Depressioner - Vad gör skolan?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning
Jag har valt att skriva om depressioner, men framför allt depressioner i tonåren. I mitt arbete har jag utgått från frågeställningen ”Vad görs i/av skolan om en elev drabbas av depression?”. Anledningen till att jag valt att skriva om just depressioner är för att varje år tar 30-50 ungdomar i ålder 15-19 livet av sig. Och självmordsförsöken fortsätter att öka. Först så tänkte jag försöka komma fram till vad det är som gör att så många ungdomar mår så dåligt att de väljer att ta sina liv, och varför det bara fortsätter att öka. Men det blev för svårt, och det kändes som att det skulle bli ganska luddigt. Framför allt då det är lite knepigt att intervjua de personer som tagit sina liv… Så jag valde att istället ta reda på vad skolan gör åt deprimerade ungdomar då skolan faktiskt är det enda stället dit ungdomar går som inte håller på med någon idrott eller annan fritidsaktivitet. Med andra ord, det stället där man har störst chans att fånga upp dessa ungdomar som lider av egentlig depression.


2. Källkritik
http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readform&Url=http://www.lr.se/lrwed/home.sf/bykey/AAWAN-6FKCVW?Opendocument 2006-05-10 kl. 18:58 – Artikeln är skriven av en lärare som beskriver hur det ser ut på skolan idag, därför anser jag att det här är en vettig källa att använda sig av. De siffror som finns i texten stämmer också med de fakta som jag har läst om på andra håll.

http://contigo.se/anna/texter/tondep.htm 2006-05-03 kl. 17:33 - Anna Toss skriver sina texter som privatperson, men har arbetat som både redaktör och författare. De källor hon använt sig av i just den text jag använt mig av är också pålitliga källor, bland annat www.deprimerad.net som jag själv har använt som källa.

www.deprimerad.net 2006-05-18 kl. 19:00 - Texterna på läkardelen av deprimerad.net är skrivna av flera av landets ledande psykiatriker. Därför valde jag den här sidan, den är professionellt gjord, och har bra fakta som överensstämmer med annan fakta jag läst.

www.scb.se 2006-05-21 kl. 19:58 – Jag har använt mig av den här källan då det är en seriös sida för att statistiken på sidan är opartisk, relevant och av god kvalitet samt är baserad på vetenskapliga grunder.

Nord, Margareta, biträdande rektor för Stockholms Estetiska Gymnasium, intervjuad 2006-05-18 i Stockholm – Det var jag som utförde intervjun, och vet därför att det som jag har skrivit i undersökningen är det som sades i intervjun.

Berglund, Birgitta, skolsyster på Stockholms Estetiska Gymnasium, intervjuad 2006-05-19 i Stockholm – Det var jag som utförde intervjun, och vet därför att det som jag har skrivit i undersökningen är det som sades i intervjun.


3. Undersökning
3.1 Vad innebär depression?

Depression är en sjukdom som kan drabba vem som helst oavsett kön eller ålder. Enligt WHO är depression på väg att bli en av världens största folksjukdomar. Cirka 500 000 svenskar beräknas just nu ha en depression som kräver medicinsk behandling. Men bara en tredjedel av alla som drabbas av depression söker läkarhjälp. Risken att själv drabbas av depression någon gång i livet är cirka 50 % för kvinnor och 20 % för män. I och med puberteten stiger förekomsten av depression upp till 3-5 % av ungdomarna. Bland ungdomar är det 2-3 gånger vanligare med depression hos flickor jämfört med hos pojkar.

Att vara deprimerad är inte att känna sig ledsen och allmänt nedstämd. Depression är ett medicinskt tillstånd som dag efter dag påverkar dina tankar, dina känslor, ditt beteende och din psykiska hälsa. Med depression menas sänkt stämningsläge. Stämningsläget kan variera hos olika människor beroende på tidigare upplevelser, svårigheter och motgångar. Normal nedstämdhet brukar vi kunna hantera, bearbeta och klara av. Ärftliga faktorer och tidigare erfarenheter påverkar reaktionssätt och sårbarhet. Det finns däremot ett antal depressionstillstånd som är svårare och kräver både medicinsk och psykologisk behandling.

3.2 Vanliga symptom på depression

I de flesta fall går nedstämdheten över efter ett par veckor och följs av en period när man är piggare och lever som vanligt. Men ibland blir det bara värre. Man kommer inte ur sin ledsenhet, kommer inte ens upp ur sängen. Man tappar lusten, orken och aptiten. Till slut undrar man varför man överhuvudtaget ska leva. Nedan följer några vanliga kännetecken på att någon har drabbats av egentlig depression.
• Ledsenhet – Man kanske gråter ofta. Samtidigt vill man dölja sin sorg. Man hoppas på att andra ska märka att man är ledsen fast man ser glad ut.
• Självdestruktivitet – Man skär sig, rispar sig eller bränner sig på armar och/eller ben. Man kanske slår sig själv, eller använder tillhyggen för att göra illa sig själv.
• Uselt självförtroende – Man har känslor av värdelöshet och skuld.
• Koncentrationssvårigheter – Man har svårt att hänga med i skolan till exempel. Man har svårt att lära in, välja och fatta beslut.
• Håglöshet – Man får allt mindre intresse för omvärlden, man orkar inte se framåt.
• Trots – Man börjar skolka, rymmer hemifrån, stölder, regelbrott.
• Sömnproblem – Man sover för mycket eller för litet, har svårt att somna.
• Aptitstörningar – Man äter för mycket eller för litet, stora/snabba viktförändringar.
• Kroppsliga besvär – Man har ofta huvudvärk, magont, trötthet i ögonen, frusenhet.
• Missbruk – Man börjar dricka allt för ofta, eller övergår till tyngre droger så som narkotika.
• Självmordstankar är mycket vanliga. De ska alltid tas på allvar. Det är många fler som funderar på självmord och som gör halvhjärtade självmordsförsök än de som försöker på allvar och faktiskt tar sina liv, men att någon signalerar självmordstankar är ett viktigt rop på hjälp.
3.3 Orsaker till varför någon drabbas av depression
Det är väldigt individuellt vad som utlöser en depression. Det kan bero på många olika saker. Våld inom familjen, sexuella övergrepp eller uppslitande separationer. Det kan handla om att någon ställer krav på personen som denne inte kan leva upp till, eller att personen i fråga blir mobbad i skolan eller på arbetsplatsen. Det kan också börja med upprepade motgångar. Det finns ärftliga faktorer. Men även ogynnsamma psykosociala faktorer som att växa upp med en deprimerad förälder påverkar barnets emotionella utveckling.
3.4 Vad gör skolan?
Varje år tar 30-50 ungdomar i åldern 15-19 sina liv och självmordsförsöken bland ungdomar fortsätter att öka. Många lärare, inte minst på gymnasiet, träffar ofta över 100 elever dagligen. För dessa lärare finns ingen möjlighet att identifiera alla de elever som bär på så svåra problem att de kan utlösa ett självmordsförsök. Däremot kan lärare, om elevantalet är sådant att tid för samtal finns med enskilda elever, identifiera elever som finns i riskzonen. Och när väl det är gjort måste det finnas en möjlighet för läraren att omedelbart be andra specialister om hjälp att ta hand om eleven.

Skolan får inte vara till skuld att lever mår så dåligt att de tar sina liv. Skolan ska ge eleverna allt de stöd som finns för att de ska klara sin skolgång. Kunskaper ger trygghet, brist på kunskap och känslan av att inte klara skolan resulterar i otrygghet.

När allt för många barn och unga har en belastande familjesituation hemma är det oerhört viktigt att skolan inte riskerar att ytterligare öka svårigheterna för de redan utsatta. Det kan till och med vara så att skolan för många elever är en sista utpost för trygghet och lugn och ro. För elever med psykiska besvär till följd av exempelvis trassliga hemförhållanden, är tillgång till lärare, kurator, psykolog och skolsköterska särskilt viktig. Elevvården är också en förutsättning för att lärarna ska få möjlighet till att ägna sig åt sitt huvudsakliga uppdrag – undervisning. Samtidigt är lärarnas utbildning och kompetens avgörande. Det är lärarna som varje dag möter eleverna och det är de som först har möjlighet att fånga upp elever med tecken på oro, ångest, depression och liknande.

Under ett samtal med Margareta Nord om vad skolan kan göra för en elev som drabbats av depression berättar hon följande: Oftast är det mentorn som uppmärksammar att något inte står helt rätt till under de samtal mentorn har med sin mentorselev. Det kan även vara en undervisande lärare som märker att en elev inte mår riktigt bra, som då pratar med elevens mentor. Det händer även att elever säger till en lärare att denne är orolig för en kamrat. Eventuellt kan det bli fråga om en elevvårdskonferens med eleven, mentorn, rektorn och även målsman om eleven är under 18 år. Är eleven i fråga i behov av professionell hjälp så råds eleven att ta kontakt med PBU eller motsvarande som kan ge samma hjälp. På frågan om hon uppmärksammat någon ökning på deprimerade elever svarar hon att det kanske inte har ökat, men det är absolut mer öppet att prata om idag, än vad det var då hon började arbeta som lärare. Det är inte längre samma tabu över det hela enligt henne.

Skolsyster Birgitta Berglund berättar att man genom de hälsokontroller som görs i årskurs ett kan uppmärksamma om en elev lider av egentlig depression. Sedan kan elever komma själva till skolsystern om de vill prata. Då träffas man några gånger och försöker ta reda på vad som gör att man mår dåligt, för det är väldigt viktigt för att överhuvudtaget komma fram till en lösning till hur man kan må bättre. Skolsystern eller skolläkaren kan också skriva en remiss till BUP eller ungdomsmottagningen eller liknande, beroende på vad problemet är. De kan även lämna telefonnummer dit man kan ringa, eller så kan skolsystern fungera som medlare, då det ofta kan vara jobbigt att ringa själv då man mår dåligt. Då jag frågar Birgitta Berglund om hon tror att antalet depressioner ökat svarar hon att hon har en känsla av att det har ökat. Hon tror även att stressen och de höga kraven har ökat i skolan. Och att ökningen kan bero på brist på vardagliga samtal hemma med föräldrarna om hur man mår, hur skoldagen har varit och så vidare.

4. Slutsatser/Analys
De slutsatser jag kan dra av min undersökning är att det är otroligt viktigt med kuratorer på skolorna. Lärarna är de som kan uppmärksamma elever som mår dåligt, men kuratorerna är de som kan hjälpa till. Oavsett om det är en lärare som tar tag i eleven, eller om eleven själv ber om hjälp, så måste hjälpen finnas tillgänglig på skolan. Om eleven sedan går till en psykolog eller liknande utanför skolan så måste det på skolan finnas resurser för att kunna ge elever den hjälpen.
För de elever som har det jobbigt hemma och inte har en bra, fungerande relation till sina föräldrar så är skolan det stället där en bra relation till en vuxen är möjlig att få.
Viktigast är att den vuxne bemöter honom eller henne på ett sådant sätt att förtroendet och öppenheten ökar. Med en ökad självinsik...