Det kalla kriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En kortvarig vänskap

I april 1945 skakade amerikanska och sovjetiska soldater hand mitt inne i Tyskland, de hade besegrat den gemensamma fienden Hitlertyskland.

I juni 1945 bildade 50 stater förenta staterna (FN), som skulle arbeta för fred och mänskliga rättigheter.
Segermakterna i andra världskriget (USA, Sovjet, Storbritannien, och Frankrike) delade upp Tyskland mellan sig i fyra ockupationszoner. Men vänskapen mellan segermakterna skulle bli kortvarig.


USA oskadat av kriget

USA som hade fört kriget på bortaplan hade varken fått sina järnvägar, städer eller industrier förstörda. Hälften av alla industritillverkade varor kom nu från USA. Sovjet låg däremot i ruiner. Landet hade förlorat 20 miljoner människor och låg nu i spillror.


Kommunismen sprider sig

Misstänksamheten ökade mellan öst och väst. Efter andra världskriget flyttade Sovjetunionen fram sina gränser i Europa
Estland, Lettland, Litauen och delar av Finland, Tyskland, Polen och Tjeckoslovakien förklarades som Sovjetrepubliker. Kommunismen tog över i allt fler länder i öst.


Kamp mot kommunismen

I USA var ledarna oroliga över utvecklingen och gjorde allt i sin makt för att hindra Europa från att bli kommunistiskt. ”Fria folk som motsatte sig att underkastas av beväpnade minoriteter eller utomstående krafter” (Trumandoktorinen). Uttalandet kom från USA: s president Harry Truman och var ett angrepp mot kommunismen.


Berlin blockaden

USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen kontrollerade varsin zon av Tyskland. 1948 blockerade Sovjetunionen västmakternas delar av Berlin för att försöka svälta ut området och ta över. Försöket misslyckades eftersom västmakterna (Storbritannien och Frankrike) svarade med att låta flygplan med livsmedel flyga in i Västberlin.
Stalin gav vika och blockaden hävdes. Förhållandet mellan Sovjet och USA var nu bottenfruset. Journalisten Walter Lippman kallade konflikten för ”Det kalla kriget”.


Tyskland delas

1949 slog västmakterna ihop sina zoner till en stat, Västtyskland.
Sovjetunionen bildade istället DDR (Tyska demokratiska republiken) även kallat Östtyskland.


Nato

1949 bildade många stater i Västeuropa tillsammans USA den militära alliansen NATO.
Sovjetunionen var rädda för att USA nu skulle lägga grunden till ett nytt krig mellan Västtyskland och Sovjetunionen.


Kommunistisk seger i Kina

I Kina 1949 vann kommunisterna framgång genom att vinna inbördeskriget i Kina i ledning av Mao Zedong.




1955 bildade Sovjetunionen och staterna i Östeuropa militäralliansen Waszawapakten.



Järnridån dras ner

Tvärs genom Europa drogs en skarp gräns mellan länderna i Warszawapakten och medlemmarna i NATO. Winston Churchill döpte gränsen till järnridån. Båda sidor hotade varandra med vapen och atombomber. En terrorbalans skapades vilket betydde att ingen sida kunde förinta den andra utan att själv krossas till döds.


”Timmen noll”

När andra världskriget var över låg Tyskland i ruiner. I vissa områden rådde hungersnöd.
Öst- och Västtyskland var fiender. Tyskland kallade detta tillstånd för Stunde null ”Timmen noll”.


Utmattade segrare

Storbritannien hade varit världens bankir under andra världskriget. När kriget var över 1945 var de väldens mest skuldsatta land.
Hela Europa hade slagits i spillror.



Marsallhjälpen

I USA hade tillståndet i Västeuropa väckt oro. 1947-52 sändes 23 miljarder dollar till hjälp. Alla länder i Östeuropa utom Jugoslavien tackade nej till erbjudandet.
Marsallhälpen fick namn efter George Marsall, president i USA. Industrin i Europa kom att öka efter det att Marsallhjälpen införts.


Union i Europa

1952 bildade Västtyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg en kol ch stålunion. Tanken var att länderna inte skulle rusta mot varandra igen. Organisationen blev EEC och sedan EU. Tullarna togs bort mellan medlemsländerna och organisationen blev en ekonomisk succé.


Européerna tar land

Under 1400-talet erövrade européerna världshaven genom att öppna nya handelsvägar. 1942 seglade Columbus fel och kom till Amerika istället för Indien
Portugal, Spanien, England med fler skaffade sig kolonier.

På 1500 talet plundrades indianernas rike i Amerika.

1776 bildades USA genom att engelska kolonier bröt sig loss. Sydamerikas länder frigjorde sig mellan 1810-30 från Spanien och Portugal.


Afrika delas upp

Afrika delades upp mellan europeiska makter, bl.a. England, Frankrike och Tyskland. Afrikanskt rågummi var eftertraktat och länderna plundrades. Hårda straff utdelades mot de som satte sig upp mot de regerande vita.


Indien

1858 tog Storbritannien över det Indiska styret. 1876 utnämndes drottning Viktoria till Indiens kejsarinna. I mitten av 1800 talet infördes skolor med engelsk undervisning. Britterna ville skola indierna som en länk till folket.

Varför imperialismen?

· Européerna kunde hämta råvaror i sina kolonier och få köpare till färdiga industriprodukter.
· Det gav nationell prestige att äga kolonier.
· De vita ansåg sin civilisation som överlägsen.
· Missionärerna ville sprida kristendomen och konsten att läsa och skriva i Afrika.


Självständighet

Kolonierna blev starkare i tredje världen och vann sakta mer självständighet. Det fick kämpa för sin frihet i blodiga krig. Moderländerna gav upp sina kolonier då de blivit en börda istället för en tillgång.


Kolonierna blir självständiga

1947 avlägsnade sig britterna helt från Indien. Då hade Mohandas Gandhi och hans anhängare protesterat länge för ett fritt Indien. Efter att fransmännen besegrats i Vietnam och Algeriet släppte Frankrike nästan alla sina kolonier i Afrika


Uppror i Kongo

1960 gjorde Kongo uppror och Belgien släppte sin koloni. Därefter följde ett blodigt inbördes krig. FN försökte mäkla fred. Den svenska FN generalsekreteraren Dag Hammarsköld omkom i en flygkrasch. Efter en kupp i Portugal 1975 släpptes Mosanbique och Angola fria.


Band kvar till kolonierna

Språk och handel var viktiga band som återstod mellan moderländerna och kolonierna. Människor från de tidigare kolonierna flyttade till moderländerna i hopp om arbete. När moderländerna tyckte invandrarna blivit för många satte de gränser för invandrar antalet. Detta p.g.a. sociala och ekonomiska problem.


Koreakriget

Efter andra världskriget hade Korea delats in i Syd- och Nordkorea. I juni 1950 gick de kommunistiska Nordkorea till anfall mot de kapitalistiska Sydkorea. USA ställde sig på Sydkoreas sida medan Kina stöttade Nordkorea. Ingen sida kunde besegra den andra.
Korea förblev delat.



Stalins död

I början av 1950-talet var förhållandet mellan Sovjet och USA bottenfruset. Men isen började smälta.

1953 dog Stalin. Då hade han varit ledare för Sovjet sedan 1924.



Chrustjov fördömer Stalin

1955 blev Nikita Chrustjov ny ledare. I ett tal på partikongressen 1956 höll han ett kritiskt tal om Stalin. Talet producerades inte i Sovjet men blev känt i Väst.


Uppror i Ungern

Ungern startade uppror i hopp om friare sovjetisk politik. När Ungern försökte bryta sig ur Warszawapakten slog sovjetiska trupper ner upproret.


Propaganda

USA ingrep inte. Detta blev ett bevis på inte ingrep i varandras angelägenheter Däremot stödde de olika grupper i konflikter inom motståndar sidan. De förde även propaganda genom att bekräfta hur bra det egna systemet var jämfört med motståndarnas.


Sovjetunionen först i rymden

1957 kunde Chrustjov stolt berätta att Sovjet var först i världen med att sända upp en sattelit i omloppsbana runt jorden, Sputnik 1. Kommunisterna såg sig nu som starkast efter att ha chockat USA som trodde sig ha ett försprång i den teknologiska utvecklingen.


Berlinmuren

I Östtyskland försökte allt fler fly till Västtyskland. För att förhindra detta började östtyska soldater 1961 att bygga en mur genom Berlin. Den som försökte ta sig över muren sköts omedelbart. Berlinmuren blev en symbol för det kalla kriget.


Kina bryter med Sovjet

Efter en långvarig vänskap delade sig de kommunistiska blocket som bestått av Kina och Sovjet. 1950 bröts kontakterna helt. De tidigare vännerna blev nu fiender.

Kubakrisen

1962 blev det känt att Sovjetunionen placerat ut kärnvapenrobotar på Kuba. Ett kärnvapenkrig närmade sig och Sovjet var tvungen att montera ner vapnen. USA monterade då ner liknande vapen.


Chrustjov störtas

1964:Chrustjov störtades och ersattes av Leonid Bresnjev. Kina sprängde sin första atombomb. 5 länder äger nu kärnvapen: USA, Sovjet, Kina, Frankrike och Storbritannien.

Länderna förstod att utvecklingen var skrämmande och började arbeta mot att fler länder skulle skaffa kärnvapen.


Afghanistan, en vändpunkt

Ledarna ville förändra det muslimska Afghanistan till ett socialistiskt samhälle.
Afghanistan startade då ett gerilla krig. Moskva invaderade landet i december1976.
Presidenten mördades och en regim tillsattes. Sovjet kom in i en vändpunkt då de gick in i Afghanistan. De kom hem med likkistor och kunskapen om att man inte ska ge sig på ett land med krigare som var beredda att dö för sitt hemland.


Västvärlden svetsas samman

NATO och EEC blev allt mer betydelsefulla. De gamla fienderna Frankrike och Västtyskland slöt fred och blev vänner.


Solidaritet i Polen

Sovjet hade problem med Polen. En invasion från Sovjet skulle leda till ekonomiska sanktioner mot östblocket. Undantagstillståndet infördes vilket betydde att de polska ledarna fick göra vad de ville. Lech Walesa, solidaritetsledare, fängslades precis sim alla andra regimkritiker.



Gorbatjov blir sovjetisk ledare

1982 dog Bresjnev. Han efterträddes av två sjuka ledare som dog strax efter varandra. Michael Gorbatjov valdes 1985 till ny ledare. Han införde ”glasnost”., dvs öppenhet.
Detta ledde till att fler republiker ville ha självständighet, speciellt de baltiska staterna. 1988 drogs de sovjetiska trupperna bort från Afghanistan.


Protester i Östeuropa

Många länder i Östeuropa ville ha den förändring som Gorbatjov infört i Sovjetunionen. Ledarna i Östeuropas länder var alla gamla män som var emot reformer.


Ungern öppnar järnridån

189 öppnade Ungern sin gräns mot Österrike. Hundratusentalsösttyskar flydde genom Ungern till Västtyskland. Östtyskland hade halkat efter ekonomiskt jämfört med det rika Västtyskland.


Muren raseras

Den 10 november 1989 revs Berlinmuren. Murens efterlängtade fall drog med sig det kommunistiska systemet i Östeuropa och till sist Sovjetunionen.


Revolutionen sprider sig

Den dag som Berlinmuren revs avgick Bulgariens ledare. I Tjeckoslovakien blev det en stor demonstration. Vaclav Havel som suttit i fängelse valdes till president. I Rumänien utbröt blodiga strider mellan armen och säkerhetspolisen. Diktatorn Ceausescu och hans fru avrättades.


Tyskland enas

När kommunismen fallit fanns det inte längre någon anledning att ha två Tyskland. Vid midnatt mellan den 3:e och 4:oktober 1990 slogs Öst- och Västtyskland samman till ett land.


Kupp mot Gorbatjov

1991 i augusti gjorde konservativa kommunister en kupp mot Gorbatjov. Kuppen misslyckades, mycket tack vare den ryska presidenten Boris Jeltsins motstånd.


Sovjetunionens upplösning

Med Jeltsin som ny ledare löstes...