annons

Cancer

13 röster
Ge betyg
38126 visningar
uppladdat: 2004-05-23
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Cancer är ett samlingsnamn för sjukdomar som är orsakade av permanent tillväxande tumörer. Att de är permanent växande gör att de är elakartade. Cancer är en sjukdom som har varit känd sedan mycket länge och förekommer hos alla högre stående djurarter. Namnet Cancer som på latin betyder kräfta syftar på att tumören breder ut sig krypande och sätter sig fast i den normala vävnaden. Men vad är cancer egentligen? Hur uppstår denna fruktade sjukdom?
Vilka orsaker till cancersjukdomar finns det? Vilka olika sorters cancersjukdomar finns det?
Vad menas med benigna och maligna tumörer? Hur utvecklas en cancersjukdom? Hur kan man bota en cancersjukdom?

Sjukdomens natur
Vår kropp består av ett mycket stort antal celler. Varje enskild cell har en speciell funktion i människokroppen. Tillsammans kan de bygga upp olika organ och vävnader. Inom biologin finns det en term som kallas för ”socialt cellbeteende”. Med det menar man att alla celler har sina bestämda platser och roller det system kroppen utgör. Detta system är mycket komplicerat och det krävs att alla delar samverkar harmoniskt för att den dynamiska människokroppen ska fungera. Vissa typer av celler förbrukas ständigt och måste då ersättas av lika många nybildade celler. Detta kallas för nolltillväxt eftersom att antalet celler varken minskar eller ökar. Att det här kan fungera sköts av invecklade signalsystem. Dessa signalsystem är fortfarande bara delvis utforskade och kan därför innehålla nyttig information som våra forskare i dagsläget inte har tillgång till. När en enda eller möjligtvis några få av dessa celler förändras så att den och dess avkomlingar inte längre följer de lagar som gäller för normal tillväxt och det cellulära samspelet kan cancer uppstå. Resultatet blir vad läkare kallar ”plustillväxt”, cellerna ökar i antal, en samling celler som kontinuerligt ökar i antal hela tiden. Dessa celler kan eftersom det överstiger antalet tillåtna celler sprida sig till platser som normala celler aldrig kommer till. Detta kallas för ”asocialt cellbeteende”. När antalet celler fortsätter växa bildas till slut den ofta synliga tumör som ger sjukdomssymptomen som är vanliga för cancersjukdomar.

Genetiska förändringar i cancerceller
I varje cell är arvsmassan lagrad i form av kromosomer som i sin tur är uppbyggda av en DNA-spiral. En människas arvsmassa består i normala fall av ca 100 000 separata arvsanlag (gener). Man anser av forskningserfarenhet att ett flertal av dessa är mer eller mindre skadade vid cancer. Skadorna kan i princip finnas i alla arvsanlag. Man vet ännu inte vilken eller vilka skador på arvsanlagen som är avgörande för cancercellernas abnorma beteende.

Cancercellen jämförd med den normala cellen
En cell som drabbats av effekten från skadorna på arvsanlagen avviker på många sätt från den normala cellen. De skadade cancercellerna utvecklas så att de ser så pass annorlunda ut i mikroskop för att kunna skiljas från normala celler. Detta kallas för ”atypi”. Cellernas relationer till varandra förändras även. Detta gör att de inte längre klarar av att bygga upp de mångcelliga strukturer som organets normala funktion kräver för att den ska kunna verka felfritt. Leverceller ska till exempel bilda små enheter som består av radierande strängar skilda åt av blodkärl och fina gallgångar. Vid levercancer kan de enstaka cellerna inte längre samverka till att bygga upp dessa små enheter. De växer istället mer eller mindre oordnat och tränger in bland de normala cellerna. En gällande lag för cancer är att cancercellernas funktion alltid är störd. Detta behöver inte betyda så mycket eftersom det finns tillräckligt många normala celler kvar. I vissa fall kan dock allvarliga följder tillträda. Lymfkörtelcancer och leukemi (blodcancer) är exempel på detta då motståndet mot bakterier och virus kan svikta. Anledningen till detta är att leukemicellerna nästan helt konkurrerat ut de celler som normalt försvarar kroppen mot dessa olika mikroorganismer.

Tillväxt och spridning av cancer
Cancer börjar i en enda cell och spridningen går relativt långsamt. Detta är anledningen till att det kan ta flera år innan sjukdomen kan upptäckas i form av en synlig tumör. Under dessa år har celldelningen pågått utan att kroppen har kunnat agera ordningsvakt. Nya cancerceller har bildats genom delning av de cancerceller som redan finns, men många av de nya cancercellerna dör också ofta på grund av blodförsörjningsbrist. Nettotillväxten (efter alla avdrag) är beroende av både cellnybildning och celldöd. Cancercellerna förstör större och större delar av sin omgivande vävnad i takt med att de blir fler. Samtidigt som detta sker etablerar cancercellerna intima relationer med andra delar. Omgivningens normala bindvävnad utnyttjas och får stå för den blodförsörjning som den växande cancern behöver. Spridningen av cancer är fortfarande ett stort problem för oss. Kunskaperna om vad som orsakar lokal infiltration och spridning till andra organ är ofullständiga. Läkare tror att människokroppen har ett starkt försvar mot spridning via blodet. Detta grundas på att man med ett ingrepp kan exfiltrera miljontals cancerceller från en cancertumör utan att en så kallad dottersvulst uppkommer. Spridning till är den viktigaste orsaken till cancersjukdomens dödliga förlopp. Detta är bevisat med att all behandling blir mycket mindre effektiv om spridning har skett. Sannolikheten för spridning ökar med tiden och tumörens storlek. Därför är behandling i princip effektivare ju tidigare den sätts in.

Orsaker till cancer
Trots den stora mängd pengar och tid vi har lagt ner på cancerforskning så är våra kunskaper fortfarande långt ifrån kompletta. Att det är så svårt för oss att veta orsakerna beror till stor del på att alla fall är så olika. Det är många olika inre och yttre faktorer som samverkar i varje enskilt fall för att åstadkomma de kritiska förändringar i en enda cells arvsmassa som är orsaken till den permanent förlorade tillväxtkontrollen. Därför kan man inte säga att det finns några exakta orsaker. Man använder sig istället av riskfaktorer, risken att få cancer.

Ärftliga riskfaktorer
Ärftliga faktorer är i ovanliga fall knutna till ett enda arvsanlag. Arvsanlag som kan överföras till barn från en eller båda föräldrarna. Vissa former av cancer hos barn eller ungdomar kan orsakas på detta sätt. För vuxna krävs det att anlagen samspelar med andra faktorer. Sannolikheten att få bröstcancer är t ex fördubblad om en syster eller moder har bröstcancer. Ett arvsanlag (en ärftlig riskfaktor) uppträder då som en riskfaktor bland flera andra.

Fysikaliska faktorer
Dessa faktorer orsakas enbart av radioaktiv strålning och ultraviolett ljus. Radioaktiv strålning är en kraftig riskfaktor. I större mängder kan denna sortens strålning öka risken för leukemi och några andra cancerformer 20-faldigt. Effekten avtar med minskande dos. De små ökningar av bakgrundsstrålning som kan orsakas av t ex en röntgenundersökning eller låga utsläpp av radioaktivitet innebär ingen eller låg risk för att man ska få cancer av det. Ultraviolett ljus är en riskfaktor som kan orsaka alla olika former av hudcancer. Solen sänder ut ultraviolett ljus som i för stora mängder utan skydd kan skada oss. Detta är anledningen till att hudcancer nästan alltid börjar på solbelysta delar av människokroppen det vill säga där man ofta inte har täckande kläder när man vistas i solen. Ultraviolett ljus är dock en väldigt låg riskfaktor för en cancersjukdom med ett dödligt förlopp.


Kemiska ämnen
Kemiska ämnen av många olika slag är cancerframkallande. Det överlägset farligaste ämnet är tobaksrök. Tobaksrök beräknas vara mer eller mindre vara en starkt verkande riskfaktor för 15 % av all cancer i Sverige. Cancer som man kan få av tobaksrök är bland annat lungcancer, strupcancer och cancer i urinvägarna med mera. Andra kemiska ämnen än de i tobaksrök tros bara ansvara för som högst 1 % av alla cancerfall i Sverige. Dessa få fall kan orsakas av kemiska ämnen som alkohol (levercancer) och asbest (cancer i lunga eller i lungsäck).

Virusinfektioner
Att virusinfektioner ökar risken för att få cancer är omstridd bland världens läkare och forskare. Den starkaste punkten för resonemanget om cancerframkallande virusinfektioner är att virus verkar kunna orsaka problem vid livmoderhalskräfta, särskilt vårtvirus. Hepatitvirus verkar öka riskfaktorn för att få levercancer. I Afrika och i Asien finns det sällsynta former av leukemi och lymfkörtelcancer där virus kan påverka.

Hormoner
Hormoner kan spela stor roll när det gäller cancersjukdomar som till exempel bröstcancer och cancer i livmodern. Detta har bevisats genom att riskfaktorn för att få dessa cancersjukdomar minskar om man tar bort äggstockarna och därmed produktionen av kvinnligt könshormon i fruktsam ålder. Överproduktion av kvinnligt könshormon ökar risken för cancer i livmoderkroppen. Långvarigt bruk av p-piller tycks även öka risken för bröstcancer. En tidig graviditet värkar skyddande mot bröstcancer.

Diet
Den roll som dieten spelar är precis som virusinfektionens roll mycket omstridd. Det sägs att en väldigt fetthaltig kost ökar risken för tarmcancer.

Genom forskning så har man kommit fram till att 2/3 av all cancer beror på omgivningsfaktorer och 1/3 på huvudsakligen ärftliga faktorer. Dessa resultat spelar dock ringa roll eftersom att varje enstaka cancerfall är ett eget och unikt där orsaken nästan aldrig kan klarläggas bortom tvivel.

Ofarliga cancersjukdomar
Godartade tumörer eller så kallade benigna tumörer är oftast helt ofarliga. De skiljer sig från elakartade (maligna) tumörer genom långsam tillväxt, som oftast gradvis avtar, samt framförallt genom att de inte sprider sig till andra organ. Endast i extremt sällsynta fall övergår tumörer från att vara benigna till maligna.

Kroppens försök att försvara sig mot cancer
Vid tester på försöksdjur kan efter en lång tidsperiod ett slags immunförsvar utvecklas effektivt i sällsynta fall. Detta försvar är däremot ineffektivt eller helt obefintligt hos människan. Försök med att försöka öka människans immunförsvar som behandling har hittills endast visat ineffektiva resultat.

Cancerns symptom
De symptom som cancersjukdomar bringar brukar indelas i två klasser: specifika och allmänna. Cancern måste ha uppnått en viss storlek innan olika symtom kan uppstå. Vilket innebär att om man får symtom så har cancern ofta redan funnits i flera år. Allmänna symptom är symptom som kan orsakas av alla former cancer. Några av de viktigaste och farligaste allmänna symptomen är avmagring, kraftlöshet, blodbrist, oförklarad feber och särskilt mot slutet även smärta och ångest. Med specifika symptom menas symptom som har en direkt anknytning till vart någonstans tumören sitter och till vilka organ som cancern spridigt sig till. Cancersjukdomens förlopp är mycket olika beroende på cancerns typ men också på okända faktorer. Särskilt elakartade leukemier kunde förr utan behandling leda till döden inom en mycket kort tid, medan former av prostatacancer inte alls behövde förkorta livet.

Beviset på en cancersjukdom
Diagnosen cancer ställs i allmänhet på det sättet att läkare kan lokalisera en tumör. Detta kan ske genom att känna på patienten för ytliga tumörer eller med röntgen, ultraljudsundersökning, genom inspektion med särskilda optiska instrument (endoskopi) eller genom att man på annat sätt lokaliserar tumören med ledning av dess kliniska symptom. Endoskopi är en metod där dan man använder ett instrument som heter endoskop för att undersöka organ och kroppshålor från insidan. Ett endoskop är ett böjligt instrument som införs till det organ som ska undersökas. Ljus och bild skickas sedan med videoteknik till en vanlig TV-skärm där man kan upptäcka en eventuell tumör. När tumören är upptäckt tar läkaren ett mikroskopiskt vävnadsprov för att få reda på detaljerad information om tumörens art. Forskare har länge försökt utveckla en metod för att ställa en tidig diagnos genom en enkel undersökning av ett blodprov. Genom hälsoundersökningar försöker man upptäcka cancer redan innan den gett symptom. Med hjälp av regelbundna cellprover från slidan så har man kunnat minska dödligheten i livmoderhalskräfta. Den utbyggnad av bröströntgen, mammografi som genomfördes på 80-talet i Sverige har sänkt dödligheten i bröstcancer betydligt. För övriga cancerformer har det inte bevisats att regelbundna hälsoundersökningar leder till minskad dödlighet. Det som ofta är avgörande för om en cancersjukdom går att bota är i vilket stadium sjukdomen befinner sig i vid upptäckten. Ett internationellt system för att beskriva tumören, lymfkörtlar (nodules) och metastaser heter TNM-systemet. Detta system medger jämförelse av patientgrupper mellan olika länder. Det baseras på tumörens storlek och på om spridning kan fastställas.

Cancersjukdomarnas förekomst
För de som får cancer gäller en så kallad anmälningsplikt. Det betyder att om man drabbas av en cancersjukdom så är man tvungen att anmäla detta till Socialstyrelsens cancerregister. Detta register har existerat sedan 1958. De flesta former av cancer blir vanliga först när människans ålder börjar närma sig femtio år och uppåt. Förekomsten ökar sedan snabbt. Barn och ungdomar som drabbas av cancer råkar oftast ut för huvudsakligen leukemi men även hjärntumörer, sarkom, lymfkörtelcancer och testikeltumörer.
För att beskriva cancerns utbredning, farlighet och betydelse används fyra mått.
Incidens – antalet nya fall varje år
Överlevnad – andelen personer med diagnostiserad cancer som fortfarande lever efter angivet antal år (t.ex. 5 års överlevnad)
Dödlighet – antalet personer som årligen avlider i cancer
Prevalens – Antal personer med diagnostiserad cancer vid visst givet tillfälle
I Sverige har 5-årsöverlevnaden kontinuerligt ökat sedan 1960 då den låg på 43 %. Nu är den över 50 %.

Olika behandlingsmetoder mot cancersjukdomar
Cancer kan behandlas på flera olika sätt. Oftast så kombineras flera olika metoder. De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgi, strålbehandling och cytostatika (cellgifter). Mot vissa cancerformer används även hormonbehandling, benmärgs- och stamcellstransplantation eller olika former av immunterapi. Som sagt så är det lättare att behandla en cancersjukdom ju tidigare den upptäcks. Chansen att den kan botas helt är mycket större om sjukdomen upptäcks tidigt. Under de senaste årtiondena har fler och fler liv kunnat räddas från cancer. Det anses dels bero på att man numera kan upptäcka cancersjukdomar tidigare, och dels på att behandlingsmetoderna förbättras kraftigt.

Kirurgi
Kirurgi kan man säga är ett annat ord för operation. Det är ett gammalt namn för den del i läkekonsten där man botar människor genom att öppna personer och utföra fysiska ingrepp inuti dem. Kirurgi används vid de flesta cancerformer. Det innebär att tumören och vävnaden runt omkring den opereras bort. Om man lyckas ta bort alla cancerceller kan patienten bli helt botad. Det är dock svårt att lyckas ta bort alla cancerceller så i många fall finns det fortfarande cancerceller kvar i kroppen även efter ett ingrepp. Därför kompletteras kirurgin ofta med andra metoder. Operationsteknikerna som används förbättras successivt såväl när det gäller att operera bort primärtumörer som dottertumörer (metastaser).

Strålbehandling
Strålbehandlingens syfte är bland annat att döda de cancerceller som kan finnas kvar efter operationen. Man använder sig av olika strålningsapparater som sänder strålar som har förmåga att påverka cancercellernas arvsmassa mot tumörområdet. Ibland ges även strålningen inifrån. Strålkällan kan då tillfälligt placeras in i ett hålrum (t ex livmodern) eller med hjälp av ”strålstavar” placeras direkt i organet (exempelvis brachyterapi vid prostatacancer). Strålning kan också ges via en inopererad slang.
I vissa fall kan det räcka med enbart strålbehandling för att bota en cancertumör. En orsak till att strålbehandlingen ofta har god effekt är att cancerceller är mer känsliga för strålning än friska celler.

Cytostatika
Det cellhämmande läkemedlet cytostatika är mer känt som cellgifter och används vid många cancersjukdomar. Vissa former av leukemi (blodcancer) och lymfom (lymfkörteltumörer) kan botas helt med cytostatika. Vid behandling används oftast en kombination av flera olika cytostatika som angriper cancercellerna på olika sätt. Cancerceller är ofta känsligare för cellgifter än normala celler, men cellgifterna kan ändå ge biverkningar pga. att friska celler påverkas. Den vanligaste biverkningen är illamående. Ibland medför cytostatikabehandlingen håravfall. När behandlingsperioden är över växer dock håret oftast ut igen. Cellgifter kan också öka risken för infektioner pga. Att antalet vita blodkroppar minskar. Ett stort problem som börjar växa fram är dock att vissa cancerceller börjar utveckla motståndskraft (resistens) mot cytostatika. Cancerceller kan i vissa fall bygga upp ett eget immunförsvar mot cellgifter.

Hormoner och anti-hormoner
Flera cancerformer är beroende av vissa hormoner för att de ska kunna växa. Bröstcancer och prostatacancer är exempel på detta. Därför kan de behandlas med så kallade anti-hormoner. Det är läkemedel som stoppar tillverkningen av hormonet eller hindrar hormonets effekter. Vid bröstcancer används framför allt läkemedel som motverkar det kvinnliga könshormonet östrogen. Prostatacancer behandlas ofta med läkemedel eller andra metoder som hämmar eller blockerar effekterna av det manliga könshormonet testosteron.

Benmärgs- och stamcellstransplantation
Vissa former av leukemi kan ibland botas genom benmärgs- eller stamcellstransplantation. Autolog stamcellstransplantation innebär att man först renar fram friska ursprungsceller från patientens egen benmärg och sedan ger tillbaka dem när den sjuka benmärgen slagits ut med höga doser cellgifter eller strålning. Stamcellerna kan då bilda nya, normala blodceller. I de flesta fall då man renar fram stamceller gör man det genom att med läkemedel stimulera dem till att vandra ut genom benmärgen till blodet. Det kallas för perifer stamcellstransplantation.
Allogen benmärgs- eller stamcellstransplantation innebär istället att patienten får benmärg eller celler från en givare. Givaren brukar oftast vara en nära släkting till den sjuke. Före transplantationen har man med kraftiga cellgifter eller stråldoser slagit ut patientens egen benmärg och förhoppningsvis även cancercellerna.

Immunterapi
På senare år har man allt oftare försökt utnyttja kroppens eget immunförsvar i behandlingen mot cancer. Kroppen tillverkar själv så kallade cytokiner som har stor betydelse för försvaret mot både infektioner och cancer. Nu mera kan man tillverka sådana cytokiner på konstgjord väg.
Interferon – är en cytokin som används vid behandling av hormonproducerande tumörer och vissa former av leukemi.
Interleukin-2 – är en annan konstgjord cytokin som kan ha god effekt mot vissa andra tumörer.

Smärtbehandling och symptomlindring
De flesta cancerformer ger inte någon eller lite smärta. Vissa cancerformer kan dock medföra svår smärta. Ibland räcker det med enklare smärtstillande läkemedel men ibland behövs även starkare läkemedel av morfintyp. Vid svår cancersmärta kan man operera in en kateter så att morfinet kan ges direkt nerver i ryggmärgen. Då kan patienten själv reglera sin smärtlindring genom att trycka på en knapp. Man kan även operera in elektroder som stimulerar smärthämmande banor i ryggmärgen. Cancer kan även ge upphov till symptom som trötthet, dålig aptit, illamående och viktminskning. Dessa symptom kan också oftast lindras på olika sätt med moderna läkemedel.

Cancer i framtiden

Cancersjukdomar i framtiden
Vi kan nu eftersom vi har haft ett cancerregister så pass länge tyda en utveckling och se om cancers ökar eller minskar. Trenden för framtiden ser tyvärr inte ljus ut. Incidensen beräknas öka med 60 % inom en period på de närmsta 20 åren. Detta tros bero på att medelåldern stiger och det är lättare att få cancer senare i livet, således kan vi vänta oss fler cancerfall i framtiden.
Cancertrenden visar även att ökningen hos män kommer att vara större än hos kvinnor. Hos kvinnorna beräknas dock antalet dödliga fall av lungcancer stiga till en följd av den ökade cigarrettrökningen. Detta är förklaringen till att cancerdödsfall hos kvinnor inte kommer att sjunka trots att antalet av t.ex. cancer i livmoderhalsen blir färre.

Framtida behandlingsmetoder mot cancer
De klassiska behandlingsmetoderna som beskrivits tidigare är och kommer att fortsätta att vara basen i kampen mot cancer. Förbättringar av dessa metoder och helt nya metoder försöks hela tiden arbetas fram. En del av dessa spektakulära metoder har redan visat sig vara mycket lova...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Cancer

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Danar Og 2007-10-31

    Vad fick du på denna arbetee G


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Fredrik Johansson [2004-05-23]   Cancer
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Cancer_4202.htm [2014-09-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mest kommenterade arbeten

Mimers Brunn tipsar om

Studieorter

Vilken studieort passar mig bäst? Stockholm med alla fördelar med en storstad eller Sveriges största studentstad Lund? Mimers Brunn guidar dig i djungeln. Studieorter

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna