Depressioner och självmord

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Varför har jag valt att skriva om detta?

Att jag vill lära mig mer om depressioner och självmord beror på att jag själv upplevt en depression och självmordstankar. Tycker också ämnet är spännande p.g.a. att jag känner många som lider av det och jag tycker själv att det är en stor och viktig fråga. Att 1500 personer varje år tar sitt liv i Sverige och att tio gånger så många blir inlagda på sjukhus p.g.a. att dom försökt ta sina liv. Varför är det så här? Varför reagerar inte dom som styr i Sverige över att något är fel? Vad skulle man som privatperson kunna göra för att minska dom höga siffrorna? Så här kan det väl ändå inte få fortsätta?


Frågeställningar om depressioner

Vad är en depression?

Vem drabbas av det och varför?

Vilka symptom ger en depression?

Vad finns det för hjälp för en deprimerad människa?

Hur tar man sig ur en depression?

Är risken stor att man drabbas av en depression igen?

Hur ska man bemöta en deprimerad människa?


Frågeställningar om självmord

Vad menas med självmord?

Vad är anledningen till att en människa tar sitt liv?

Hur kan man upptäcka och hindra en människa från att ta sitt liv?

Vad händer den person som försökt ta sitt liv men misslyckas?

Hur har självmordsantalet förändrats i Sverige genom åren? Varför?

Hur ska man bemöta en människa som försökt ta sitt liv?



Vad är en depression?

Depression är en psykisk sjukdom, den som är deprimerad ser allt i svart. Ingenting, eller mycket lite känns meningsfullt och roligt. Då du lider av en depression är det inte säkert att du förstår varför du mår dåligt. Lusten till att hitta på saker försvinner och allt känns meningslöst. Alla människor han väl någon gång kännt sig nedstämnd och slö men det är bara en naturlig sak. Då du är nedstämnd vet du om varför du inte mår så bra och du kommer att må bättre inom ett par dagar.

Årstidsbunden depression

Det finns människor med depressiva symptom som återkommande har problem under höst och vinter. När det blir ljusare igen under vår och sommaren blir de bra eller får i alla fall lindrigare symptom. Årstidsbunden depression är vanligare ju längre norrut man kommer. Den som lider av denna form av depression blir ofta under den tid då de inte är deprimerade (vår och sommar) mycket aktiva.

Vem blir deprimerad?

I Sverige drabbas 4 % av alla män och 6 % av alla kvinnor någon gång i livet av en depression. Cirka 500 000 svenskar beräknas just nu ha en depression som kräver medicinsk behandling. Men bara en tredjedel av alla som drabbas av depression söker läkarhjälp. För de som har en familjemedlem som varit deprimerad är risken att drabbas av depression 10–20 % större än om du inte har det. Naturlig nedstämdhet kan efter någon eller några tragiska händelser övergå i depression. Man kan alltså säga att människor med tragiska och traumatiska händelser i sitt liv är mer depressionsbenägna än andra.


Det finns fyra olika perspektiv på en depression.

Biologiskt perspektiv
Man tror att depressioner uppstår på grund av brist på vissa signal- eller transmittorsubstanser i det centrala nervsystemet eller minskad förmåga att utnyttja dessa substanser. Exempel på sådan substanser är t.ex. serotonin och noradrenalin. Det är dock inte alla som lider av en depression som han mindre eller "dålig" signalsubstans.En del tror att depressionen kan gå i arv. Så om någon i din släkt lidit av det råder det en större risk att du får det än att en människa som inte haft det i släkten.

Socialt perspektiv
Det sociala perspektivet beskriver orsaken till en depression som något som påverkat den deprimerade människans liv negativt. Ju mer drastiskt och hemskt ens liv är desto större är risken att drabbas av en depression. Det sociala perspektivet ser mycket till hur miljön och omgivningen påverkar kroppen.

Psykodynamiskt perspektiv
Detta perspektiv betonar hur viktig ens uppväxt är. Olycklig barndom leder till ökad depressionsbenägenhet menar de som framhåller det psykodynamiska perspektivet. För att komma igenom en depression måste man leta i gamla tankar, få upp dom till ytan och reda ut dom eller samtala om dom.

Kognitivt perspektiv
Detta perspektiv betonar att det är den deprimerades tankar som spelar störst roll. Det är den negativa och felaktiga bild av världen som långsamt växer fram till en depression. Det negativa tankemönstret måste ändras för att depressionen skall försvinna helt och hållet menar de som ställer sig bakom det kognitiva perspektivet.



Vilka symptom ger en depression?

Hur en depression ser ut varierar lite mellan olika individer. Men det finns nio stycken punkter man använder sig av för att ta reda på om en människa är deprimerad eller bara nedstämnd. Minst fem av punkterna ska passa in i hur personen känner sig under en fem veckors lång period. Minst en av dom två översta punkterna måste passa in med hur personen känner sig.

§ Nedstämdhet under större delen av dagen.
§ Tappat intresse, ingen glädje för saker man annars tycket om
§ Sömnstörningar (sova antingen för mycket eller för lite)
§ Kraftig viktnedgång eller –uppgång (rubbade matvanor)
§ Extrem trötthet och brist på energi
§ Kraftig oförmåga att tänka och fatta beslut
§ Känslor av värdelöshet eller överdrivna och obefogade skuldkänslor
§ Minskad koncentrationsförmåga
§ Återkommande tankar på döden, självmordstankar, självmordstankar eller självmordsförsök/planer


En deprimerad människa rör sig mindre och segare. Dom kan också ofta lida av ångerst och skuldkänslor. Andra symptom hos deprimerade är att dom kan vara lätt irriterade och aggresiva. Drabbas av vredesutbrott eller kanske bli väldigt tysta och vilja vara mycker för sig själva. Det är inte bara psykiska problem som uppstår vid en depression utan kroppen påverkas på många andra sätt. Några exempel på kroppsliga symptom som kan uppkomma vid depression är: förstoppning, muntorrhet, menstruationsrubbningar och sexlusten minskar eller upphör.


Vad finns det för hjälp för en deprimerad människa?

För den som är deprimerad är det ofta svårt att förstå att det finns effektiv hjälp att få. Den deprimerade ser allt som omöjligt och onödigt och att det inte är någon idé att försöka må bättre. I deras ögon är dom fast i att må dåligt. Men det finns många sätt att behandlas för depression och det finns stora chanser att den som drabbats av en depression blir helt frisk.

Du kan få gå till en psykolog och prata om hur du mår, varför du tror att du mår som du gör och om saker som hänt dig under din uppväxt. Det finns även medesin att få. Den medesin som används mest är lyckopiller (t.ex. Fontex). Hur kan då en tabeltt få dig att må bättre? Det är så att i hjärnan serotonin som är en signalsubstans som produceras av hjärncellerna. När man är deprimerad finns det mindre fritt serotonin i hjärnan än normalt. Fontex och liknande preparat hindrar hjärncellerna från att ta upp serotoninet igen och på så sätt ökar mängden biologiskt aktivt serotonin i hjärnan. Lyckopiller har även visat sig fungera vid panikångerst, tvångshandlingar/tankar och bulimi (ätstörningar).
Du kan också försöak att behandla din depression själv innan du söker professionell hjälp. Du kan försöka med följande punkter och se om ditt tillstånd förbättres.
§ Se till att prata och umgås med folk så mycket som möjligt. Prata med närstående om hur du känner dig och diskutera saken med dom. Att höra avd andra tycker du borde göra kan hjälpa dig på vägen.
§ Arbeta mindre
§ Se till att äta regelbundet och ordentligt
§ Det är bra att ta promenader och ägna sig åt fysisk aktivitet för att skingra tankarna. Motion har visat sig kunna lindra nedstämdheten.
§ Ha bra belysning hemma och passa gärna på att ta promenader dom dagar då solen skiner.
§ Se till att få en bra sömn. Om du har svårt för att somna så försök med att läsa, lyssna på radion eller slå på tvn för att skingra tankarna
§ Se till att inte känna dig stressad pga att andra vill ha din hjälp. Ta det lungt och ägna mycket tid åt dig själv.
§ Även om man inte mår bra ska man försöka att klä sig omväxlande och sköta hygienen och utseendet, för att ha ett så normalt liv som möjligt.
§ Sköt dina dagliga syslor till så stor del som du orkar. Var försiktig med att inte dränka din sorg i alkohol, mat, cigaretter eller kaffe.

De här självhjälpsåtgärderna kan vara till nytta om man har en lätt eller måttlig depression och för att förebygga en ny sjukdomsperiod. Men de kan vara svåra att tillämpa när man är djupt deprimerad. Det är viktigt att man söker professionell hjälp om depressionen förvärras och särskilt om tankar på att inte vilja leva blir allvarliga.

El-behandling kan användas om medesiner och terapi inte hjälper. Många som har en svår depression blir symtomfria av el-behandling, även patienter som har provat annan behandling tidigare utan resultat.
Effekten kommer snabbare och är större än vid läkemedelsbehandling, men den varar inte så länge. Därför kan man inte nöja sig med enbart el-behandlingen. Man brukar fortsätta med läkemedelsbehandling för att minska risken för återfall.
Vid el-behandling placeras ett slags plattor med tejp på, elektroder, vid patientens ena eller båda tinningar. Patienten får narkos och muskelavslappande medel, och sedan sänds en kortvarig ström genom elektroderna. På så sätt framkallas ett slags epileptiskt anfall, som motverkar depressionen. Störningar på både när- och långtidsminnet är vanligt i samband med behandlingen, men de brukar vara övergående. Oftast ger man 2 eller 3 behandlingar i veckan tills man har fått 8–10 behandlingar.



Hur ska man bemöta en deprimerad person?
Som anhörig eller annan närstående kan man vara ett stöd, dels genom att se till att den deprimerade får professionell hjälp, dels genom att under sjukdomstiden ge psykologiskt och praktiskt stöd.
Praktiskt stöd kan till exempel innebära att man följer med till läkarbesöket. En närstående person kan många gånger ge läkaren värdefull information, men det bör ske med samtycke från den deprimerade. Praktiskt stöd kan också innebära att man hjälper den deprimerade att komma ihåg att ta sin medicin eller komma iväg till sin psykoterapi. Vid mycket djupa depressioner eller vid självmordsrisk bör man som närstående kontakta läkare.
Psykologiskt stöd kan handla om att försöka förstå hur den deprimerade mår, genom att lyssna aktivt och försöka motverka passivitet och ensamhet. Samtidigt är det viktigt att respektera att den sjuke inte orkar så mycket.


Livet efter en deprission
Livet efter en depression blir ibland annorlunda, man är inte alltid samma person som förr. Men förändringen behöver inte vara negativ. Det är vanligt att depressionen medför ett djup i ens liv som är positivt och viktigt att ta vara på. Många upplever att de fått nya insikter om vad som är väsentligt i livet. Efter att ha gått igenom en depression har du också lättare för att märka av om du är påväg att drabbas igen. Då kan du söka hjälp i tid och förebygga att du blir djupt deprimerad igen.


Självmord

Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland männisor i åldern 15-44 i Sverige. Det är fyra gånger så många män som kvinnor som tar livet av sig. Varje år dör ca 1500 personer i sverige vid självmord och 10 gånger så många försöker ta sina liv och hamlar på sjukhus. Ca 10 % av dessa personer kommer senare att lyckas med att ta sitt liv. Det är fler kvinnor än män som hamlar på sjukhus p.g.a. självmordsförsök.

Hur kommer det dig då att det är så här? En stor anledning är att det i dag finns för få vårdplatser inom psykiatrin. Det är också många människor som inte vet hur en person handlar då han/hon har självmordstankar. Därför är det många som hinner ta sina liv innan folk i omgivningen reagerar över hur dåligt personen i fråga verkligen mår.

Vad ligger oftast bakom ett självmord?
Dom vanligaste anledningarna till att en människa tar sitt liv är alkoholproblem ( i ca 50% av alla självmordsfall är detta en bidragande orsak), depressioner och hos patienter under 30 år även schitzofreni (man räkanar med att 1 ev 10 som lider av det kommer ta sitt liv). Ångerst, impulsivitet och en dåligt uppväxt ligger ofta till grunden i ett självmord/självmordsförsök.
Om du kommer till Sverige från ett annat land ligger du också i en riskzon. Du känner dig lätt isolerad, har ett dåligt socialt nätverk, ofta en låg inkomst och du har svårare för att få den psykiatiska vårl du skulle behöva. Många ut av dom som har en annan religion försöker ofta få sina självmord att se ut som en olycka. Detta p.g.a. vad deras tro säger. Man skulle kunna tro att dom flesta tar sina liv under väntan på ett asyltillstånd men så är inte fallet. Det är lika vanligt hos dom som redan fått tillstånd att stanna i landet. Invandrare borde alltså ses som en riskgrupp vad gäller självmordsbenägna personer.
Män tar oftast sina liv vis hägning eller skjutning. Det förekommer också relativt ofta att dom tar sitt liv med hjälp av bilavgaser. Kvinnor däremot tar oftast sina liv med hjälp av tabletter eller genom att dränka sig själva.
Det är inte en speciell sak som får en människa till att ta sitt liv. Det finns i stort sätt i alla fall många saker som hänt en tidigare i livet som får en till att ta sitt liv. Det kan däremot ofta vara en speciell sak som gör att det blir för mycket och en människa tar sitt liv.

Hur kan man märka att en människa är självmordsbenägen?

De flesta som har tankar på att ta sitt liv visar det för sina vänner, sin familj eller släktingar. Antingen visar dom det verbalt eller icke verbalt, direkt eller indirekt. Det gäller att ta dessa varningar på allvar. Många som märker att någon i deras omgivning är självmordsbenägna vet inte hur dom ska handla i de sådan situation. Vissa blir arga och kanske uppmanar personen i fråga att ta sitt liv. Andra kanske blir väldigt tysta och undviker den person som anförtrott sig till dom. Det är viktigt att man tar en antydning om att någon man känner är trött på livet på allvar. Du bör som närstående prata med personen i fråga. Diskutera varför han/hon mår som hon gör, hur länge han/hon har kännt så här och för på tal att ni tillsammans kanske borde uppsöka en psykolog. En person som har självmordstankar kommer förmodligen inte orkar eller vela söka den hjälp som behövs på egen hand.


Vad händer om du försöker ta ditt liv?

Om du försöker ta ditt liv och någon kommer på att du gör det kan det hända att du blir inlaggd på skjukhus. Där kan du få hjälp av både pyskologsamtal och medesiner. Du blir i vanliga fall kvar i ca en vecka och efter det får du fortsatt stöd via samtal och kanske medusiner. Om du däremot fortfarande har självmordstankar efter en längre tid kan det hända att du får en övervakare. Detta är en person som ska hålla uppsikt över dig i ditt dagliga liv. Du ska också kunna ringa den här personen när som för att få hjälp och stöd. Som stuationen är i dag är psykvården för dålig. Det finns inte nog med platser för att alla ska kunna få den hjälp som egentligen behövs. Det är många människor som får vänta i flera månader på att få hjälp via samtal.



Bemötande

Då du arbetar med självmordsbenägna ...