En jämförelse - Barocken och Upplysningen

En jämförelse
- Barocken och Upplysningen

Barocken
1600- tal

Ordet barock kommer från portugisiskan och står för "oregelbunden, formad pärla". Barocken beskrivs ofta som både storslagen och överdriven, vilket är något man igenkänner hos det mesta från denna epok, bland annat i konsten.

Europa:
Under 1600- talet skiljde sig den politiska utvecklingen mellan Europas mest ledande nationer, Holland, England och Frankrike.

I Holland låg makten hos borgarklassen och hos de förmögna köpmännen. Holland saknade centralmakt och adeln där var så gott som obefintlig. Landet var en förmögen nation och det tack vare ett bra utvecklat bank- och finansvärde, den goda handeln samt en god sjöfart.

Under 1600- talet utbröt ett inbördeskrig i England. Det var kampen om makt som stod i centrum mellan det kungliga enväldet och parlamentet. År 1689 tog parlamentet segern. Parlamentet kom att styras av rika godsägare och köpmän, de lägre samhällsklasserna hade ingen representationsrätt i parlamentet. England blev en rik handelsnation.

I Frankrike, den mest ledande nationen, regerade det kungliga enväldet med Ludwig XIV i spetsen. En stor del av makten delades också upp till den katolska kyrkan. Ludwig XIV ska ha uttryckt sig: "Staten, det är jag" och det var med den mallen han valde att styra Frankrike. Ludwig XIV:s beslut behövde inte godkännas av någon riksdag.

Frankrike var en stormakt politiskt, ekonomiskt och militärt.

Konsten:
Barockkonsten är väldigt effektfull och är översvämmad av starka känslor och rörelser. När ett händelseförlopp skulle avbildas var det ofta den mest dramatiska scenen som valdes ut, därför är barockmåleriet fyllt av bl.a våldsamma dödsögonblick. Det känslomässiga intrycket ligger i stor fokus och det är starka kontraser mellan ljus och skugga. Barockkonsten är mycket kraftfull.
Kyrkans makt och den enväldiga storheten understryks även i konsten, målet var att bevisa dess absoluta storhet och makt, därav den väldiga överdriften.

Caravaggio
Skickliga konstnärer fick i uppgift av den katolska kyrkan att måla framstående scener ur bibeln, en av dessa var den italienske konstnären Caravaggio (1571-1610).

Caravaggio vågade tidigt bryta mot renässansens konstideal och ge sig in på barockens nya. Han har senare blivit en stor del utav barockkonstens utveckling. Caravaggio var en mycket efterfrågad konstnär, men samtidigt var han också väldigt omtalad. Caravaggio förvandlade religiösa ämnen till hemska tragedier i hans tavlor. Hans stora strävan efter att få sina målningar så realistiska som möjligt väckte stor anstöt.

Caravaggio var mycket skicklig i sitt arbete att utnyttja ljus och skugga.

Upplysningen
1700- tal

Under upplysningen kom förnuftet och individens egna förmåga att tänka, att prägla människan. Vetenskapen har gått framåt och det finns många nya idéer och teorier om våran världsbild (Isaac Newton). Upplysningens rötter finns att hämta i England på 1600- talet och hos den engelske filosofen John Locke. Hans tankar om att kunskap kan förmedlas via sinnesintryck (utbildning) satte stor grund för upplysningens idéer.

Upplysningen tillbakaspeglar renässansens tankegångar kring en rättvis människosyn. Epoken understryker frihet och den enskilda människan sätts i centrum.

Europa:
Under 1700- talet strålade ett ökat välstånd i Europa, detta tack vare en framgångsrik, god handel med Asien och kolonier i Nordamerika och Västindien.
Majoriteten av Europas befolkning försörjde sig på jordbruk, men under upplysningen började allt fler att ty sig in mot städerna. Arbetarklassen har sin grund i upplysningen, en medelklass mellan aristokratin och de lägsta samhällsgrupperna.
Det fanns ännu inte någon demokrati i Europa, makten låg fortfarande främst hos de rika köpmännen och hos storgodsägarna, men man var nu en bit påväg. Flertalet av Europas länder styrdes av enväldiga kungar, men allt fler började att under 1700- talet ta efter Englands exempel och avskaffa enväldet och starta ett parlamentariskt styre. Medelklassen började att kräva mer politiska reformer, något som för dom innan varit mycket litet.

Konsten:
I rokokons konst står sinnighet och njutning i fokus och de, till skillnad från barocken, icke religiösa motiven som dominerade (s.k. profana motiv). Även i konsten, i motsats till barocken, tonades överdriften ner. De kraftfulla, dramatiska ögonblicken avbildades mer sällan och istället växte en mer bekymmerslös tillvaro fram i målningarna. Det var överklassens fridfulla tillvaro som skulle avbildas. Fêtes galantes, deras flåda utflykter ute i det gröna.
Tillvaron i målningarna är kraftigt förfinad och väldigt ytlig, långt ifrån den smutsiga och ibland hårda verkligheten. Barockmålningarnas starka färger och kontraster har i rokokon bytts ut mot mjuka och varma nyanser.

Ett av de stora namnen under 1700- talet var den franske konstnären Antoine Watteau, hans tavlor har i efterhand präglat synen om den galanta rokokon. Här är hans målning "Champs Elysées".

Rokokon framträdde överklassens tillvaro, men var det ingen konststil som passade och tilltalade alla. Därför kom det en ny konstgenre under upplysningen, Nyklassicismen. Nyklassicismen var en lättare konststil, den var mycket enklare och renare än rokokon, och hade inga onödiga uppsmyckningar. Nyklassicismen är ännu en tillbakablick på antiken .

"The Oaths of the Horatii", en nyklassicistisk målning av franska Jacques Louis David.

Analys:

Jag har valt att fördjupa mig i konsten i mitt arbete, men för att kunna göra det så bra som möjligt så har jag också behövt berätta om hur samhället såg ut i de båda epokerna. Det finns en röd tråd i barocken som räcker sig hela vägen från Versaille till Caravaggios målningar, likaså finns det en i upplysningen.

Under barocken regerade det kungliga enväldet på de flesta platser i Europa, det kungliga enväldet och den katolska kyrkan. Givetvis berättas det åter i konsten. Likväl som Ludwig XIV smyckade sitt slott i guld, skulle också avbildningarna av honom smyckas. Det sägs att han i verkligheten både var kort och tandlös, men det framkommer ju inte alls i hans ståtliga porträtt. Jag tror att mycket i barocken handlade, precis som jag har berättat, om överdrift. Man ville bevisa allt man hade, allt man ägde.. Plus lite till! Men det kom bara att se plottrigt ut i mina ögon och jag undrar vad som egentligen är verkligt?

Dock kan jag inte undgå att säga att barocken intresserar mig. Jag tycker att det är den mest intressanta epoken av dom alla, men det har nog att göra med att det samhället är så olikt och så långt bort ifrån den verklighet som jag själv lever i idag.

Många barockmålningar finner jag stort intresse i, för så gott som alla har en historia och en mening i sig. Vare sig den är av religiös historia eller av eget från konstnären, så tycker jag att det är intressant om man får försjupa sig lite då man ser en målning.

Skickliga konstnärer fick i uppdrag av kyrkan att avbilda bibliska händelser, jag tror att oavsett om det var meningen eller inte, så smyger sig konstnärens egna tolkningar in i målningarna. Så kan jag åtminstone tänka mig att det blir automatiskt, när man får i uppdrag att måla något. Alla kan ju omöjligt se allting ur samma vinkel? Målningarna tycker jag är intressanta, för de kan väcka så många tankar.

Upplysningens konst tycker jag däremot är lite tristare. Det känns som en mall som alla har följt om hur de ska gå till väga, och det blir därför inte så många tankar som växer hos mig som betraktare. Konststilen, i alla fall rokokon, är så överdrivet harmonisk att jag faktiskt har svårt att tro på den. Dock kommer ju nyklassicismen till en räddni...