Bokrecension: Dumpad

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”Dumpad” heter boken som Per Brinkemo har skrivit om Ahmed Hassan Ali’s år i Somalia och Etiopien som övergiven tonåring.
Boken är baserad på intervjuer under år 2003, det år han fick återvända till Sverige.

Ahmed, 14 år, skulle åka på semester till sitt hemland Somalia med sin mamma i två veckor. Han var väldigt upprymd eftersom han aldrig hade varit i landet han var född i sen han kom till Sverige som 6 åring.
Efter några dagar lämnar Ahmeds mamma honom i huset och med familjen de hade bott hos, en familj han inte kände eller trivdes hos. Till en början trodde han att hon var ute och letade efter släktingar, men efter några veckor, började han inse att han hade blivit lämnad.
Men inte som många andra somaliska barn som blivit lämnade för att de blivit för ”europeiska”, hos släktingar med pengar, utan hos helt främmande människor utan någonting.
Efter elva månader i somaliska huvudstaden Mogadishu har han sparat pengar och planerat sin resa till Etiopiens huvudstad Addis Abeba där den svenska ambassaden finns. Väl där får han inte mycket mer hjälp.
Svenska myndigheter säger att de inte finns mycket de kan göra. Ahmed är underårig och behöver hans vårdnadshavares intyg för att få ett nytt pass. Tillslut kontaktar en journalist honom (Per Brinkemo) och efter att Svenska Dagbladet publicerade en artikel av Per Brinkemo om Ahmed Hassan Ali prövade Sollentuna kommun Ahmeds fall och han fick åka hem.

Det här är en mycket rörande berättelse som man inte kan läsa igenom utan att fälla en tår. Ahmed hade det jobbigt i Somalia och Per Brinkemo är väldigt duktig på att få in hans lidande mellan raderna. Misären i Somalia är svår att missförstå när han förklarar :
“Från en sprakande radio hördes somalisk musik. En gatuhund låg och flåsade i skuggan av en sönderbränd lastbil en bit bort...
... ett par bord bort satt fyra män som pratade intensivt. Han förstod att den äldste i gruppen skröt över hur många han dödat efter att ha bombat ett torg i Mogadishu.“
Efter ett inslag av nyheter på radion säger mannen stolt:
“Så det var många som dog. Bra. Men varför berättar de detta först nu?“

Jag har även sett programmet Uppdrag Granskning som visades på Svt1
d. 13/9 och även idag 21/9 om barn som blir dumpade av sina föräldrar i somalia.
Jag är väldigt upprörd på de svenska myndigheterna och deras sätt att skylla ifrån sig på varandra och hitta på ursäkter varför de inte hjälper dessa barn som vädjar om deras hjälp.
Även om det inte finns någon speciell lag om att de ska hämta hem dessa barn så har de väl en skyldighet som människa på denna jord att hjälpa dem att komma hem.
Jag blir äcklad bara av att tänka på att de läser breven från dessa ungdomar och lägger dem i en hög/pärm och kan sen gå hem och äta med sin familj utan att ens tänka på det.
- Ja, nu har inte jag läst det så noga, svarar Suzann...