En jämförande uppsats om kvinnornas ställning i Frankrike och Storbritannien under borgerlighetens århundrade

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning
1.1 Syfte
1.2 Frågeställning
1.3 Metod – Teknik
1.4 Källkritik
1.5 Bakgrund

2. Resultat

3. Avslutning

4. Källor

1. Inledning

Kvinnornas ställning och roll i samhället har alltid varit en omdiskuterad fråga.
Kvinnornas liv har ur ett historiskt perspektiv varit utstakat av männen, utifrån de föreställningar som fanns om kvinnor.

Man kan diskutera länge och omfattande kring kvinnosyn och varför kvinnorna har varit, och enligt vissa fortfarande är underordnande. Denna uppsats behandlar kvinnornas ställning ur ett historiskt perspektiv i Frankrike och Storbritannien.

1.1Syfte

Jag har valt att skriva om kvinnornas ställning ur ett historiskt perspektiv då det ger mig kunskap om kvinnornas historia, vilket säkerligen ter sig annorlunda än männens historia, som man ofta möter. Som kvinna känns valet naturligt och det känns intressant att kunna se hur långt vi kvinnor ändå har kommit (fast det ibland känns som att det är en bit kvar).

Frankrike och Storbritannien har ur ett historiskt perspektiv varit konkurrerande stormakter varför det är intressant att jämföra kvinnornas ställning i de länderna.
Det ger mig även kunskap om viktiga utvecklingsområden i respektive land under borgerlighetens århundrade.

1.2 Frågeställning

Vilka konsekvenser fick samhällsförändringarna för kvinnorna i Storbritannien respektive Frankrike under borgerlighetens århundrade?

Finns det skillnader i kvinnans ställning i Frankrike respektive Storbritannien?

Med borgerlighetens århundrade avser jag åren 1800-1870, innan socialismens ordentliga revolution. Med kvinnornas ställning avser jag ställning i frågor som omfattar rörelsefrihet i utbildning, rättigheter i äktenskapet och rätten till att vara politisk medborgare.

Jag har valt denna frågeställning då den ger mig möjlighet att studera två europeiska länder under en intressant epok då samhället börjar påminna om det moderna samhället i och med övergången från ståndssamhälle till klassamhälle. Frågeställningen ger mig även kunskap om hur kvinnorna påverkades av förändringarna, och hur förändringarna omfattade dem.

1.3 Metod- Teknik

Jag har valt att studera utvecklingen i samhället under ovan angivna tidpunkt ur kvinnornas perspektiv. Jag har valt ut viktiga förändringar i det franska och brittiska samhället som påverkade kvinnorna på ett eller annat sätt.

I resultatet presenteras svaret på min första frågeställning (På vilket sätt påverkades kvinnorna av utvecklingen i samhället i Storbritannien respektive Frankrike under borgerlighetens århundrade). I avslutningen presenteras svaret på min andra frågeställning (Finns det skillnader i kvinnans ställning i Frankrike respektive Storbritannien?) och en analys av eventuella orsaker till skillnader.

Denna uppsats är en kvalitativ studie där jag har sökt information i en begränsad mängd litteratur. Denna metod och teknik gör det möjligt att kunna besvara mina frågeställningar, vilket naturligtvis är mitt mål.

1.4 Källkritik

Jag har valt att studera mitt ämnesområde i litteratur som är skriven av både kvinnor och män, under olika tidpunkter, för att på ett så ”ofärgat” sätt kunna beskriva och jämföra utvecklingen för kvinnorna i respektive land.

Den första boken är skriven av Richard J Evans och är en jämförande studie över de feministiska rörelserna från 1840-1920. Avsikten med boken är att presentera en allmän tolkning av kvinnorörelsernas ursprung och sätta detta i samband med förändringen av samhället, vilket betonar kopplingen av utveckling och kvinnans ställning, och vilket även visar att kvinnorörelserna uppstod under borgerlighetens århundrade.

Den andra boken är skriven av historikerna Ida Blom, Sölvi Sogner och Bente Rosenbeck är ett nytryck av ett övergripande verk om kvinnornas historia. Detta nytryck behandlar kvinnors historia i västvärlden från 1500-talet och framåt, vilket betonar kvinnornas liv i samhället, om kvinnors arbete och vilket betydelse utvecklingen fick för kvinnorna jämfört med männen.

Den tredje boken är skriven av nio kvinnliga professorer och forskare vilka är Yvonne Hirdman, Margareta Strandberg Olofsson, Beata Losman, Marja Taussi Sjöberg, Ann-Sofie Ohlander, Tunne Vammen, Anita Göransson, Ulla Wiklander och Christina Florin.
De skriver om sina egna rön om kvinnors villkor i Europa från antiken till nutid, vilket påverkar beskrivningen av kvinnornas villkor och samhället de levde i.

Den sista boken är skriven av Hans och Örjan Nyström och är en allmän historiebok, som på ett övergripligt och enkelt sätt förklarar viktiga historiska händelser i Europa, vilket har kompletterat min kunskap om olika utvecklingsområden av större betydelse.

1.5 Bakgrund

Under borgerlighetens århundrade var Europa en förändringens kontinent som kom att färgas av politiska maktkamper och maskinell revolution.

De traditionella makthavarna fick ge vika åt den framväxande borgerlighetens krav och det medeltida ståndssamhället ersattes av klassamhället. Under samma tidpunkt växte de moderna politiska ideologierna fram som svar på de stora samhällsförändringarna.
De olika ideologierna, liberalism, konservatism och socialism representerade olika samhällsklassers intressen och strävanden .

I Frankrike hade upplysningens idéer ett starkt fotfäste och ett flertal revolutioner och politisk instabilitet och krigstider kom att färga det franska 1800-talet. De revolutionära idéerna spred sig till länder utanför Frankrike, och skapade en het politisk debatt i Europa.

I slutet av 1700-talet förändrades det brittiska samhället radikalt i och med industrialismens framfart. Storbritannien hade ett parlamentariskt styrelseskick och liberalismen kom att bli den dominerande ideologin. Utvecklingen i det brittiska samhället under 1800-talet bidrog till förbättrade rättigheterna det stora flertalet.

Vilka konsekvenser fick samhällsförändringarna för kvinnorna i Storbritannien respektive Frankrike under borgerlighetens århundrade?

Finns det skillnader i kvinnans ställning i Frankrike respektive Storbritannien?

2. Resultat
Frankrike

Det franska 1800-talet inleds med kröningen av frankrikes kejsare, Napoleon Bonaparte, vilket är av betydelse för de franska kvinnorna. Den stora lagsamlingen som utarbetats under en franska revolutionen övertogs av Napoleon och fick hans namn: Code Napoléon.
Lagsamlingen hade fullt stöd från den katolska kyrkan, som var från och med Napoleon I:s tid nära förbunden med den franska staten. Kyrkan ansåg att kvinnan tillhörde familjen, inte det politiska samhället, de ansåg även att naturen skapade kvinnan till att hålla uppsikt över hemmet, vilket tydligt demonstreras i lagstiftningen och kvinnosynen i Frankrike.

I Code Civil (civillagen), gavs mannen oinskränkt makt över sin hustru och hennes egendomar, ekonomi och barn. Kvinnor var enligt lag tvungna att lyda sin man .
Utan en make var hon omyndigförklarad vilket gjorde henne rättslös utanför familjen.
I civillagen befästes även förbudet för kvinnor att organisera sig.

Napoleon förde aggressiv krigspolitik och ville utöka Frankrikes styre i Europa.
Efter nederlaget i Waterloo avsattes Napoleon och Napoleons motståndare slöt sig samman i en allians för att säkerställa freden i Europa. Monarkin återinfördes, i stort sett återgick det franska samhället till det innan franska revolutionen på 1700-talets slut med en monarkistisk och konservativ styrning. Kommande år kom därför att färgas av revolutioner och maktskriften.

År 1848 utbröt uppror mot den konservativa regimen i Frankrike. I likhet med den första franska revolutionen deltog kvinnorna aktivt i den politiska debatten och utkämpade gatustrider och bildade organisationer. Efter revolutionen ersattes gamla furstar av nya mer demokratiskt valda ledare. När de franska republikanerna införde allmän rösträtt för män, började franska feministerna att kräva politiska rättigheter även för kvinnor. Redaktören Jeanne Déroin gav ut tidningar som fokuserade kring denna fråga .
Kvinnorna hade under republikens tid en ”friare ställning” i samhället och tilläts att diskutera politik och att organisera sig. Deras krav blev dock inte hörda och det bildades ingen kvinnorörelse som kunde föra frågorna vidare.

Republikens tid var kort och redan 1852 ersattes den andra republiken av Napoleon III:s kejsardöme. De konservativas seger i Frankrike gav ungefär samma effekt som Napoleon den I:s maktövertagande: kvinnor förbjöds att organisera sig men med tillägget att de även förbjöds att närvara vid politiska möten, då de uppfattades som hot mot den allmänna ordningen. De kvinnor som var politiskt aktiva fängslades och många av feministerna flydde, bland annat till Storbritannien.

År 1870 utbröt ytterligare uppror ut i Paris, och händelserna i Paris brukar kallas för den första socialistiska revolutionen. Kvinnor höjde sin röst även i denna revolution.
När Frankrike några år senare blev en republik blev kvinnoorganisationer legala och under efterföljande år fick kvinnor ett flertal rättigheter.
Det dröjde dock ända till 1944 innan de franska kvinnorna fick den främsta medborgerliga rättigheten – rösträtt.
Resultat - Storbritannien

Napoleonkriget mot Frankrike fördröjde både den politiska och den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien, men när Napoleon besegrats 1814 tog utvecklingen vid på allvar.
Maktstriderna i landet var främst mellan de konservativa och de liberala, när de liberala styrde infördes avregleringar, skattesänkningar, avskaffande av tullar, minimal statlig verksamhet och en närmast total frihet för privat företagsamhet, vilket främjade den industriella revolutionen.

Industrialismen förändrade kvinnornas ställning i samhället radikalt.
Den förindustriella familjen var en produktionsenhet där alla medlemmar spelade en viktig roll. Den industriella revolutionen tvingade familjemedlemmarna att arbeta ensamma och kvinnorna hindrades, ofta enligt lag att söka andra än okvalificerade och ibland förnedrande arbeten. De bästa jobben var förhållna till männen som nu var tvungna att försörja hela sin familj som tidigare varit självförsörjande.

För att behärska den nya tekniken och de komplexa arbetsuppgifterna krävdes nu en helt ny utbildning och praktisk utbildning byttes ut mot lång teoretisk utbildning, vilket kvinnor var utestängda ifrån. De flesta arbetarfamiljerna kunde inte överleva enbart på mannens jobb utan var beroende av att både kvinnor och barn arbetade. Kvinnor och barn exploaterades värst i fabrikerna. De kvinnor som kunde få inkomster på andra sätt slutade snabbt att arbeta i fabriken och fick sitt hem som arbetsplats.

Som svar på de orättvisor som industrialismen förde med sig uppstod snabbt en arbetarrörelse som arbetade för utvidgade rättigheter och frihet. Snart började även kvinnorna att hävda sina rättigheter till att utöva yrken, sina rättigheter till utbildning och kvinnoorganisationer växte fram. Organisationerna krävde först och främst förbättrade arbetsvillkor och de första arbetsskyddslagarna handlade därför främst om arbetstidsförkortning.

Under 1840 fick fler flickor tillgång till läroverksutbildning, och skolor byggdes enbart för flickor och kvinnor. Från 1850 och framåt infördes en rad sociala reformer som berörde kvinnorna och en ny attityd mot kvinnan växte fram och man var beredd att ge kvinnor större frihet än tidigare . Under 1852 upphävdes en makes rätt att tvinga sin hustru att sammanleva med honom och kvinnan fick rätt till separation. När det politiska systemet under samma tidpunkt utvidgades och kom att omfatta den nya medelklassen kom frågan upp om kvinnlig rösträtt.

År 1866 lades det fram en begäran i parlamentet och man krävde att den befintliga rösträttsreformen även skulle omfatta kvinnor. Deras röster blev dock inte hörda, och kvinnornas begäran om allmän rösträtt glömdes bort, kanske på grund av det då konservativa styret. Det var först 1918 som kvinnorna i Storbritannien fick rösträtt, efter långt kamp av ibland militanta kvinnoorganisationer.

3 . Avslutning

Under borgerlighetens århundrade började kvinnorna i både Frankrike och Storbritannien att organisera sig och föra fram frågor som skulle förbättra kvinnornas ställning.
En trolig orsak till att kvinnor började organisera sig och kräva rättigheter under denna tidpunkt kan vara att männen vid samma tidpunk förde samma kamp.
Männens kamp ledde till uppror och maktskiften och när männens rättigheter utvidgades, började kvinnorna ifrågasätta det som kallades frihet och jämlikhet, när de nya utvidgade rättigheterna inte omfattade kvinnor.

Borgerlighetens århundrade i Frankrike påverkade kvinnorna och kantades av politisk oro. Det dominerande auktoritära styrelseskicket som fanns under 1800-talet hindrade kvinnorna från att skörda framgångar i sin ställning. När de franska kvinnorna fick vissa utvidgade rättigheter, försvann de i nästa maktskifte, och kvinnorna fick kämpa sig till samma rättigheter under flera tidpunkter under borgerlighetens århundrade.
Kvinnorna i Frankrike ställdes även mot sin ståndaktigaste och envisaste fiende, den romersk-katolska kyrkan, som gjorde sitt yttersta för att motarbeta kvinnligt inflytande på samhället. De franska feministerna gick främst samman med krafter som försökte minska kyrkans inflytande i landet.

I Storbritannien rådde däremot politisk stabilitet och de liberala tankarna influerade samhället och politiken. I och med de liberala tankeströmningarna sattes individens frihet i fokus och födde därför större krav på lika rättigheter. När de brittiska kvinnorna fick vissa utvidgade rättigheter så var förändringen beständig, och kvinnoorganisationerna kunde arbeta vidare för nästa rättighet, och utvecklingen kunde fortsätta framåt.
I Storbritannien hade inte religion lika stort inflytande på landet och feministerna kunde fokusera på andra frågor. Eftersom industrialismen först uppstod i Storbritannien, ställdes de brittiska kvinnorna inför dess ba...