Den goda viljan av Ingmar Bergman

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Boken är en självbiografi skriven av en av vår tids största svenska regissörer, manusförfattare och filmskapare, Ingmar Bergman. Han har också kallats ”dialogernas mästare” för sina skickliga, noggranna och djupa texter i både film och litteratur. Ingmar Bergmans karriär som manusförfattare började med att han skrev den klassiska skolskildringen ”Hets”, 1944, regisserad av Alf Sjöberg. Bergman har även vunnit många priser för sina verk, bland annat har tre av hans filmer Oscarbelönats och han har fått tre guldbaggar. Sedan har han även fått ett pris utnämnt efter sig själv, Ingmar Bergmanpriset. Priset började delas ut 1978 och har sedan dess delats ut årligen i samband med guldbaggeutdelningen till filmarbetare. I juryn sitter Ingmar Bergman själv och Svenska filminstitutets vd. Internationellt har han också haft stor be- tydelse, främst genom sina filmer givetvis. Många filmer har han gjort, vissa kanske är mer kända än andra. Bergman har även haft många kvinnor, en av dem är Liv Ullman som han har dottern Linn med. Även Linn är en framgångsrik författare.

Figurerna och motiven i de flesta av hans filmer och böcker kopplas till händelser i Bergmans eget liv. Bland annat hans relation till modern kan ha haft stor inverkan på hans utveckling. Hans texter innehåller noggranna beskrivningar och detaljer av miljö, människor, ansikts- uttryck och gester. Han skildrar personers känslor och tankar på ett sätt som får oss läsare att leva in i varje blick och rörelse. Detta gör läsupplevelsen så stor, att vi närvarar i boken.
Ingmar Bergman har sedan självbiografin Laterna Magica velat göra en film om sina för- äldrar, om deras unga år, förhoppningar, äktenskap och ”goda vilja”. Så han satte sig i sina morföräldrars sommarhus i Dalarna och började rita upp handlingen på Den goda viljan baserad på dokumentationer, fotografier och minnen. Han skrev som han har skrivit i 50 år och är van att skriva i: Kinematografisk, dramatisk form.

Berättelsen tar sin början 1909 och handlar om de två ungdomarna Anna och Henrik, som blir djupt förälskade i varandra. De två kommer ifrån helt olika familjeförhållanden. Anna från den präktiga överklassfamiljen Åkerblom, där mamma Karin styr och ställer som hon vill och Henrik från en fattig familj bestående av hans mamma Alma och hans snåla fastrar Beda, Ebba och Blenda från Elfvik. Henrik ska tentera i kyrkhistoria för att kunna utbilda sig till präst och Anna går på Sophiahemmets sjuksköterskeskola. De träffades första gången i familjen Åkerbloms tiorumsvåning och det var nog kärlek vid första ögonkastet. Men det dyker upp ett problem. Det är så att Henrik redan är förlovad, med servitrisen Frida. Annas mamma Karin får reda på det och gör de bådas liv till ett helvete. I mamma Karins ögon har alltid Henrik varit en lymmel och förförare.

Trots alla motgångar så gifter sig det förälskade paret och flyttar ut på landet till det lilla samhället Forsboda. Där får Henrik en liten undervisningsgrupp i Forsboda kapell med ett antal konfirmander. Lugnt och skönt tycker Henrik medan Anna känner sig instängd, som i en kupa. Egentligen vill hon helst bo i en stad nära mor och far och kanske kunna få en tjänst som sjuksköterska. Men hon följer med sin älskade till Forsboda, till ett liv långt ifrån civil- isationen, teaterföreställningar, bibliotek, biografer och liknande. Anna föder deras första son Dag och fördriver tiden med att träffa tanterna från syjuntan eller skriva brev till sin mor. Henrik får ett erbjudande från drottningen om att ta hand om en liten kyrkoförsamling vid Sophiahemmet i Stockholm, att bo i en fin prästgård och kanske skulle Annas dröm om en sjukskötersketjänst gå i uppfyllelse? Han funderar, ska de flytta och lämna församlingen i Forsboda? Henrik bestämmer sig, de stannar i Forsboda. Anna blir alltmer uttråkad och längtan efter sin mor är oändlig. När Anna väntar deras andra barn (Ingmar) ger hon sig av, hon överger Henrik och flyttar hem till sin mor. Henrik funderar, hur vore ett liv utan Anna? Ett liv utan henne vore tomt. Han reser till Anna och säger att han har ändrat sig, de reser till Stockholm i höst.

När jag började läsa Den goda viljan trodde jag att den inte var någonting för mig, men jag gav boken en chans och det visade sig att den var både lite spännande och romantisk. När jag hade läst klart den så ville jag läsa fortsättningen på berättelsen om Anna och Henrik och det visade sig att Ingmar Bergman hade skrivit en fortsättning. I ”Enskilda samtal” från 1996 tar Ingmar Bergman åter upp berättelsen om den unga prästen Henrik och hans hustru Anna. Vad som är bra med Den goda viljan är att man får en inblick i hur klasskillnaderna var förr i tiden och det är roligt att ha fått stifta bekantskap med en svensk gigants sätt att skriva. Även om han kanske inte är en utav de största. Mindre bra med boken tycker jag är ...