämnen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Basnäringar

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

[2001-09-30]   Basnäringar
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Basnaeringar_1053.htm [2014-10-31]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

Efter gymnasiet

Efter gymnasiet börjar den första tiden som vuxen, vad ska man göra? Resa kanske? Jobba? Mimers Brunn hjälper dig! Efter gymnasiet

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna