Buddhism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hur har religionen uppkommit?

Stiftaren, eller grundaren av denna religion är Buddha (Siddhartha Gautama Buddha). Buddha levde någon gång mellan 560 – 480 f.Kr och föddes inom familjen Gautama av ätten Samkhya i nordöstra Indien gränsande mot Nepal. Eftersom han ursprungligen kom från Indien levde han sitt liv under Hinduismens normer och traditioner. I hinduismen ser man tillvarons yttersta grund och innersta väsen i Brahman, den gudomliga kraften, som i alla ting återspeglar sig i atman, det gudomliga genomlysta innersta självet. Om en hindu inte skulle inse denna sanning och uppleva den, kan han/hon inte lösgöra sig från det lidande som tillhör samsara, livets oändliga kretslopp.

När en hindu däremot upplever enheten mellan atman och brahman, upplever även enheten mellan brahman och moksha, befrielse från lidandet. Siddhartha kunde inte förmå sig att nå denna insikt, eftersom sjukdom och död var olösliga problem av lidande. Lagen om undergång och lidande plågade honom till det yttersta och han tvingades lämna faderns roll, sin unga hustru med ett spädbarn för att bege sig ut i världen och finna sanningen.

Han studerade hinduisk filosofi under berömda guruer och ägnade sig åt systematisk självdestruktivitet i strid mot de mänskliga drifterna. När nu detta inte fungerade som han hade hoppats började han meditera och efter sju år av djup meditation, sittandes under ett fikonträd insåg han tillvarons sammanhang och nådde på så sätt upplysningen, upplevelsen av bodhi. Han blev en Buddha, en upplyst. Hans livsinställning ändrades från protest mot livets verklighet, till ett accepterande av verkligheten som den var och därför fick han nu kraft att besegra det begär som ger lidandesupplevelsen. Buddha var väl medveten om problemen i den sanning han insett. Det handlade om att med hela sitt väsen bejaka omvandling och dödlighet istället för att genom tro på atman-brahman förneka dem. Vid 80-års ålder lämnade han jordelivet med orden: ”Förgängliga är alla sammansatta ting. Arbeta hängivet på er befrielse”.


Vilken Gudsbild gäller?

Buddha ansåg att gudar bara var ett enkelt påhitt. Han förkastade hela teorin och sa att dess existens var ett omotiverat påfund. Visst fanns det andar och små gudomliga väsen (närmare 33 stycken), men inga med krafter tillräckligt stora för att kunna hjälpa människan. Det är därför totalt obefogat att offra eller be till en gud, eftersom denna inte existerar. Istället skulle man meditera inom sig för att få ro.

Enligt Buddha är människans mål liksom i hinduismen att slippa återfödas. Men istället för att bli ett med världssjälen så uppnår man Nirvana. Vägen till nirvana ska människan finna själv utan hjälp av övernaturliga krafter som gudar (vilket skulle bli svårt, eftersom gud inte finns.) Jordelivet är ändå bara lidande, när man når nirvana är man helt fri, befriad från allt lidande.


Vilka symboler finns det i religionen?

Buddha lärde ut om en medelväg som man ska följa för att uppnå nirvana. Denna Medelväg symboliserar den åttafaldiga väg som ritas som ett hjul med åtta ekrar. Detta har senare blivit en symbol för buddhismen.


Vilka högtider anser man vara viktiga och varför firar man just de högtiderna och hur går de till?

Den viktigaste och största festen/högtiden för en buddhist är Wesak som infaller på fullmånendagen i april/maj. Detta är Buddhas födelsedag och är därför den största festlighet i Buddhismen. Det sägs finnas ett flertal helgonlämningar efter Buddha (ex. hårstrån, tänder mm.) Varje år forsar det in mängder av pilgrimer till dessa platser, som kommer för att delta i meditering och processioner kring stupan.

Dharmadagen

Under denna dag minns vi tillfället då Buddha började undervisa och vad han undervisade. Buddhas lära står alltså i centrum. Man kan antingen ha en längre föreläsning eller recitation av någon viktig text. Ofta har man en läsning från någon av de buddhistiska urkunderna (t.ex. palikanon) som relaterar till den aktuella händelsen. Dharmadagen firas under fullmånedagen i juli.


Sanghadagen

Sanghan är den andliga gemenskapen mellan alla som utövar Buddhas lära. Det finns olika nivåer av Sangha, från den upplysta gemenskapen till den stora sanghan, av alla som följer Buddhas lära.

Denna högtid brukar vara mer social och fokusera på den inspiration och det stöd vi får av andra i den buddhistiska gemenskapen. Det händer att vi ger varandra presenter, men oavsett vad vi exakt gör gläder vi oss åt att vi finns, att sanghan finns. Sanghadagen firas på fullmånedagen i november.


Parinirvanadagen

Under denna dag firar vi eller snarare minns och reflekterar över Buddhas bortgång eller uppgående i slutgiltigt nirvana. Den firas i februari.

Även om denna högtid är något mer nykter** och allvarlig, är det ändå inget sorgset eller tungt över den. Buddhas död är en död som vilken annan, men samtidigt inte. Eftersom han uppnått upplysning eller nirvana, har han överskridit de tendenser som driver en människa till att återfödas. Vad som då händer kan vi inte riktigt föreställa oss och själv vägrade Buddha svara på denna fråga. Men det har antytts att historien är långt ifrån över vid en Buddhas död. (Med tanke på den kraft av medkänsla och visdom som en Buddha utvecklat, vore det konstigt om han bara skulle "försvinna".)

Döden väntar alla och det är något som buddhister är ganska måna om att reflektera över. Men det innebär inte att buddhister för den skull går omkring och hänger läpp eller deppar. Det märkliga är att det snarare leder till en större glädje och öppenhet - ja, rentav en lättnad - att reflektera över döden. Döden, som en del andra saker, är ju något av ett tabu i vårt samhälle och bär därför på en hel del uppdämd eller förträngd energi. Den kan alltså släppas fri om man på allvar försöker ta in och möta det oförståeliga faktum att vi alla skall dö.

Under denna högtid brukar vi även minnas alla som dött nyligen och önska dem väl på deras fortsatta vandring, hur den nu än ser ut.

Sen finns det de vanliga högtiderna som födsel, bröllop och begravning och dessa företeelser är lite annorlunda i buddhismens värld.


Födsel

En nyfött buddhistbarn kan föras till ett tempel för att välsignas och bestänkas med heligt vatten. Man tänder ett vigt vaxljus och låter vaxet rinna ner i en skål full med vatten. Detta ska symbolisera de fyra elementen jord, vatten, luft och eld.


Bröllop

Vid en bröllopsceremoni lindas en bomullstråd runt en Buddhastaty och sedan runt alla i rummet (bortsett från brudparet). Några munkar läser välsignelsen och klipper sedan av bomullstråden för att fästa den på brudgummen och hans nya hustrus handled. Detta ska symbolisera att mannen och kvinnan har förenats och banden ska bäras tills de faller sönder av sig själva.


Begravning

När en människa dött kommer munkar till hemmet för att sjunga de heliga skrifterna. Vid begravningen hålls en speciell ceremoni då kroppen bränns och kremeras under sång från munkar. Alla inblandade ska tänka på den döde.


Beskriv hur utbredningen i världen ser ut!

Det finns ca 500 miljoner buddhister i världen idag, vilket innebär att ungefär var åttonde människa är buddhist. De flesta buddhister lever i Asien, världens största världsdel. På senare tid har antalet buddhister ökat i västvärlden, där buddhismen har funnits sen 1800- talet. Tyvärr finns det ingen säker siffra på hur många buddhister det finns i västvärlden och man vet inte heller riktigt hur många det finns i Kina, men de påverkar troligtvis nog inte den stora summan. I Sverige finns ca 13000 aktiva buddhister, vilket gör det till den tredje största religionen inom landets gränser.

Sri Lanka är den plats på jorden som hållit sig med denna religion längst utan uppehåll. Buddhismen kom till Sri Lanka genom mission från Indien vilken leddes av kung Ashokas son och dotter. Ashok var en tyrannisk kung som levde 200 f. Kr. Han påstods vara en stor krigare och hade många blodiga kamper på sitt samvete när han kom i kontakt med buddhismen. Han blev då en mild och älskad kung i Buddhas dygd.
Av Sri Lankas befolkning är 65 % buddhister. I Indien lever det ca 10 miljoner buddhister. I Thailand är 95 % buddhister och i Burma är 88 % buddhister. Dessa ställen är de största tätheterna av buddhister i världen, båda har majoritet av Theravada buddhism.


Vilka frälsningsvägar finns det?

Om man ska konvertera till buddhismen måste man ta till sig de tre juvelerna in i sitt sinne och låta dem ligga till grund till hur du ska leva ditt liv. Alla Buddhister har som sin livsuppgift att nå nirvana, vilket man gör genom tillflykt till Buddha, Dhamma/Dharma och Sangha. När en buddhist konverterar så säger denne helt enkelt:

Jag tar min tillflykt till Buddha.
Jag tar min tillflykt till Dharma.
Jag tar min tillflykt till Sangha.

Det viktigaste med detta är inte att man säger det, utan hur man säger det. Man måste verkligen mena det och ta det till sitt hjärta. Ingen människa kan tvingas in i buddhismen, eftersom man måste känna en stark tilltro och samhörighet med tron i fråga. Det krävs ingen speciell ceremoni för att man ska bli buddhist, utan man väljer själv när men vill bli det.
Man föds inte till att bli buddhist. Föräldrarna kan inte tvinga barnet att bli buddhist. Men de ska däremot hjälpa sina barn in i religionen, så att de senare i livet väljer Buddhismens väg.


Vad säger religionen om människan efter döden?

Buddhister tror på reinkarnation, återfödelse. Om en buddhist dör karmafri befrias denne från allt lidande och uppnår på så sätt ett tillstånd som kallas nirvana.

Ordet nirvana är ett uråldrigt ord som används inom hinduismen, jainismen och buddhismen. Om man ska översätta ordet nirvana brukar man säga att det betyder utslocknad, men det är inte helt rätt, eftersom det får det att låta som man försvinner eller helt och hållet bara ickeexisterar. Men så är inte fallet. Det innebär nämligen det motsatta tillståndet till samsara. Nirvana är alltså oförgänglighet och beständighet. Tyvärr kan ingen levande människa klart och tydligt beskriva tillståndet nirvana, eftersom ingen varit med om det. Nirvana är inget paradis, men lidandet har upphört och en bättre tillvaro har inträtt. Buddha uppnådde inte nirvana förrän han dog.


Vilka etiska principer finns det i religionen?

Kristendomens etiska principer är de s.k.tio budorden. Inom buddhismen har man bara fem etiska discipliner (sila/shila). Samtidigt som man konverterar till buddhismen genom att ta till sig de tre tillflykerna, tar man även till sig de fem disciplinerna.

Jag avstår från…
… Att döda
… Att ta det som inte givits mig.
… Att missbruka sexualiteten.
… Att inte tala osanning
… Att inte använda berusande njutningsmedel.

Munkar och nunnor har förutom de fem disciplinerna ytterligare fem discipliner som de måste följa:
Jag avstår från…
… Att inte födda efterlunchtid.
… Världsliga nöjen.
… Att smycka ut mig.
… Att sova bekvämt.
… Att använda pengar, guld och silver


Vilka urkunder (ursprungliga skrifter) finns det?

Buddha ville vara en folklig person, eftersom hans religion vände sig till alla människor. Av denna anledning började man, trehundra år innan vår tidräkning, skriva ner de heliga skrifterna i samlingen tipitaka/tripitaka på pali . Strax efter vår tidräknings början bildades mahayana som inledde en ny översättning av de heliga skrifterna på sanskrit . Dessa språkskillnader har orsakat vissa problem i modern tid.
De heliga skrifterna i tipitaka är ofantligt många och det skulle krävas ett mindre bibliotek för att förvara ett enda exemplar av de alla. Det finns inte en människa i modern tid som har hunnit läsa alla delar. Detta kan i och för sig bero på att de olika traditionerna endast har erkänt vissa skrifter och även lagt till nya.

Vinaya Pitaka är den första korgen som berättar hur munkar och nunnor ska leva.
Sutta/Sutra Pitaka är den andre korgen som berättar om Buddhas liv och om Dhamma/Dharma.
Abhidhamma/Abhidharmma Pitaka är den tredje och sista och den består av olika filosofiska skrifter och tolkningar av Dhamma/Dharma.

I den andra korgen, Sutta Pitaka, finns den lilla skriften Dhammapada som fritt översatt betyder buddhismens väg. Denna skrift är den mest inflytelserika och den är den enda som erkänns av alla buddhistiska traditioner och kallas även buddhismens evangelium. Många alldagliga buddhister (även munkar såklart) har t.o.m. lärt sig alla aforismer i Dhammapada utantill. För 2300 år sedan skrevs denna skrift ner första gången, men det sägs att Dhammapada skapades av Buddha själv och fördes från generation till generation tills någon till slut skrev ner den.

En annan central skrift som skrevs för 2000 år sedan på sanskrit är Lotussutran som berättar om bodhisattva idealet och därför lade grunden för mahayana och erkänns av alla traditioner utom theravada.


Hur ser religionens historia ut och vilka olika inriktningar finns det idag?

Religionens historia finns redan beskriven under fråga 1.

Det finns några olika inriktningar när det gäller buddhismen. Theravadabuddhism och Mahayanabuddhism är de två största, sen finns också zenbuddhismen.

Theravada betyder de äldstes lära och theravadabuddhister vill behålla buddhismen som den var alldeles från början. Såhär beskriver de väger till befrielse från lidande:

DE ÅTTA VÄGARNA
Rätt åsikt
Rät sinnelag
Rätt tal
Rätt handlande
Rätt yrke
Rätt strävan
Rätt medvetenhet
Rätt tänkande
Det sista steget på den åttafaldiga vägen ”rätt meditation”, anses vara svårt att klara av, om man inte drar sig undan från yrke och familjelivet. Det är detta steg som munkarna klarar av, men som de vanliga buddhisterna inte kan utföra. Dessa åtta vägar kan skilja sig från olika källor, men i grund och botten har de samma betydelse.

Bortsett från Theravada finns även Mahayana, nordbuddhismen. Mahayanabuddhister anser att theravada, även kallad hinayana är den sämre vägen. En del påstår att hinayana betyder ”dem lilla vagnen”, men om man ska vara korrekt på den översättningen skulle det stå Cullayana och inte hinayana. De flesta Mhayanabuddhister ser ner på Hinayana för att de tro att enbart munkar och nunnor k...