Den franska och amerikanska revolutionen - Del 1

3476 visningar
uppladdat: 2015-01-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fråga 1.

a) Beskriv det amerikanska frihetskriget och den franska revolutionen.

b) Redogör för orsakerna till revolutionerna och vad de leder till.

c) Gör en jämförande analys. Finns det likheter/skillnader? Ge exempel på sådant som lever kvar i nutid pga revolutionerna.

SVAR:

a)

DET AMERIKANSKA FRIHETSKRIGET:

De brittiska kolonierna i Amerika såg på sig själva som ett eget folk, och ville inte stå under Englands kontroll. "The Boston tea party" blev starten av en revolution, som tillsist ledde till att Amerika förklarades självständigt, först av kolonierna själva år 1776 och sedan av England år 1783.

DEN FRANSKA REVOLUTIONEN:

Frankrike var ett medeltida samhälle, uppbyggt på tre olika stånd - adeln, kyrkan och "det tredje ståndet" (som innefattade alla andra). Ett uppror bryter ut den 14 juli 1789 när Bastiljen i Paris stormas av bönderna. Detta sprider sig sedan ut på landsbygden, där ännu fler bönder stormar slotten. Detta får sitt slut i och med att några adelsmän föreslår att man ska överge sina gamla traditioner och istället göra alla fransmän lika inför lagen.

b)

DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN:

Det amerikanska folket såg sig som just det, ett amerikanskt folk. Inte brittiska kolonier. De ville vara självständiga och inte stå under Englands ledning längre. Det märks redan innan det ens är tal om något krig, då Amerika handlar med både franska och spanska kolonier i Västindien (trots försök från England att stoppa just detta). Efter vinsten över Frankrike i sjuårskriget skärper dock England sin övervakning av handeln. De inför även nya tullar, på bland annat te, för att amerikanarna skulle hjälpa till att betala för kriget.

Något som gjorde många köpmän arga var också att England förbjöd uppodlingen av ny mark väster om Appalacherna i Amerika. Köpmännen förlorade på så sätt stora delar av sina inkomster, och nybyggarna ville inte ställa sig under Englands makt, de var vana att göra som de själva ville. Allt detta blev ännu större på grund av upplysningstankarna som cirkulerade under samma tid. Medborgarna ansåg att de hade rätt att få vara med och bli representerade i staten. Amerikanarna hade inga representanter i det brittiska parlamentet, och tyckte därför inte att de skulle behöva betala någon skatt till England.

"The Boston tea party", där amerikanska kolonister klädde ut sig till indianer och kastade en last med te överbord i hamnen i Boston, blev starten för den amerikanska revolutionen. Stridigheterna trappades upp till den grad att ett krig utlöstes, där Amerika fick hjälp av Frankrike. År 1776 satte sig representanter från alla 13 kolonier i Amerika ner i Philadelphia och förklarade sig själva fria. (Självständighetsdeklarationen). Detta erkändes dock inte av britterna förrän år 1783.

Allt detta ledde till ett nytt politiskt system i Amerika, på grund av att man var så påverad av upplysningen. Man ville ha inflytande från fler, större grupper i samhället. De flesta vita män fick rösträtt, förutsatt att de ägde en liten del jord, vilket också många gjorde då det var ett relativt nybyggt land. Många immigrerade till Amerika och bosatte sig allt längre västerut.

Tyvärr var slaveriet en debatterad fråga. Det avskaffades helt i norra Amerika, men i södern var det fortfarande tillåtet och växte ännu mer i och med att bomullsodlingen blev större och större.

DEN FRANSKA REVOLUTIONEN:

Frankrike var ett medeltida samhälle uppdelat i tre olika stånd – adeln, kyrkan och ”det tredje ståndet”, som bestod av alla de som inte fick vara med i de två första stånden. Det var väldigt orättvist uppdelat, varken kyrkan eller adeln betalade skatt trots att de ägde mycket jord, och det var endast folk från adeln som kunde få en högre anställning inom staten. Bönderna gjorde upp den största delen av det tredje ståndet, och de betalade mest skatt, plus avgifter till både kyrkan och godsägarna.

Många i det tredje ståndet gick i upplysningstankar, och många medborgare tyckte illa om att kungen var enväldig härskare i landet. Man hade ingenting att säga till om, och den franska riksdagen hade inte haft ett möte sedan 1614.

Frankrike var ett land i kris. Många blev arbetslösa, jordbruket drabbades av missväxt en sommar vilket ledde till att priset på bröd steg. De fattiga medborgarna protesterade, och blev nedslagna av militären för att de klagade.

Landets utgifter var större än inkomsterna. För att lösa detta tyckte man att alla jordägare skulle betala skatt, inte bara de från det tredje ståndet. Generalständerna kallas in för att diskutera frågan, men det uppstod osämja från början om hur man skulle rösta igenom frågan. Det tredje ståndet ansåg sig vara orättvist representerat, då varje stånd bara fick en röst men det tredje ståndet bestod av 95% av landets befolkning. Man ansåg att alla ombud skulle få varsin röst. Kungen vägrade detta, vilket ledde till att representanter från det tredje ståndet (som kallade sig nationalförsamlingen) samlades i en närliggande lokal som de vägrade lämna innan man hade kommit överens om hur man skulle lösa detta.

Kungen går till slut med på det och säger att alla representanter ska ansluta sig till nationalförsamlingen. Men kort därefter börjar trupper att samlas i Paris, något som upprörde bönderna. Detta blev starten av ett uppror, där fattigt folk stormade Bastiljonen. Upproret spred sig, och nationalförsamlingen försökte komma på en lösning. Till slut bestämdes det att privilegierna för de högre stånden skulle avskaffas. Från och med nu var alla lika under lagen.

Allt detta ledde till att ståndssamhället avskaffades, kungen förlorade mycket av sin makt, tre fjärdedelar av alla vuxna män fick rösträtt. Det var fortfarande så att endast det med hög inkomst fick väljas som riksdagsmän.

Jakobinklubben, en grupp radikala fransmän, fick makten och gjorde Frankrike till en republik. Runt 40.000 människor dödades under perioden man kallar ”skräckväldet”. Man införde gratis skolgång, och reducerade priser på mat. Alla män skulle ha lika rösträtt. Allmän värnplikt infördes.

c)

JÄMFÖRANDE ANALYS

Missnöje bland folket

I både Amerika och Frankrike fanns det ett allmänt missnöje bland folket. Man blev begränsad av regimen. Amerikanarna ville inte stå under Englands makt, och den största delen av Frankrikes befolkning var fattig och hade inga förmåner alls. Man ville att hela folket skulle kunna representeras i den styrande makten. I Amerika hade man absolut ingenting att säga till om, då man inte fick ha några representanter i den brittiska staten, och i Frankrike var det i princip endast kungen som hade något att säga till om, då den franska staten inte hade träffats sedan år 1614.

Man slog sig fri från övermakten

Missnöjet i länderna ledde till slut till att man ville göra sig fri från övermakten. I Amerika satte man sig ner och förklarade sig fria från England. I Frankrike var det lite mer komplicerat. Man krävde att alla representanter i riksdagen skulle få varsin röst, men kungen accepterade inte detta från början. Representanterna från det tredje ståndet beslöt då att ta saken i egna händer, och stängde in sig i en idrottshall tills kungen gick med på att ge alla varsin röst, vilket han till slut gjorde.

Folket fick mer att säga till om (teoretiskt sett)

I båda länderna ledde revolutionerna till att fler fick rösträtt, och man ansåg att alla människor var lika mycket värda, i alla fall teoretiskt. I Amerika hade man fortfarande problem med slaveri, och det växte sig ännu större i södra ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Perspektiv på historien 1b, Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström (2011)

Kommentera arbetet: Den franska och amerikanska revolutionen - Del 1

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2015-01-07]   Den franska och amerikanska revolutionen - Del 1
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59526 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×