Brott och straff genom tiderna

2 röster
16793 visningar
uppladdat: 2006-03-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Den äldsta lagsamlingen man känner till är från 2100 före Kristus och kallas för Ur-Nammu lagarna. Lagarna kommer från Mesopotamien. Lagarna bygger på vedergällnings principen, och från deras religioner och sedvänjor. Män och kvinnor var inte lika under lagen. Man får tänka öga för öga - tand för tand.
Nästa stora kända lagsamling som man känner till efter Ur-Nammu lagarna är Hammurabis lagar. Dessa lagar var väldigt hårda och stränga och bygger också på vedergällningsprinciperna. Det fanns ingen likhet inför lagen utan man skilde fri man och arbetare/slav. Lagarna var kausistiska alltså att de byggde på en fallbeskrivning (Caus = fall). Man bedömde alltså vilken verkan som brottet hade haft och inte bara själva handlingen, men även på om brottet var begått avsiktligt eller oavsiktligt.
Ibland tillämpade man gudsdom, det var att gudarna dömde och på sätt kunde ju inte domen bli orättvis. Denna sortens lagstiftning tillämpades under lång tid också i Europa.
Den mosaiska lagen är den lag som Gud gav till Moses på berget Sinai, lagen fick det namnet för att det var Moses som tog emot den. Prästerna skrev ner denna lagen och sa att det var Guds vilja. Alla dom bröt mot den skulle straffas och om de inte blev det så kom Gud att straffa alla människorna. Den mosaiska lagen byggde på vedergällningsprincipen, det var en teokratisk lag då den påståtts ha skapats av Gud (theo = Gud). Innehållet i lagarna var också de tio budorden, dessa lagar var generella, men en del av dem bar kausistiska som när man beskriver den sjunde dagen som vilodagen. När Jesus sen kom och predikad fördömde han vedergällningsprincipen i lagarna och menade att Gud ville att man med kärlek och tillit skulle närma sig honom, och Gud skulle på samma sätt närma sig människan. Jesus menade att man skulle vända andra kinden till.
År 450 före Kristus tillkom de tolv tavlornas lag i Rom. Dessa kom till dels för att inte folket skulle göra handlingar som inte var tillåtna och för att folket inte skulle bli dömt för något brott som inte fanns. Tavlorna sattes upp så att alla kunde ta del och läsa dem. En annan sak var också den stora handeln som fanns i Rom under denna tid. Det var många tvister att lösa och detta krävde en lag att följa. Romarna var också flitiga med att lösa saker juridiskt. De skapade civilrätten, och denna rätt gällde mellan två personer som hade tvister och hur dessa tvister skulle lösas. Romarna tog hänsyn till vad som hänt och lyssnade på båda parter i ett mål. Man tog också reda på vad den anklagade hade gjort och vad det hade haft för verkan innan man bestämde skadestånd i fallet. Så det blev inte bara själva gärningen som blev mål för det beslutade utan hela händelseförloppet efter handlingen som låg till beslut. Processrätten utvecklades också här hos Romarna. Processrätt är själva de regelverk som man följer under en domstolsförhandling, att båda parter ska ha rättigheten att bli hörda och kunna förklara och eventuellt försvara sig.
Juryn ska bedöma vad som sägs i rättegången och inget annat får ligga till grund för deras beslut. Alla domstolsförhandlingar var muntliga och offentliga. Romarna skilde på avsiktligt och oavsiktliga brott och de första var det betydligt hårdare straff på.
Med kristendomen och kyrkan utvecklades den kanoniska rätten. Man kunde samlas en församling för att besluta om vilka rättesnören som gällde just där (beslut – canones). Dessa beslut for sedan prästerna till ett större möte under Påvens ledning. En munk skrev ner allt som beslutades där och detta blev sen underlag för den kanoniska rätten. Kyrkan hade ett stort inflytande under medeltiden och administrationen var väl utbyggd. Så nu spred sig denna kanoniska rätt till andra rättssystem och påverkade givetvis dem i hela världen. Dessutom talade jurister och präster samma språk, Latinet. Striden mellan den Romerska rätten och den Kanoniska blev hård.
Den kanoniska rätten krävde arv från befolkningen genom den enfödde sonen. De förbjöd räntan och tvångsäktenskap
Oavsett var människor bor, vilken ställning man har, och i vilken tid man lever, så har alla lika rätt och värde. Man kan knyta dessa tankar om naturarätt till antikens tänkare i Aten och Rom. Dessa idéer låg senare till grund för tankarna som dominerade under upplysnings idéerna.
Med upplysningsideérna betonades rättssäkerheten och legalitetsprinciperna, vad är då detta? Legalitetsprincipen innebär att om det inte finns något brott, finns det heller inget straff, och att man inte skulle kunna straffas för ett brott det inte fanns någon lag för. Under upplysningstiden blev det viktigt att lagarna skrevs ner, dels för att inte kunna dömas för ett brott som inte fanns och att allt skulle gå rätt tillväga. Voltaire förespråkade det engelska systemet med jury bestående av vanliga medborgare, allt för rättssäkerheten.
En italiensk jurist Beccari tyckte att dödsstraff var för snällt i rent preventivt syfte, det gick för snabbt och människor såg det som ett sätt att slippa billigt undan. Istället förespråkade han hårt straffarbete och att detta skulle avskräcka både den dömde och andra människor från att begå brott. Detta spred sig snart i alla länderna i Europa i någon form.
Den retroaktiva lagstiftningen under Franska revolutionen kom till så att ingen skulle kunna bli dömd för brott som begåtts innan det fanns en lag som sa att det inte fick göras. Inspirerade av den amerikanska konstitutionen tog man till en fri och rättighetsförklaring om detta.
Napoleon samlade alla gamla och nya lagar i landet i en enda som kom att kallas för Code Civil eller Code Napoleon och denna lagstiftning fortsatte att användas även efter det att Napoleon besegrats i Waterloo. Han behöll en del gamla lagar som äganderätt och la till nya som lika rätt för man och kvinna att ta ut skilsmässa, samt att kvinnan fick rätt att ärva. Man skilde även kyrkan från staten så skulle man gifta sig var man tvungen att göra detta borgerligt och det var frivilligt att även ha ceremonin i kyrkan. Napoleon gjorde även om språket i lagboken så att det var begripligt för den vanliga människan.
Från USA kom under 1800-talet två olika fängelsesystem som byggde på isolering av fångar. Allt för ofta kom småbusar dit och blev utbildade till hårdföra kriminella av andra interner, så Philladelphiasystemet byggde på att fången isolerades i en cell men bibeln s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Brott och straff genom tiderna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-03

    Bra skrivet och innehåller mkt

  • Inactive member 2010-01-19

    Den var jätte bra men jag håller på med detta ämnet och detta står inte i den bok du skrivit, inte allt i alla fall!!! ?

Källhänvisning

Inactive member [2006-03-03]   Brott och straff genom tiderna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5773 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×