Dödsstraffets historia en jämförelse mellan USA och Storbrittanien

2 röster
18034 visningar
uppladdat: 2004-05-22
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

- Öga för öga, tand för tand!
- Ociviliserat, förlegat och barbariskt!
Debatterna blir ofta hårda och långdragna när frågan om dödsstraffet kommer upp.
Det är ett ämne som engagerar oss. Oräkneliga spaltmeter av argument, både för och emot, har tryckts på tidningarnas debattsidor genom tiderna.
Även om jag är en av dem som då och då bidrar med några decimeter för motståndarsidans räkning är inte opinionsbildning det primära syftet med den här uppsatsen.
Jag vill istället försöka tränga mig igenom ytan av argument.
- Vad kan det finnas för historisk bakgrund till att vissa samhällen har kvar dödsstraffet medan andra förkastar det?
Två länder som har gått skilda vägar är USA och Storbritannien. En jämförelse mellan just dessa länders är extra intressant då de under kolonialtiden hade samma lagbok.
Genom att se närmare på de två ländernas rättshistoria, från 1700-tal fram till idag, hoppas jag kunna finna några historiska anledningar till att de har utvecklats så olika.
Eftersom en fullständig samanställning av alla bakomliggande skäl skulle kräva i princip gränslösa kunskaper i såväl de två ländernas historia som psykologi har jag inte som mål att till fullo besvara min frågeställning. Min förhoppning är istället att jag ska finna några intressanta historiska skillnader som kan ha spelat roll för utvecklingen och inte minst pröva ett historiskt förhållningssätt till en annars väldigt filosofisk fråga.

Historisk Bakgrund

Så länge som det har funnits samhällen har det funnits regler och normer för hur människorna ska bete sig och inte bete sig. Det har också alltid funnits människor som brutit mot dessa regler. Men regler är som bekant till för att följas och för att uppnå detta uppstod, runt om i världen, rättssystem. Då fokus för den här uppsatsen är dödsstraffets vara eller inte vara, är tiden innan upplysningen ganska ointressant, därför att dödsstraffet då bara var en oemotsagd, självklarhet som det saknades alternativ till. Därför har jag tänkt börja den historiska tillbakablicken i England runt 1700-talets början bara ett halvt decennium innan de första kritikerna skulle höja sina röster.

Rättsutvecklingen i Englands under 1700- och 1800-talet
I böcker förekommer olika uppgifter om hur många brott som var belagda med döden men en sak står klart att England (med över 200 brott belagda med dödsstraff), hade en av Europas blodigaste lagböcker. Denna blodighet hade sina bakomliggande orsaker. En av dem var att rättssystemet satt fast i en ond cirkel. Brottsligheten skenade i höjden p.g.a. den utbredda fattigdomen och avsaknaden av polisväsende föddes krav på hårdare straff. Straffskalan bestod dock endast av olika kroppsstraff. Höjda straff innebar därför bara att fler brott belagdes med döden och att dödsstraffen blev mer och mer barbariska. Den onda cirkeln bestod i att om man höjde straffet för ett brott blev man tvungen att även höja för alla andra brott för att man fortfarande skulle kunna markera vilka handlingar man såg som mest avskyvärda. Den avskräckande effekten blev emellertid inte vad man hoppats på då risken för att bli gripen fortfarande var väldigt låg och nöden inte gav några alternativ. Detta skulle man kunna tänka sig vore en tillräcklig stark drivkraft för att instifta ett polisväsende men de som hade makten och resurserna att ta ett sådant beslut, överklassen, var inte det minsta intresserade av något sådant.
- Varför skulle de betala för ett dyrt polisväsende då de ändå hade råd att på egen hand skydda sig själva och sin egendom?
Med tiden som militärdiktatur under Cromwell (1649-60) i nära minne var man dessutom livrädd för att ett eventuellt polisväsende skulle utvecklas till ett medel för någon illvillig diktator, som med dess hjälp skulle kunna slå omkull all den makt samt fri och rättigheterna man nu hade. Därför rullade den blodiga utvecklingen på. Tröstlöst försökte man att med allt grymmare straff skrämma folket till ordning.
De första tendenserna till ändring skulle komma först i andra hälften av 1700-talet.
Då skulle en rad bidragande faktorer stapla sig som medförde en inskränkning i användandet av dödsstraff. En av de viktigaste får sägas vara den industriella revolutionen. I och med den kunde staten ha råd med att hålla sig med fängelse i större utsträckning och på så sätt skapades ett alternativ till dödsstraffen. Denna möjlighet öppnade även upp för en motståndsrörelse då de nu kunde komma med mer realistiska motförslag. En av de texter som skulle få mest genomslagskraft var Cesare Beccarias (1746) ”Dei delitti e delle pene", Om brott och straff. Som en sann upplysningsman argumenterade han med hårda förnuftsargument. Istället för att gå på det barbariska i dödsstraffet angrep han straffets bristande funktion som avskräckningsmedel. Som ersättning förespråkade han att fångarna skulle hållas i centrala flängelsen eller hållas kedjade i straffarbete inför allmänhetens åsyn för att då under längre tid och på ett bättre sätt fungera som avskräckande symboler.
Under den här tiden då England hade tillförskaffat sig kolonier runt om i värden hittade man ännu ett alternativ till dödsstraffet, deportering, vilket fick anhängare av både ekonomiska och humanitära skäl.
Vad resulterade då allt detta i?
Några större lagreformer var det inte att tala om, ett århundrade senare hade England kvar dödsstraff för en rad småbrott. I boken Brottet straffet och polisen beskriver Erik Anners den extrema situationen med exemplet att man fortfarande in på 1800-talet hade kvar dödstraffet för stöld av näsduk.
Även om brottsstatistiken från den här tiden är allt annat än tillförlitlig kan man anta att men trots de hårda lagarna avrättade färre än innan då man hade möjlighet att döma ut även frihets och deportationsstraff.
Det starka stödet för att behålla dödsstraffet grundade sig i en rädsla för att situationen med den ständigt ökande brottsligheten skulle bli än värre om staten förlorade möjligheten att avrätta kriminella. En kombination av böcker som uppmärksammade fångarnas hemska livsförhållanden och det kaotiska användandet av dödsstraff samt en kraftig nergång i kriminaliteten under 1800-talets senare hälft resulterade i att man under början av 1900-talet vågade sig på en del reformer av humanitära skäl. Reformerna innebar bland annat en nertrappning i användandet av dödsstraff. Till en början använde man fängelse som straff men i en tid då många levde i en enorm fattigdom utan mat för dagen gick inte detta att rättfärdiga så alternativet blev straffarbete. Även om straffarbetet var allt annat än humant så blev det i alla fall början på Englands avverkande av dödsstraffet
Hur gick det då för det stora landet på andra sidan Atlanten vars rättshistoria började med samma blodiga lagbok?

Rättsutvecklingen i USA: s från 1700- till 1970-talet
Även om de amerikanska staternas lagar var de samma som de engelska lagarna under kolonialtiden så skulle rättssystemet och förutsättningarna för att förändra lagarna komma att skilja sig en hel del mellan länderna. I det här stycket tänker jag koppla dödsstraffets utbredning och användning till det historiska händelseförloppet mellan 1783 då de amerikanska staterna blev självständiga och 1970 då dödsstraffrågan på nytt skulle blomma upp men av nya skäl än tidigare.
Efter att staterna blivit självständiga från England gick 10 nordstater samt North and South Carolina ihop och bildade en konfederation med en gemensam författning. Då staterna var måna om sitt självstyre blev samarbetsområdena begränsade till tullar utrikespolitik och försvar.
I författningen skrevs även in en rad rättigheter däribland yttrande-, tryck-, religions- och mötesfrihet samt trygghet mot godtyckliga husundersökningar och rätten att få sin sak prövad i domstol. Detta sågs på inget sätt som ett färdig eller ej ändringsbart dokument men på en punkt ville man att författningen skulle vara svårändrad, nämligen hur makten skulle vara fördelad. Principen var att makten skulle vara fördelad på tre instanser med olika ansvarsområden. Den verkställande makten skulle ligga hos presidenten som skulle väljas av folket. Han skulle alltså tillsammans med sin egen valda regering kunna besluta om utrikespolitik och andra områden som man beslutat skulle vara gemensamma. För att presidenten inte skulle kunna bli någon diktator likt dem kungar och kejsare som styrde i Europa kring den här tiden gav man den lagstiftande makten till Kongressen där alla ledamöter är valbara. För att slutligen säkra att inga snabba omsvängningar i folkopinionen skulle kunna kasta om kull hela författningen gav man den dömande makten till högsta domstolen. Deras uppgift blev b.l.a att se till att inga lagar stiftades som bröt mot författningen, då skulle de nämligen gå in och upphäva dessa (denna möjlighet skulle senare komma att få betydelse för dödsstraffrågan). För att den dömande makten inte skulle påverkas av snabba opinionssvängningar beslöt man att domarna skulle nomineras av presidenten och sitta på livstid utan möjlighet att avgå.

Från början var det som sagt bara 10 nordstater och två sydstater som låg bakom ”unionen” men sydstaterna och andra områden som befolkades eller blev fria från sina kolonialmakter såg fördelarna med en union där man kunde samarbeta om t.ex. försvar och utrikespolitik Författningen gav samtidigt varje stat stort självbestämmande så den viktiga friheten förlorade man på inget sätt. Unionen växte, och på kartan i bilaga nr: 1 kan man se när de olika staterna blev medlemmar. Trots att varje stat kunde stat i princip kunde bestämma över sig själva skulle det bli spänningar i unionen p.g.a. de vitt skilda livsmönstrena mellan nord och syd.
I nord var de flesta industriarbetare eller handelsmän och många levde i städer. Det jordbruk som bedrevs var småskaligt och främst självförsörjande. Då alla män hade allmän och lika rösträtt kände nog många att de var en del av samhället och kunde påverka det. Detta i kombination med allmänt ekonomiskt uppsving för industrierna och tekniska framsteg gjorde det lätt för upplysningstidens idéer att få fäste.
I sydstaterna var situationen annorlunda. Den bördiga jorden gjorde områdena lämpliga för storskaligt ensidigt plantagejordbruk. Detta speglade av sig i befolkningen som främst bestod av vita engelska adelsherrar och svarta afrikanska slavar. Som ni kanske förstår hade inte upplysningsideérna så lätt att få fäst i dessa områden.
- Varför skulle dessa vita adelsmän bry sig om att slåss för människors lika värde?
De hade redan all ekonomisk och politisk makt de kunde önska sig och hela deras välstånd byggde på att människor förtrycktes. Den av nordstaterna instiftade författningen behövde de dock inte se som något hot då de svarta slavarna inte innefattades av de fri och rättigheter som var skrivna där.
Dessa skillnader kom även att spegla av sig i dödsstraffrågan. Som jag tidigare nämnt låg den engelska lagboken med dödsstraff för över 200 brott som grund för de amerikanska lagarna men efter självständigheten fick de stora massorna rätt att börja bestämma vilken politik som skulle bedrivas. Den tidiga motståndrörelsen såg som sin främsta uppgift att begränsa antalet brott belagda med dödsstraff. De argument som framfördes var ganska lika de som motståndsrörelsen använde sig av i Europa. Cesare Beccarias tankar om att fängelse straff var mer avskräckande än dödsstraff fick stark utbredning även i de amerikanska staterna. Andra argument var att det inte anstod ett så välutvecklat land som USA att använda sig av så barbariska straffmetoder. Man spelade även på stoltheten över den demokratiska författningen och menade att dödsstraffet var en kvarleva från monarkierna, där kungen ville ha makt att avrätta dem som inte passade honom. I de nybyggda städerna där kriminalitet blev vanligt såg man även det omänskliga i att ofta unga barn blev avrättade för småstölder.
Även om ingen stat avskaffade dödsstraffet helt innan 1853 så skulle motståndsrörelsen få stor betydelse i nordstaterna Under 1700- och tidiga 1800-talet reformerade många stater sina lagstiftningar och avskaffade dödsstraffet för mindre allvarliga brott Michigan gick t.o.m. så lång att de avskaffade dödstraffet för alla brott utom landsförräderi.
Av förklarliga skäl fick motståndsrörelsen inget större genomslag i sydstaterna. Argumenten var på inget sätt anpassade efter deras situation. Där var de flesta kriminella svarta slavar p.g.a. deras hemska sociala situation. Eftersom de vita adelsmännen hade det så ekonomiskt bra blev t.ex. egendomsbrott ganska ovanligt bland dem. Det förekom säkert att vita begick mord och andra våldsbrott men i ett samhälle med så liten befolkning och inga större städer fanns det troligtvis inget större intresse hos de rika adelsmännen att betala för dyra livstidsstraff.
När man ser dessa skillnader så känns det som ett under att unionen trotts allt höll ihop fram till 1860. De största orsakerna till det tror jag var att det fanns en balans mellan nord och sydstater så att ingen hade övervägande majoritet i kongressen samt att författningen som sagt gav ett stort utrymme för självstyre. 1860 brast dock unionen då South Carolina bröt sig loss och 10 sydsstater snabbt följde deras exempel. Tillsammans bildade utbrytarna staterna Amerikas konfederade stater, vilket inte accepterades av nordstaterna och så bröt kriget ut.
De stora tvistefrågorna mellan nord och sydstaterna hade varit tullarna och slavarna. Konflikten om tullar grundade sig i de skillnader i näringsliv som fanns mellan staterna. De stora industristaterna i Nord hade intresse av att skydda sin egen marknad med skyddstullar som gjorde utländska industrivaror dyrare än de inhemska. Sydstaterna hade istället intresse i att ha frihandelsavtal med andra länder så att deras konkurrensläge skulle vara så bra som möjligt för deras råvaror samtidigt som industrivarorna skulle bli så billiga som möjligt.
Jag skulle vilja säga att tullarna var det egentliga skälet till kriget även om man bland orsakerna ofta nämner den skilda synen på slaveri. Min tolkning är att nordstaterna vände sig mot slaveriet eftersom möjligheten att ha slavar gjorde att nya stater utvecklades till ”plantagestater” istället för ”industristater”. Rädslan för att de nya väststaterna skulle bli ”plantagestater” och då bryta den balans som fanns i kongressen tror jag var krigets egentliga orsak. Detta är kanske att underskatta nordstaternas idealism men historien lär oss att ädla ideal ofta är täckmantlar för ekonomiska intressen. I vilket fall kan man slå fast att kriget effektivt ännu hårdare än tidigare förankrade de olika människosynerna på respektive sida. Utvecklingen efter kriget skulle om möjligt få ännu större betydelse för en förankring av de olika människosynerna.

Nordstaterna ville efter kriget demonstrera sin seger över syd och inledde den tio år långa tiden med rekonstruktionslagar. Dessa lagar drevs igenom med en militärockupation av sydstaterna som innebar att man med våld såg till att de svarta fick lika rättigheter och inte diskriminerades. Integrationsförsöken genom våld förvärrade dock bara motsättningarna och när rekonstruktionstiden var över införde många stater (inte bara sydstater) Jim Crow-lagar. Jim Crow-lagarna var en amerikansk variant av apartheidlagar som t.ex. att vita och svarta barn inte skulle få gå i samma skola och att ”mixade” äktenskap inte var tillåtet. Dessa lagar skulle sätta sin prägel på lagstiftningarna i stort och än idag kan man se att bara två av de stater som hade Jim Crow-Lagar har avskaffat dödsstraffet helt. Vissa av de före detta ”Jim Crow staterna” använder dock väldigt sällan sin rätt att avrätta personer (för att göra en jämförelse kan ni se kartorna i bilaga 2 och 3). Mitt sätt att förklara detta samband är att jag tror att en ökad ”vi och dom-känsla” inför kriminella skapar ett ökat stöd för dödsstraff. Det kan låta rasistiskt att säga att svarta oftare är kriminella men då kriminalitet är stark kopplat till ens livsförhållanden så blir svarta överrepresenterade i kriminalstatistiken då de är en utsatt grupp i samhället. Att samhället godtar att en viss grupp är mindre värda gör det även lättare att på ett legitimt sätt säga att kriminella har försakat sitt människovärde. I USA har statens syn på svartas människovärde en viktig roll till när det gäller dödsstraffet. En av de viktigaste anledningarna till att man har avskaffat dödsstraffet i vissa stater är faktumet att svarta kriminella i större utsträckning än vita kriminella dömts till döden.
Man kan även se att tio av de stater som inte hade Jim crow-lagar gjorde försök med att helt avskaffa dödsstraffet efter inbördeskriget. Samhället var dock inte redo för detta och i åtta av de tio staterna återinförde man straffet efter att medborgarna börjat ta lagen i egna händer istället för att vända sig till myndigheterna. Efter dessa återinföranden stod utveckling i princip stilla fram till 1972 då högsta domstolen prövade om dödsstraff var förenligt med författningen. Att inga stater diskuterade avskaffande av dödsstraff under den här perioden kan ses som en följd av att motståndsrörelsen bytte taktik i mitten av 20-talet och istället försökte få upp ett dödsstraffall i domstolen så att man kanske skulle få dödsstraffet förbjudet över hela landet. Detta förklarar även att dödsstraffet inte var en av de saker som diskuterades under 50-talet människorättsorganisationerna gjorde stora framsteg och bland annat lyckades få ett högsta domstolsbeslut på att Jim Crow-lagarna var författningsstridande. Den nya taktiken får dock sägas var framgångsrik då högsta domstolen 1972 upphävde delstaternas rätt att använda sig av dödsstraffet. Under rubriken ”Dagens situation i USA” kommer jag gå närmare in på anledningarna till detta men först ska vi se vad som har hänt i Storbritannien sen 1900-talets början.

Storbritanniens rättssystem under 1900-talet
Som ni kanske mins hade England börjat trappa ner på användandet av dödsstraff men ersättningen var som sagt straffarbete. I och med den industriella revolutionens utveckling så fick människor så sakta det allt bättre och en mer human fångvård kunde tillåtas utan att allt för många skulle protestera av rättvisesjäl. Det fanns även många forskare och filosofer som vände sig mot dödsstraffet och flera böcker skrevs, som ville flytta fokus från den kriminella handlingen till den kriminella personen så att syftet med straffet skulle vara att ”omvända” brottslingen i stället för vedergällning. Allt var dock inte bara ljust för reformförespråkarna, i diagrammet i bilaga 4 kan ni se hur brottsligheten ökade under den här tiden vilket givetvis försvårade reformarbetet. När första och andra världskrigen sen kom flyttades politikernas fokus, så reformarbetet stannade av men efter andra världskriget återupptogs det. Trots att brottsligheten ökade lyckades man få stöd för sina teorier mycket p.g.a. den nya kriminologiska forskningen som pekade på att det ofta finns sociala faktorer som påverkar människor att begå kriminella handlingar. Denna utveckling ledde fram till att fler och fler parlamentsledamöter drev frågan om att helt avskaffa dödsstraffet och 1965 lyckades de få igenom en dödsstraffstopp på fem år. Detta försök måste ha fallit bra ut då man 1969 beslutade att avskaffa dödsstraffet i fredstid med några få undantag för ovanliga brott som högförräderi och sjöröveri. Att parlamentet tog detta på många sätt kontroversiella beslut tolkar jag mer som en följd av en skeptisk mot dödsstraffets avskräckande effekt en ett uttryck för humanitet. Argumentationen kring att dödsstraffet är inhumant har framförallt drivits av FN och andra mellanstatliga organisationer som t.ex. Europarådet och EU och vad jag har kunnat finna hade ingen av dessa organisationer något klart ställningstagande i frågan vid den här tiden. Man kan möjligtvis tänka sig att FN spelade en viss roll i beslutsfattningen då dem vid den här tiden jobbade mycket med att kartlägga effekterna av dödsstraffet och hittills hade kommit fram till att det inte var någon risk för ökad brottslighet om man avskaffade det.
Att det var ett beslut taget med en knapp majoritet har man kunnat se på de många och ofta nära på lyckade försök som dödsstrafförespråkarna har gjort för att nå ett återinförande.
Senast 1990 togs frågan upp och motståndarsidan vann med en så knapp majoritet som 53 %.
Påtryckningarna från omgivningen har dock blivit allt hårdare och i och med medlemskapet i EG 1973 och FN ställningstagande mot dödsstraffet.

Dagsläget

Dagens situation i USA
Som ni antagligen har anat blev det riksomfattande förbudet mot dödsstraffet ingen långvarig företeelse i USA, de största anledningarna till det kan man finna i hur beslutsprocessen hade gått till när man avskaffade det. Det motståndrörelsen hade hoppats på när de försökte få upp ett dödsstraffsfall i Högsta domstolen var att rätten skulle finna dödsstraffet författningsstridande. Det tillägg i författningen som var aktuellt var följande:
Grymma och ovanliga straff får ej användas
Att få dödsstraff i allmänhet klassat som ett grymt och ovanligt straff var i princip en omöjlighet då bara två av högsta domstolens nio domare var motståndare till dödstraffet. Det som prövades var istället huruvida det användes diskriminerande och på sätt var grymt. Trotts att statistiken med en förfärlig tydlighet visade att svarta och psykiskt sjuka i större utsträckning blir dömda till döden än andra kriminella så var det med en så knapp majoritet som 5 mot 4 som röstade för ett avskaffande av dödsstraffet. De traditionella dödsstraff staterna gav dock inte upp hoppet och inom några år var de klara med nya lagförslag som skulle begränsa diskrimineringen. På grund av de grunder och den svaga majoritet som ”stoppet” vilade på tog det bara fyra år efter avskaffandet 1972 innan man släppte det fritt igen till de stater som önskade det. Här ser man tydligt hur arvet från slavtiden finns kvar. Det var tre av de största slavstaterna som var först ut att återinföra det nämligen Texas Georgia och Florida. Här gror även rasismen idag.
Ett fenomen som är svårare att förklara är hur avrättningar har blivit vanligt i en liten grupp stater på västkusten. De stater det rör sig om är California, Arizona, Nevada och Utah. Framförallt Arizona märker ut sig genom att vara med i gruppen av de 10 stater som avrättat flest sedan 1977. En annan sak som är speciellt för Arizona och California är att de inte använde möjligheten att avrätta fångar förrän tretton år efter återinförandet. Vad jag har kunnat avläsa var det ingen speciellt förhöjd brottslighet i det här området. Mer troligt som jag ser det är att det har skett ett guvernörs byte i de två staterna och de nya guvernörerna helt enkelt stödjer dödsstraffet. Jag skulle hålla för trolig att dessa suttit i åtta år men sedan blivit utbytna då ingen av staterna har avrättat någon fånge de senaste två åren.
Vem som är guvernör i dödsstraffstaterna är oftast helt avgörande för fångarna på death row då det är han eller hon som har makten att benåda.

Något som är bland det mest skrämmande med dagens situation är att många stater fortfarande har kvar dödsstraffet för minderåriga och reformarbetet ser mörkt ut efter de många massaker begångna av unga gärningsmän som skakat landet de senaste åren.

Dagens situation i Storbritannien
Många av dagens dödsstraff motståndare har bilden av att hela Europa är som en säker grund, där dödsstraffet är helt förlegat och utan stöd. Detta är dock ingen sann bild då opinionsundersökningar visar att ett återinförande av dödsstraffet stöds av ca hälften av befolkningarna runt om i de olika länderna. Det som är speciellt med Storbritannien är att frågan är en så pass känslig politisk sak. Även om ingen av de tre stora parlamentspartierna driver ett återinförande kan man på varken Labours, Liberal Democrats eller Conservatives hemsidor finna något ställningstagande i frågan.
Storbritannien skiljer även ut sig med att de inte förrän 1998 undertecknade internationella avtal som syftar till att dödsstraffet ska avskaffas över hela världen man är dock överens om att psykiskt sjuka och minderåriga inte ska kunna dömas till döden. Idag har dödsstraffet inte använts på 40 år och det är väldigt otroligt att någon avrättning skulle få äga rum idag även om vissa källor påstår att Storbritannien har kvar dödsstraffet för vissa krigsförbrytelser och högförräderi.

Diskussion

I min uppsats har jag framförallt fört fram slaveriet och förtrycket mot svarta som viktiga historiska orsaker till användandet av dödsstraff i dagens amerikanska stater. Detta är givetvis inte hela förklaringen men de stora skillnaderna mellan Nord och Syd tror jag till stor del grundar sig i detta. En annan viktig faktor är med säkerhet den kraftigt ökande kriminaliteten då mycket av den amerikanska värdegrunden bygger på att alla medborgare är fria och att man själv är helt och ensam ansvarig för att inte hamna i kriminalitet. Det bli då en självklarhet att ropa på högre straff som ska få människor att välja annorlunda. Att det är så många nordstater som har kvar dödsstraffet men ytters sällan använder det (se bilaga 3) tolkar jag som att politikerna försöker gå en balansgång. Opinionerna för och emot dödsstraff är ofta väldigt jämna i de här staterna. Genom att ha kvar dödsstraffet tillgodoser man förespråkarnas intresse och riskerar inte att ses som ett brottsparadis samtidigt som man håller sig väl med motståndarna genom att benåda nästintill alla som trots allt hamnar på death row. De amerikanska staterna har inte heller samma höga press på sig från omvärlden som de Europeiska länderna får genom EU medlemskapet. Inget västeuropeiskt land skulle t.ex. ekonomiskt klara av att inleda en handelsbojkott mot USA:s dödsstraffstater.
Något som ibland framförs som orsak till USA:s användande av dödsstraff är att medborgarna aldrig på hemmaplan fått uppleva de fasor dödsstraffet kan innebära när det hamnar i en diktators händer. Om man ser till diktaturerna som funnits i Europa under 1900-talet stämmer detta otäckt bra. Några exempel är hur Spanien efter Franco, Italien efter Mussolini och Serbien efter Milosovic avskaffade dödstraffet nästan direkt när terrorn hade släppt. Man kan även se en skillnad mellan t.ex. Spanien som i nära minne ha en diktatur och Storbritannien vars befolkning i modern tid levt i demokrati. I den förstnämnda har aldrig dödsstraffrågan varit upp...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Dödsstraffets historia en jämförelse mellan USA och Storbrittanien

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-12-07

    gooodi goodi

  • Inactive member 2006-02-10

    Detta var verkligen en mycket

  • Inactive member 2008-01-31

    naajz :D

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-22]   Dödsstraffets historia en jämförelse mellan USA och Storbrittanien
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2970 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×