En köttbulle går igenom matspjälkningen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En köttbulle innehåller:

Nöt- och griskött, potatis, ägg, lök, vasslepulver, ströbröd (vetemjöl), jodsalt, kryddor, lökpulver, köttarom.
Näringsvärde per 100g
Energivärde 1100kJ (260kcal)
Protein 15g
Kolhydrat 11g
Fett 17g (17%).
Allergiinformation
Gluten Ja
Komjölkprotein / Laktos Ja
Äggprotein Ja


En resa genom matspjälkningskanalen:

Vi börjar med att ta in köttbullen i munnen. I munnen tuggar vi ju maten, tänderna och tungan är två viktiga delar i köttbullens nedbrytning, i saliven finns det enzymet amylas som sönderdelar kolhydraterna till dubbla istället för många, efter att vi har tuggat köttbullen så sväljer vi den.

Nu har köttbullen förvandlat till en köttmassa som är på väg ner genom matstrupen till matsäcken. Under resan ner genom matstrupen fortsätter enzymet att sönderdela kolhydraterna.

Sådär nu har vi kommit ner i magsäcken. Magsäcken är som en behållare, dit kommer maten för att sönderdelas ännu mer, den har plats för både magsyran (det bildas ca 2 liter er dag), och 1 – 1,5 liter mat på en och samma gång! En del av födan stannar längre i magsäcken, Vatten (drycker) passerar snabbast men fet mat stannar kvar längst i magsäcken. Det brukar ta ungefär fyra timmar för magsäcken att bli av med all mat efter en måltid.

Inuti magsäcken händer mycket! Maten både knådas och blandas med magsaften, som till största del består av enzymet pepsin och saltsyra. För att inte magsäcken ska fördärvas av den starka syran saltsyra så är väggarna väl skyddade av en slemhinna, inuti slemhinnan finns körtlar som avger magsaften! Det är ganska häftigt, slemhinnan både skyddar magsäcken och gör så att magsäcken behöver skyddas… Men magsaften gör faktiskt ganska mycket för maten: den dödar bakterier, det finns enzymer (mest pepsin) som gör att proteinet sönderdelas, och magsaften är ett måste för att vitamin B 12 ska kunna tas upp i kroppen.

Ok nu säger vi att det har tagit 3-4 timmar och vi fortsätter till tolvfingertarmen. Här blandas kött massan med bukspott och galla, (från bukspottskörtlen och gallan) Bukspottskörteln har två funktioner, den bildar insulin och bukspott. Insulinet behövs för att glykos (en slags socker art) ska komma in i cellerna. En diabetiker kan inte själv producera insulin och det är därför omöjligt för glukosen att komma in i cellerna, alltså kan kroppen inte ta hand om sockret. I bukspottet finns olika enzymer Bla trypsin, lipas, maltas och amylas. De har i uppgift att sönderdela proteiner till aminosyror,(det fixar enzymet trypsin), spjälka sönder kolhydraterna till enkla sockerarter (druvsocker), detta tar enzymet amylas och maltas hand om och fetterna ska sönder delas till fettsyra och glycerin med hjälp av enzymet lipas.

Gallan (gallblåsan) är en del av tolvfingertarmen. Gallan har i uppgift att sönderdela fettet till enkla fettdroppar. I gallblåsan händer det ibland (oftast hos killar) att det bildas stenar (som täpper igen gallblåsan), vid nedbrytningen av fettet. Gallblåsan tillvärkar även bilirubin, som färgar avföringen brun, (det beror alltså inte på vad man äter vilken färg avföringen kommer att ha).

Nu fortsätter vi med det som finns kvar av köttmassan till tunntarmen (som är ca 5 m. Lång). Här fortsätter nedbrytningen av kolhydraterna, proteinet och fetterna att sönderdelas. I tunntarmen finns tarmludd, inuti dom finns det utgångar till blod och lymfkärl. Deras uppgift är att ta upp slutprodukterna fettsyror, glykos (druvsocker) och aminosyror. Druvsockret (kolhydraterna) och aminosyrorna (proteinet) transporteras med blodet till levern för rening, och fetterna byggs ihop igen och transporteras sedan med lymfan. Tarmväggens storlek (har typ samma area som 10 tennisplaner, om man rätar ut det) är väldigt stor, och det gör ju att näringsupptagandet går snabbare.

Nu fortsätter vi till tjocktarmens första del (blindtarmen). (Det är alltså blindtarmsbihanget som hos endel människor kan bli inflammerat) men åter till köttmassan, köttmassan ”glider” förbi blindtarmen och fortsätter in till tjocktarmen (som är ca 1,5 meter lång och dubbelt så tjock som tunntarmen). (Det brukar ta ca. 8 timmar från munnen till tjocktarmen)
I tjocktarmen händer inte så mycket, det mesta a vattnet sugs ur köttmassan och då följer även den återstående näringen med.

Ja nu återstår inte mycket av köttmassan, bara restprodukter. Då fortsätter vi alltså till ändtarmen. Nu består kött massan av ca 50 % vatten och 50 % restprodukter ( rester från köttbullen och ”döda enzymer”).
När ändtarmen är full så gör vi oss av med avföringen.


Människokroppen:

Snabb genom gång av organen:

Munnen:
¤ Maten tuggas – saliv bildas i spottkörtlarna.
¤ Enzymet amylas spjälkar maten ”kemiskt”

Svaljet och matstrupen:
¤ Sväljreflexer utlöses när maten tuggas
¤ Muskelsammandragningar tvingar maten nedåt
¤ Struplock stängs för luftstrupen

Magsäcken:
¤ Övre magmunnen leder till magsäcken. Den har en ringmuskel som kan stänga ingången till magsäcken
¤ Rymmer ca. 1,5 liter
¤ I väggarna finns muskler som knådar maten
¤ I väggarna finns körtlar som utsöndrar magsaft = Saltsyra (som dödar bakterier) och enzymet pepsin (som ”klipper” sönder proteinet)

Tolvfingertarmen:
¤ Lika lång som tolv fingrar i bredd
¤ Tarmens första del
¤ Bukspottkörtlen har ingång till tolvfingertarmen
# Bukspottkörtlen avger bukspott = enzymer
¤ Gallan har också en gång till tolvfingertarmen
# Den avger enzymer som finfördelar fetter

Tunntarmen:
¤ Ca 5 meter lång
¤ Körtlarna avger tarmsaft som gör innehållet lättflytande
¤ Slutlig nedbrytning för födan sker där
¤ Tarmludd med blodkärl tar upp näringsämnena
¤ Näringsämnena och andra ämnen förs ed blodkärlen till levern

Levern:
¤ Renar alla ämnena i kroppen
¤ Utsöndrar gallfärgämnen, som sedan färdas till gallan för att färga avföringen brun
¤ Renar blodet från gifter, skickar alla gifterna till gallan. Som är vätskan som samlas i gallblåsan

Njurarna:
¤ Utsöndrar urin (som innehåller nedbrytningsämnena från ämnesomsättningen i kroppen)
¤ Filtrerar bort ämnen som an vara farlig (skadliga)
¤ Reglerar blodtrycket och bildningen av röda blodkroppar
¤ Njurarna reglerar även vätske- och saltbalans

Tjocktarmen:

¤ Suger upp resten av näringsämnena och det mesta av vattnet
¤ Det finns coliobakterier i tjocktarmen som tillvärkar vitaminer


Vad behöver vi köttbullen till??

En köttbulle består ju av många olika saker:

Nöt- och griskött, potatis, ägg, lök, vasslepulver, ströbröd (vetemjöl), jodsalt, kryddor, lökpulver, köttarom.

Näringsvärde per 100g

Energivärde 1100kJ (260kcal)
Protein 15g
Kolhydrat 11g
Fett 17g (17%).

Och vad behöver vi allt det här till? kan man ju fråga sig. Jo det är så här att:

I köttet finns det Bla. järn (som behövs till de röda blodkropparnas hemoglobin), B-vitamin (om man inte får i sig B-vitamin så minskar matlusten och man kan få små sår vid mungiporna),

Potatis behövs för att: bilda de röda blodkropparnas hemoglobin (järn) och för att motvärka trötthet, förbättra motståndskraften mot infektioner (C-vitamin).

I ägg finns det A-vitaminer som behövs för att motvärka nattblindhet.

Lök (och andra grönsaker) behövs för/till: de röda blodkropparnas hemoglobin (järn), motvärka nattblindhet (A-vitamin), få bättre matlust (B-vitamin).

Jod rikt salt behövs för att man ska få i sig den viktiga mineralen Natrium, som hjälper till att reglerar vätskebalansen och blodtrycket.
Ströbröd/vetemjöl kan väll räknas som bröd och innehåller då lite B-vitamin (som motvärkar dålig matlust).

De andra ämnena är endast till för en godare smak och har inget igentligt näringsvärd.


Snabbis av vad proteiner, fetter och kolhydrater gör:

Protein behövs för att laga (reparera) kroppens celler och för att hjälpa immunförsvaret. Proteiner kan även kallas för äggviteämnen.
Alla proteiner består av kol, väste, syre och kväve. Proteiner stelnar när de upphettas.

Fetter har en viktig funktion. Det behövs för att ge kroppen energi och för att kroppen ska kunna få i sig de fettlösliga vitaminerna, som är LIVSVIKTIGA!

Kolhydrater ger mycket energi, kolhydrater finns i allt bröd, ris, pasta, frukt och grönsaker. I frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och honung finns druvsocker och fruktsocker. De här sockerarterna behöver inte brytas ner i tarmkanalen det är för att druvsockret redan är enkla sockerarter istället för i långa kedjor som i t.ex. pasta.


Detta är ungefär (varierar efter hur mycket man idrottar) hur din måltid ska se ut för att du ska få i dig av vad du behöver.


Energi:

Energi behövs för att hålla kroppstemperaturen, hålla i gång olika organ (matsmältning, andning, hjärtat mm) och för att utföra olika arbeten. Inte ska en människa bara äta sunt utan också motionera för att må bra. Maten som man äter ger en energi för att man ska kunna tänka, röra sig och mycket annat, dessutom behöver man det för att man ska kunna känna att man är hungrig.

Det viktigaste är att man äter varierat så att man får i sig av alla näringsämnen. Matcirkeln har sju olika matgrupper. Det är bra att äta lite av varj...