Dyslexi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är dyslexi?

Ordet dyslexi kommer från grekiskan. Dys betyder svår och lexi betyder tal och ord. Vi har tolkat ordet dyslexi som bristande läsfärdighet eller dåligt ordsinne.

Förr använde man ordet ordblindhet men det används inte här i Sverige längre. Folk trodde att ordblindhet var en medfödd ögonskada eller ögonsjukdom.

De som drabbas av dyslexi kallas för dyslektiker. En dyslektiker har speciella problem med läsning och skrivning. Men man ska veta att läs- och skrivsvårig- heterna inte har någonting med individens intelligens att göra.

Dyslexi är ett av världens vanligaste handikapp. Det är en ärftligt betvingad funktionsnedsättning. Cirka en halv miljon svenskar lider av dyslexi. Ungefär fem till åtta procent av alla barnen som börjar skolan har allvarliga läs- och skrivsvårigheter.

Det är flest pojkar som drabbas av dyslexi. Man vet inte riktigt varför men det har med ärftligheten att göra.
Man räknar med att femtusen till tiotusen elever lämnar skolan varje år utan att kunna läsa och skriva ordentligt.

Personer med dyslexi har svårt för att få grepp om språkets ljudsystem. De har svårt att leka med ordens byggstenar. Det vill säga vad som händer om man tar bort eller lägger till bokstäver i början eller i slutet av ett ord, hur ordet låter då. De har i allmänhet svårt för att förstå vad bokstäverna står för. Detta kallas för brister i det språkliga eller fonologiska medvetandet.
I ett alfabetiskt skrivsystem är grundprincipen att talljuden(fonomen) representeras av bokstäver eller bokstavskombinationer. För att kunna använda denna geniala princip måste man kunna föreställa sig, tänka på och leka med de var för sig abstrakta talljuden.

För att sedan kunna få grepp om ordens avgränsningar och uppbyggnad krävs en bra abstraktionsförmåga och medvetenhet om språket.
Dyslektiska elever har svårt för att få bokstäverna att bli ljud.
Om det finns problem i den språkliga medvetenheten så kan det upptäckas redan i förskolan.

Att ha dyslexi

Efter hundra år av forskning och en bra pedagogisk erfarenhet har visat att det finns personer som har problem med läsning och skrivning trots normal inlärningsförmåga, gott förstånd, goda uppväxtvillkor, stimulerande miljö, normal utveckling, bra sinnesfunktioner, ordentlig skolgång och välutbildade lärare. Man blir lite förvånad över detta eftersom att grundförutsättningar för en bra inlärning finns hos individen.
Ofta har personer med dyslexi bra intellektuell och kreativ förmåga.

Auditiv dyslexi

En person som har auditiv dyslexi har svårt med tal och hörsel. De läser mycket bättre än vad de stavar. Det beror på att de har svårare för att med hörseln uppfatta orddelar och sammansatta ord.

Som auditiv dyslektiker har man oftast:
 försenad talutveckling
 svagt ordminne
 litet ordförråd
 dålig urskiljninsförmåga
 brist på känslor

Man har även en hel del emotionella problem som bland annat ångest, koncentrationsproblem, talängslan och man är aggressiv.
genom den försenade talutvecklingen så märker man i tidigt stadium, redan i förskolan om barnet lider av auditiv dyslexi.
För att åtgärda dessa problem så bör man använda mycket språkträning. Man ska helst söka hjälp hos en logoped så tidigt som möjligt. Ju tidigare man sätter i hjälp desto bättre är det för att förebygga läs- och skrivsvårigheterna.

Man ska göra hörselundersökningar ofta på individen.
Redan i förskolan ska man arbeta mycket med språk och kommunikation, men man måste veta att man inte ska tala ”barnspråk” med barnet.

På grund av den försenade talutvecklingen får barnet ett litet ordförråd. Det dåliga ordförrådet är ett hinder för läsningen. Och tack vare att läsutvecklingen blir drabbad så påverkas läsförståelsen och läsintresset negativt.


Visuell dyslexi

Ungefär en femtedel av alla dyslektiker har visuell dyslexi.
Att ha visuell dyslexi innebär att man har stora problem med att läsa hela ord. En visuell dyslektiker förväxlar siffror och bokstäver. De har även mycket svårt för sammansatta ord, stavelsegränser, algebra och kemiska formler.
Visuell dyslexi visar sig senare än auditiv dyslexi.

Den visuella dyslektikern läser mycket sakta, glömmer bokstäver och har fel på småord.
De byter plats på bokstäverna men de får ändå oftast ett meningsbärande ord.
Exempel: Ord: Läses:
Skräp Skärp
Dem Med
Fromma Forma

För att åtgärda dessa problem med formler, algebra, noter, morsealfabetet och räknetecken ska man använda färger, symboler och logiska analyser av formler.

Individen med visuell dyslexi använder sig oftast av ett fonetiskt skrivsätt som innebär att de skriver orden som de uttalar dem. De glömmer bort de bokstäver som inte hörs eller uttalas tillräckligt bra.

Hur skriver de?:
Oftast så saknas det stor bokstav när de skriver namn eller börjar på ny mening.
Ibland så blandar de...