En studie i konservatism

En studie i konservatism

Man brukar tala om de tre moderna ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Socialism företräddes av arbetarklassen och de fattiga i samhället, liberalismen den utbildade medelklassen och konservatismen leddes i regel av överklassen.

Grundare: Det var den irländsk-brittiska parlamentsledamoten Edmund Burke som formulerade konservatismens grundidéer i sina många verk. Den mest berömda är "Reflektioner om den franska revolutionen"som fördömde revolutionen.
Från början var konservatismen en anti-rörelse, som vars viktigaste utgångspunkt var att revolutionen i Frankrike var starkt fel. 
Men Burkes bok spred sig över Europa och ideologin blev ett faktum.

Grundidéer: Konservatismen förespråkade redan tidigt vikten av traditioner och att bevara saker som dem är. Ordet konservatism kommer från latinets "conservare" som betyder bevara, och det är just vad de konservativa under 1800-talet ville. Man ville bevara det klassamhälle som fanns, makten hos de som hade den, och man motsatte sig demokratiska reformer. Folkliga uppror och revolutioner sågs som något mycket negativt. Förändringar i samhället skulle ske med tiden och det som redan var bra skulle bevaras.

Makten i samhället: Enligt konservatismens grundare skulle makten tillhöra de rika och lärda. Burke själv, liksom många andra stora män inom ideologin, kom från en rik familj, vilket kan förklara denna åsikt. 
Han ansåg att staten skulle vara ekonomiskt stark för att man skulle kunna utnyttja hela dess kollektiva förmåga. Utgifterna skulle dock hållas spar- och återhållsamma.
Staten skall också se till att osämja mellan olika grupper upphävs och istället bilda en harmonisk tävlan mellan dem. Detta skulle främja landets välstånd.
Burke ansåg inte att monarken, statschefen, skulle väljas av folket. Det skulle vara som innan, så länge ingenting blev fel. Om något gick på tok skulle man ändra på successionsordningen för att bara rätta till problemet.
Kort kan vi säga att Edmund Burke var emot radikala förändringar. Skulle man ändra på något skulle det gälla det som inte fungerade, det som hade klarat historiens prövningar skulle förbli som det var.

Precis som så mycket annat förändras ideologin med tiden, även om de flesta konservativa filosoferna på något vis går i Edmunds spår. Idag kan det vara mycket stora skillnader mellan ideologins förgreningar och vissa säger till och med emot de grundidéer som skapades under 1800-talet.
Konservatism betyder enligt svenska akademiens ord lexikon: "fasthållande vid det bestående" eller "samhällsbevarande åskådning". Det kan dock vara svårt att förstå vissa av inriktningarnas innebörd med den översättningen.

Makten ska utövas av de med höga positioner i samhället. Olika falanger inom dagens konservatism ställer sig olika till demokrati.

Den ideologiska inriktningen som påminner mest om den klassiska konservatismen är antagligen värdekonservatismen. Inom den anser man att det är viktigt att bevara de värden som betytt mycket för folket genom historien. Staten skall slå vakt om de värden inom kulturen och etiska normer som finns. Värdekonservatism innebär också att familjen är den viktigaste sociala enheten.

En annan inriktning är socialkonservatismen där man anser att staten skall vara "Den stora förhindraren av katastrof". Av demokratiska skäl ser man globaliseringen som något negativt och man är för en marknadsekonomi som tar hänsyn till moral.

Liberalkonservativa håller med den ekonomiska liberalismen, vilket innebär att de vill ha en fri handel där priserna bestäms av marknaden själv. Den ekonomiska liberalismen kom som en protest mot 1700-talets merkantilism.

De amerikanska varianterna Neo- och Paleokonservatism ställer sig båda positivt till demokrati och frihet (tryckfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet).
Neokonservatismen ställer sig starkt positivt till att sprida demokratin över världen, med våld om det så krävs.
Paleokonservatismen är mer för en långsam förändring. Eftersom det finns så många olika kulturer och traditioner kan man inte bara använda förnuftet till att ändra på saker och ting, utan man måste också ge det tid och låta förändringen smälta in med dessa.

Till dem som hellre vill ha ett annat styrelsesätt än demokrati hör anarkokonservatismen och radikalkonservatismen till.
Anarkokonservatismen kanske är den inriktningen som skiljer sig mest från de klassiska grundidéerna inom konservatismen. Ideologin är för revolution och vill ha en "statslös aristokrati."
Radikalkonservatismen är den inriktning som är mest skeptisk till förändring och visar mycket skeptiska åsikter emot allt som kan betraktas som obehörigt inflytande. Företrädarna är inte sällan religiösa fundamentalister.

Som sagt är konservatismen annorlunda idag än vad den var för 200 år sedan. Just som Edmund Burke tyckte att saker och ting skulle förändras långsamt, har ideologin själv också gjort det och olika grenar inom den har uppstått.

Sammanfattning: De tre ideologierna skapades alla i protest mot något. I konservatismens fall var det framför allt den franska revolutionen . Edmund Burke, som brukar kallas konservatismens fader, var knappast ensam om sina ogillande åsikter om revolutionen eftersom hans bok, Reflections on the French revolution, spreds sig genom hela Europa. I boken skrev han inte bara om revolutionen utan också grundidéerna för konservatismen. Ideologin har fått sitt namn efter det latinska ordet "conservare" som betyder bevara, och det är just det som den går ut på. Det som skulle bevaras var det som klarat sig genom historiens prövningar och som fortfarande fungerade. Klassamhället var något som enligt konservatismen fungerade och därför skulle det bevaras.
Makten i samhället skulle til...