Bokrecension: Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Titel: Kejsarn av Portugallien
Författare: Selma Lagerlöf
Genre:skönlitteratur
Publicerad: 1914
Huvudpersoner: Jan i Skrolycka, Klara Gulla, Katrina



Kejsarn av Portugallien



Det är en vacker och sorglig berättelse om Jans kärlek till sin dotter Klara Fina. Berättelsen handlar om människorna i Askedalarna, i Värmland, framförallt om Jan och Katrina i Skrolycka och deras enda barn Klara Fina Gulleborg, såväl om deras husbonde Erik i Falla som var den enda som var hygglig mot Jans familj.

Jan i Skrolycka är en man, som inte förrän hans dotter Klara Fina Gulleborg föds, har brytt sig det minsta om vad som händer i hans liv. När Klara föds förändras detta. För första gången i sitt liv upplever Jan från Skrolycka en sann kärlek, när man lägger hans nyfödda dotter i hans armar.
Han börjar leva som en stolt fader, utan bara som en vanlig dräng.
Han älskar Klara mer än annat i världen. Klara är vacker och väldigt smart.
Om de hamnar i knipa vet hon alltid hur hon ska lösa det.

En dag kom beskedet att föräldrarna tvungna att betala för stugan i vilken de bodde och krävdes 200 riksdaler för att de skall få stanna i stugan. De får två månader på sig. Klara ber om att få fara till Stockholm för att tjäna ihop pengarna. Föräldrarna går med på det och efter några dagar går de ner till bryggan där båten avgår.
När Klara Fina blir tvungen att resa till Stockholm blir Jans saknad för svår. Han älskar sin dotter så mycket att han blir galen.

Klara skickar brev men inte pengar, och föräldrarna blir mycket besvikna.

Den första oktober, då tiden för pengarna skulle lämnas in, kommer en riksdagsman Karl Karlsson i Storvik, och berättar att han har fått pengarna och ett brev från Klara. I brevet står det att hon inte hade kunnat få ihop så mycket pengar på den korta tiden utan hon hade blivit tvungen att låna dem.
För att kunna betala tillbaka skulle hon stanna kvar ett tag till.

Tiden går och när Klara har varit borta i nästan ett år utan att ha skrivit några brev intalar Jan sig själv att hon har blivit Kejsarinna av Portugallien. Han blir säkrare på att detta är sant när hans husbonde Erik i Falla dör i en olycka i skogen, där ett träd faller på honom .
Jan ärver släktklenoderna: en kaskett och en käpp. Dem går Jan omkring i och beter sig som en kejsare av Portugallien. Han lyckas intala några att han har blivit en kejsare men de flesta i Askedalarna tycker bara att han har blivit knäpp. De flesta vet att Klara inte har blivit en kejsarinna, utan prostituerad.
Tillslut tar Lars Gunnarsson kasketten och käppen ifrån Jan. Han är svärson till Erik i Falla och vika är inte så bråttom att hjälpa till Erik i Falla när trädet har fallit på honom.
Jan tror då att han har gjort någonting för att reta upp Klara och börjar leva som vanligt igen. Han får dock snart tillbaka klenoderna då Lars dör i en olycka.

Efter några år kommer Klara tillbaka och hon blir väldigt förvånad över att alla kallar henne för Kejsarinnan. Hon blir lite sur på Jan för att han inbillar sig något sådant. Hon hade tänkt ta med sig båda föräldrarna tillbaka till Stockholm för att kunna ge dem ett bra hem men hon vill inte ha med sig Jan. För att hon är arg på honom, att han kunde säga så där om henne.
Så hon skickar iväg Jan i ett ärende och tar med sig Katrina ner till ångbåten. Precis när båten lägger ut från bryggan kommer Jan springande. Han ser att Katrina och Klara står ombord och han slänger sig efter dem för att komma med, men han landar i vattnet och drunknar.

Självklart kunde inte Klara och hennes mor åka nu utan fick stanna kvar. Båda stod på bryggan för att se när de får upp Jans kropp ur vattnet men efter en dag klarar inte Katrina av det längre utan hon går hem till Skrolycka. Klara står emellertid kvar i ur och skur. Hon är rädd för vad Jan kan hitta på om han inte snabbt hamnar underjorden . Efter någon vecka får Klara ett bud om att hennes mor ligger för döden och hon beger sig till Skrolycka. Katrina säger att Jan drar i henne och när de har pratat en stund dör hon. De hade lyckats få upp Jan ur vattnet tillslut och de båda begravs tillsammans.



Analys av

a) Komposition.

Kejsaren av Portugallien är en ganska lång berättelse.
Jag tror att det behövs inte göra berättelsen något bättre genom utesluta något ur texten.
Fast den har långa beskrivningar om oviktiga saker.
Det är vanligt att nästan alla författare brukar skriva omfattande som möjligt.
Jag tycker att de olika kapitlena hänger bra ihop och skriven kronologiskt.
Jag betraktar att Selma Lagerlöfs berättelser är väldigt drömmande och gammaldags och skrivna på ett gammalt sätt.
Hon beskriver alla händelser noggrant.

b) Människo- och miljöskildring.

Selma Lagerlöf beskriver alla människorna utförlig i sin berättelse.
När man läser boken kan man lätt se centralgestalt framför.
Man kan föreställa sig miljön och socialt läget där Jan levde med sin familj.
Boken som gör mer läsvärd är att Selma Lagerlöfs skrivande sätt att skildra förhållande mellan far och dotter.
Jan i Skrolycka och Klara Gulla är huvudpersonerna. Katrina är som en biperson.
Författarinnan beskriver en stackars familjens liv, och förhållandet mellan far och dotter, respektive förhållandet mellan mor och dotter, dvs. Katrina var inte greps av ångest som Jan . Eller hon ville inte visa det till andra... vem kan det få veta? I alla fall hon var en kvinna med en stark kvinnans själ.

c) Språk och still.

Jag tycker att Selma Lagerlöf skriver på ett speciellt gammalt sätt. Det liknar inget jag läst tidigare. T. ex. ”mä”= med, ”å”= och, ”e”= en, ”te”= till, m.m.
Det finns även utrop som t.ex. ” Gå ner mä!” , ” Se hit du!”
I början tyckte jag att det var en väldigt svår berättelse att läsa och förstå samtidigt, men sen gick den bättre.
Kanske orsaken var det att vi har tränat/läst tillsammans med lärare i klassrummet, vilka är strängaste i Västernorrland!!!
Författarinnan använder dialekt och hon skriver genom att använda talspråk i dialogerna, vilka syns antagligen talade på den tiden, och har lyckats med detta.


d) Budskap.

Författarinnan skrev en bok för att visa ,hur hård kan bli livet för människor,
Hur lätt kan förändras omständigheterna i livet, att det är inte vi människor som kan bestämma över oss allt.
Selma Lagerlöf beskriver ett starkt förhållande mellan far och dotter:
”Var inte så ond på Jan för att han sprang efter dej! Han mena’ bara väl med dig...”
Boken handlar även o...