Den ekonomiska depressionen 1929-1933

30 röster
61183 visningar
uppladdat: 2001-12-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Syftet med detta arbete är att förklara och förstå vad depressionen var. Först orsakerna till den, sedan dess verkningar och upplösning. Depressionen var störst i USA, därför utgår jag därifrån.

Med depression menas i det här fallet låg sysselsättning, hög arbetslöshet, lågt kapacitetsutnyttjande, omfattande konkurser inom näringslivet och en stor osäkerhet på marknaden, med andra ord stor obalans i ekonomin.

Den stora nästan världsomfattande depressionen sägs ha startat på den så kallade svarta torsdagen, den 24 oktober 1929, då värdet på aktier på den amerikanska börsen rasade otroligt mycket på en dag. Men det fanns bakomliggande orsaker som ledde fram till börskraschen.
De här tros vara några av dem:

 Den industriella boomen: I slutet av 1920-talet blomstrade ekonomin i USA. Folket hade råd att köpa nya varor, och detta ledde till att försäljningen av bilar, telefoner, radio och kylskåp ökade med flera hundra procent. Många gjorde sig rika på att starta företag, och folk tilläts handla på kredit och låna pengar på banken. Under denna period blev USA rikast i världen, rikedomen ökade på fyra år fram till 1920 med 250 procent. Många europeiska länder lånade pengar av USA för att reparera skadorna efter första världskriget. Detta ledde till

 Optimism: Många amerikaner trodde att högkonjunkturen kunde vara för evigt. Utdelningen på aktier ökade och folk blev rikare och rikare och landet gick, till stor del ovetande, mot en säker

 Inflation: Under krigstiden hade olika stater tryckt upp mycket pengar för att kunna betala alla krigsutgifter. Detta ledde till svår inflation, värdet på pengarna sjönk. Inflationen berodde även på optimismen.

 Jordbruket: Efter första världskriget kunde inte jordbrukarna sälja lika mycket längre. För att hålla uppe inkomsterna producerade man mer, men det ledde till ett större utbud på marknaden, som gjorde att priserna var tvungna att sänkas ännu mer, och snart gick jordbrukare efter jordbrukare i konkurs.

 Kvotsystem: Första världskriget ledde till att de europeiska länderna förlorade många handelspartners. För att få tillgång till de varor man tidigare importerat från andra länder var man nu tvungen att bygga upp nya industrier, och för att skydda dessa gjorde man höga tullmurar. För att med länder man fortfarande handlade med komma undan tullmurarna slöts olika avtal mellan länder, och de gick ofta ut på att man bara bytte varor med varandra. Detta system fick namnet kvotsystem. På detta sätt fick man inte in några pengar från export, och skuldsatta länder fick då svårt att betala tillbaka sina lån.

När jordbrukarna gick i konkurs minskade försäljningen på ”onödiga” saker, som skor, kläder, bilar och annat som man så gott som kunde klara sig utan. Då gick det sämre för fabrikerna som tillverkade dessa saker, och man var tvungen att avskeda personal. Ännu mindre människor hade råd att köpa ”onödiga” varor. Man hade ekonomiskt hamnat i ett störtande flygplan. Fler och fler människor blev arbetslösa. I slutet av året 1932 var 16 miljoner människor arbetslösa i USA. Det motsvarar 33 procent av de arbetsverksamma.

Den svarta torsdagen, eller aktiekursfallet som skedde den dagen, den 24 oktober 1929 är en följd av orsakerna till depressionen. Människor som köpt aktier blev urfattiga när deras andelar plötsligt blev näst intill värdelösa. Många förlorade allt de sparat. Aktieägarna förlorade tillsammans ca 70 miljarder dollar.
"Panik" utbröt, folk skyndade till bankerna för att ta ut alla pengar de ägde för att lösa in de belånade aktierna. Till följd av detta var 5000 banker tvungna att stänga; ännu fler människor blev arbetslösa.

Människor som inte givit upp än försökte göra sig en slant på andra sätt, t.ex. ökade antalet skoputsare i New York från 0 till 7000, hur nu man kunde tjäna något på det när många inte ens hade råd att köpa den mat som fanns! De som förlorat hoppet fick söka sig till soppkök och brödköer. Fäder som i skam av att inte kunna försörja familjen hoppade från broar och byggnader. Självmordsantalet bland de arbetslösa steg betydligt under denna ekonomiska kris. Under 1931 begick 20 000 människor självmord. Det skapades även en stor "vandring" bland de arbetslösa. Utslagna av desperation och hunger vandrade de från stad till stad på jakt efter arbete, mat och husrum. Man beräknade att ca 25 000 familjer och 200 000 män vandrade omkring i den så kallade "vandringsarmén”.

För den som fortfarande hade pengar kvar var depressionstiden ett shoppingparadis Ett hus kunde köpas för mindre än 3000 dollar, vilket nu motsvarar ca 30 000 kronor. En komplett fin kostym kostade runt hundra kronor, ett par skor 40 kronor. Mjölk kostade 20 öre litern, ett halvt kilo kött 30 öre och ett bröd för ett öre. För endast tio öre kunde man gå på bio och få sig lite popcorn. Så depressionen var bra för dem som hade pengar, kan man säga.

Annars tror jag det var medelklassen som förlorade mest under depressionen. De hade råd att investera i aktier, men när de pengarna försvann hade de inga kvar. De som redan var fattiga var ”vana” med att leva en dag i taget och försöka skaffa mat till den. De rikaste hade så mycket pengar, så att de kanske bara kom ned till ”medelklassekonomi” under depressionen. När den sedan var slut hade man sitt hus och andra värdefulla tillgångar man kunde föda sig på. Under depressionen var inga sådana saker någon matförsäkring, eftersom ingen antagligen ville köpa ens hus om man var tvunget att sälja det för att få råd till mat.

Depression i andra länder
Tyskland hade svåra ekonomiska tider redan före depressionen.
Efter första världskriget fick Tyskland betala stora krigsskadestånd till de segrande länderna. För att betala dessa skadestånd tryckte man upp mängder med sedlar, men det ledde till att den Tyska valutan blev helt värdelös. Sedlarna var knappt värda papperet de var tryckta på, folk tapetserade väggarna med biljonmarkssedlar och gick till affären med skottkärror fulla med pengar bara för att handla lite bröd.
Det hela vände 1924 när USA började låna ut pengar till Tyskland, som börjat få fart på industrin igen och som fått ökad levnadsstandard.
De dåliga tiderna återkom ganska snart när depressionen 1929 spred sig från USA till Tyskland. Även här var stora banker tvungna att stänga och folket förlorade alla pengar de hade insatta. Priserna rasade, en vara som var värd ca 1 mark 1913 kunde nu kosta 700 000 mark. Tyskland böt senare ut den gamla marken mot den nya D-marken.

Även Norden drabbades av depressionen som spridit sig som ett virus från USA.
Handeln mellan länderna minskade och den som hade något att sälja blev inte av med det, för att de arbetslösa inte hade pengar att köpa för. Fartygen som egentligen skulle frakta varor över haven blev liggande i hamnarna, bönderna fick så dåligt betalt för kött som de sålde att det inte ens täckte kostnaden för foder. Massor av mat ruttnade när båtar och tåg som skulle frakta denna stod stilla, det här skedde världen över.
När exporten minskade stängdes fabrikerna och bönderna blev tvungna att sälja sina gårdar och flytta till städerna. 1933 var antalet arbetslösa i Sverige 190 000, i Norge och Danmark var siffran 200 000. Det motsvarade i Danmark var tredje dansk arbetare.

Andra stora länder som drabbades kraftigt är Japan och Storbritannien. När depressionen ansågs som värst hade världsproduktionen sjunkit med 38 procent.

Franklin D Roosevelt:
En av de få optimister under depressionen var Franklin D Roosevelt, som inte hade någon lätt uppgift framför sig när han blev president den 4 mars 1933. Trots sin rikedom kämpade Roosevelt för de som hade det sämst ställt i samhället, han lär bl a ha sagt: "Ingen ska få svälta i detta land, det synes mig vara lika klart att inget företag som lever på att betala lägre löner än existensminimum, har någon rätt att fortsätta i detta land". Roosevelt lyckades med sin stora talarförmåga öka folkets tro på den Amerikanska regeringen.
Han la fram förslag och genomförde flera regler och lagar, som han kallade The new deal, den nya given. The new deal var en betydande faktor till att man lyckades minska arbetslösheten och så småningom råda bot på depressionen.

The new deal
På hundra dagar fick Roosevelt igenom vad han kallade för The new deal, som bestod av en mängd nya lagar som berörde hela samhället.
Det innebar att:
 Staten satte igång stora arbeten så som byggande av vägar, dammar, kraftverk, och öppnade även fabriker.
 Det infördes hård kontroll av företag och banker.
 Bönder fick ta lån så att de kunde köpa moderna maskiner, de fick även betalt för att lägga mark i träda, för att minska överproduktionen så att priserna på spannmål skulle stiga igen.
 Arbetarna fick laglig rätt att organisera sig, fackföreningar tilläts alltså.
 Fackföreningarna fick lagfäst rätt att förhandla om löneavtal och arbetstider för sina medlemmar.
 Lagar stiftades om socialförsäkringar och arbetslöshetsunderstöd.
 Med hjälp av industriavtal såg man till att folk blev fast anställda.

De nya lagarna ändrade samhället till det bättre och Roosevelt blev populär bland folket och genom sina insatser mot depressionen och med hjäl...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Den ekonomiska depressionen 1929-1933

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-12-06]   Den ekonomiska depressionen 1929-1933
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=906 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×