Fattigdomen i världen - En studie i handel och svält

41 röster
56881 visningar
uppladdat: 2003-01-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vår värld består av många olika delar.
Man kan, för enkelhetens skull, dela upp Jorden i fyra delar,
nämligen Västvärlden, Asiatiska länder, Afrika och övriga speciella områden.
Dessa är de områden, med situationer, som jag kommer att ta upp i denna studie.
De speciella områdena inbegriper platser som är drabbade av någon form av katastrof som är kopplad till svält eller fattigdom, men som inte tillhör, eller ligger utanför de mest frekvent uppmärksammade och drabbade områdena i världen.

Ungefär 15% av världens befolkning är ständigt undernärda och många miljoner människor svälter varje år. En fjärdedel av världens befolkning lever i en fattigdom, där en fattig individ klassas som en människa som har under en US Dollar per dag att leva på. Detta samtidigt som att var tredje person, bara i västvärlden räknat, lider av en ohälsosam fetma.
Detta tyder på att resurserna är extremt ojämnt fördelade

Grundorsakerna till turbulens och fattigdom i många av världens länderna upprättades under medeltiden, då kolonialismen resulterade i att blanda annat Afrikas befolkning blev offer
för slaveri, förtryck och fattigdom. Även när dessa länders frigörelse så småningom kom, låg länderna långt efter och klyftan mellan de rika och de fattiga var stor då många vita fortfarande hade behållit makten.

På 1970-talet tilldelades många u-länder stora lån. Dessa lån har de aldrig kunnat betala tillbaka.
I dagens läge betalar de flesta av världens länder tillbaka lånen. Räntan är dock väldigt hög och vissa länder har blivit tvungna att ta nya lån, endast för att kunna betala av räntan.
Lånen, som dessa länder betalar tillbaks, ligger mycket högre än biståndet som de rika länderna ger.

Fattigdomen är huvudorsaken till svält. Svälten är den största konsekvensen av fattigdom.

Vissa u-länder som ligger på dessa platser har tillgång till stora resurser för export. Ett exempel är Nigeria, där man hittade olja på mitten av 1900-talet. Genast kom det ett tiotal utländska företag till platsen och deltog i utvinningen. Ett av dessa bolag var statligt.
Dessa bolag pumpar dagligen upp cirka två miljoner fat olja som säljs på världsmarknaden. Trots detta är fattigdomen och svälten utbredd för befolkningen som lever i dessa områden. Det finns många exempel på områden där den "rika världen" utnyttjar u-ländernas resurser utan att skänka så mycket som en krona i ersättning.

Andra exempel är där länder och företag köper upp råvaror till underpriser, för att sedan förädla dem. Dessa varor säljs sedan tillbaks till dessa länder till allt för höga priser.

Dessa människor lever bortom all lyx. Mat för dagen eller ett tak över huvudet är ingen självklarhet. Det finns dock undersökningar som tyder på fram att maten skulle kunna räcka till hela världens befolkning. Ingen skall behöva oroa sig för huruvida man skall få äta nästa dag.

Vi måste granska och omfördela fördelningen av föda och pengar. En viktig etapp i processen att förbättra u-ländernas läge är utbildning och industrialisering.

Ledarna i västvärlden måste ge dessa länder en bra start. En förutsättning för att ge länderna en värdig chans är att skriva av deras lån och skulder. Det är nämligen så att dessa länder kan bara förbättras genom att de själva går till handling. För att ge dem en bra grund
måste även vi göra en uppoffring, genom att, för det första, skriva av deras skulder, vars uppkomst egentligen inte var deras fel. Vi måste öppna upp för dessa länder och avbryta det pågående förtrycket.

Industrialisering och öppen handel skulle förmodligen göra enormt mycket för dessa länder. För att få igång denna kedja kan dessa länder dock behöva en knuff i ryggen, i form av utbildning, ett utbyggt kommunikationssystem och öppen handel. När det väl finns en kompetens och grund för det, kommer det inte dröja länge innan vi har fått ner antalet fattiga länder ordentligt.

För att få igång den väl behövda utvecklingen, måste dock många människor ändra attityd.
Vi här i västvärlden lever i överflöd. Vi har mycket mer än vad vi egentligen skulle behöva.
Fetman är utbredd samtidigt som människor svälter i andra delar av världen. Klyftan har
faktiskt blivit så stor att det nu finns lika många människor som lider av en ohälsosam
fetma, som människor som är undernärda. En faktor till detta resultat som dock bör noteras,
är att fet mat, eller, så kallad, skräpmat, är billig. Många länder som tidigare har varit fattiga
och vars befolkning har varit undernärda, har nu ökande problem med fetma.

Ett problem är att de flesta utvecklingsländers huvudsakliga export är råvaror som bränsle, livsmedel och mineral. Flera av dessa länders exportmarknad, och därmed hela ekonomi och näringsliv, är beroende av endast ett fåtal olika varor, vilket innebär att dessa länder är extra känsliga för kortfristiga prisfluktuationer.

För att lösa den ostabila situation som råder behöver dessa länder diversifiera sin export så att den inte endast hänger på några enstaka faktorer. Flera länder i Asien har, i lyckade försök till tillväxt, redan omfördelat sin export, genom att inkludera bland annat tjänster och industriprodukter. Dessa länders export av industriprodukter, som till exempel, textiler och tekniska produkter, utgör nu den största delen av export och handeln. Inkomsten av handeln har dessutom fördubblats under de två senaste årtiondena.

För att främja en långsiktig fattigdomsminskning måste vi ge utvecklingsländerna och dess befolkning ett respektabelt tillträde till världsmarknaden genom att understödja goda export och handelsmöjligheter. Västvärlden måste bistå denna utveckling genom att förändra sin, nuvarande, offensiva attityd samt genom att ge övrigt bistånd där det är nödvändigt.

För att starta en främjande handelsutveckling i dessa länder måste det alltså dels ske att de får igång fungerande industrier och ett stabilt näringsliv, och dels att marknaden öppnas upp och handelshinder som höga tullar, för andra varor än jordbruksprodukter, eller tullar som höjs i grad med varornas förädling, tas bort. Västvärlden bär på ett stort ansvar, då de, enligt min mening, för det första är orsaken till en stor del av utvecklingsländernas underläge, och för det andra är den makt som kan förändra situationen till det bättre.

Om vi koncentrerar oss på Afrika, ser man att en av de viktigaste anledningarna till många av Afrikas länders fattigdom inte är brist på möjligheter. Afrika har stora förutsättningar för sitt jordbruk och en industriell tillväxt. Problemet är att Afrikas natur och människor under lång tid har blivit exploaterat av omvärlden.

Ett av de mer betydande problemen för Afrika är att deras produktion, i stort sett, endast innefattar industriråvaror och livsmedel. På 1970-talet påbörjades en stor sänkning på råvarupriser. Detta fall har haft en djup inverkan på många av Afrikas länder. Många av Afrikas nationer har tvingats skära ner på statens offentliga utgifter, vilket bland annat har lett till avreglering av råvaruproduktionen.

Afrika har gott om resurser och länderna där skulle mycket väl kunna klara sig om de bara fick upp en fungerande struktur i sitt näringsliv. Allt mer varor som alla Afrikaner egentligen skulle ha kunnat dela på exporteras nu ut på världsmarknaden. Detta pågår utan att de allra fattigaste människorna får något utbyte av det alls. Antingen är det utomafrikanska länder, som länder i till exempel Europa, Amerika och vissa Asiatiska länder, eller så är det de rika områdena i Afrika, som till exempel Sydafrika, som tar alla resurser.

Afrika skulle alltså kunna vara mycket mer än vad det är idag. Afrika har stora resurser att förbättra sin livsstandard med. Problemet är fördelningen.

Det finns flera problem som behöver tas itu med innan en utveckling kan ta sin början.
Bland annat så måste i vanliga människor i västvärlden vara beredda på att förändra vår livsstil en smula. Vi lever i en sorts överkonsumtion som inte kan fortgå om alla människor skall få en chans till samma möjligheter. Vår konsumtion bidrar faktiskt till stor del till det fattiga och undernärda Afrika. Företagen anpassar sig efter vårt konsumtionsbehov. Uttryckt med andra ord så är det utbud och efterfrågan som styr marknaden. Ju mer vi vill ha desto mer vill företagen tillverka och sälja. Och v ar finns det billiga råvaror och produkter? I Afrika.
Ju fler varor som vi har tillgång till, desto mer ökar vårt konsumtionsbehov. Det resulterar alltså i en ond cirkel som gör många av invånarna i Afrika allt fattigare.

Ett annan intressant världsdel är Asien. Asien är en mångsidig världsdel. Det finns både fattiga och rikare länder. En anledning till den ojämna fördelning är förmodligen aktiviteterna vid mitten av 1900-talet då länder ockuperades, delades och det rådde en allmänt ostabil situation i många av dessa länder.

Kina, är ett land i Asien, vars politiska situation har skiftat väldigt under senare tid. Kina är självförsörjande när det gäller råvaror och elkraft. Kinas exporttal är dock lågt. Endast tio procent av Kinas produktion exporteras

Kina är ett exempel på hur stort inflytande den politiska makten har över ett lands handel, näringsliv och därigenom levnadsstandard. Hongkong är en av världens viktigaste handelsstäder och en stor del av Kinas utrikeshandel går genom Hongkongs hamn. Den tyngsta produktionen ligger på textilvaror samt teknisk och elektronisk apparatur.

År 1978 påbörjade Deng Xiaoping en utveckling för att öppna upp det kommunistiska Kina för den moderna världsekonomin. Sedan början av 1980-talet har det till följd av detta agerande blivit lättare för utländska företag att, med någorlunda, marknadsekonomiska, förutsättningar, etablera sig i Kina. Sedan dess har tillväxten ökat och nu är det en officiell uppgift att 400, av världens 500 största företag, är verksamma i Kina.
Denna utveckling har dock inte endast varit positiv. Det nya ekonomiska systemet har lett till en kraftigt ökad arbetslöshet och ledläggningar av flera olönsamma statliga företag.
Detta i kombination med ett allt svagare socialt skyddsnät och uppkomsten av en ny förmögen klass, i ett land, som förut kraftigt har betonat jämlikhet, leder till att riskerna för interna oroligheter och en bristande social sammanhållning ökar.

Kina är dock fortfarande en totalitär stat. Ett nyckfullt och oförutsägbart beslutsfattande utgör stora problem för många företag. Anledningen till att Kina, trots dessa problem, lockar till sig stora företag är att det finns flera områden, främst vid Stillahavskusten, i landet där det finns en otroligt hög befolkningsmängd. Tillväxtmarknaden räknas vara en bland de största i världen. Detta återspeglas på Kinas BNP-tillväxt som under flera år har legat över 7 procent.
I Kinas östra storstäder, som Beijing, Guangzhou och Shanghai, är tillväxten mycket högre än det.
Kinas BNP per capita ligger på ungefär 871 US Dollar, men klyftan mellan rik och fattig är stor. Majoriteten av Kinas befolkning lever faktiskt under väldigt knappa förhållanden. Det är främst människor på landsbygden som lider av fattigdomen. Situationen bland fattiga är dock bättre i Kina än i många utvecklingsländer i Afrika.

Singapore är ett mycket intressant exempel på hur ett land faktiskt kan utvecklas på endat några årtionden. Singapore har under en trettioårsperiod omvandlats ifrån ett fattigt och underutvecklat land till en av världens rikaste stater.
Landet har genom historiens gång varit ockuperat och styrt under flera länder, däribland Japan. Singapore blev en helt självsändig republik, år 1965. Singapore har alltså sedan denna tidpunkt, då landet var relativt fattigt, utvecklats till en väldigt rik stat.

Landet har, ända sedan självständigheten, styrts av ett enda parti, People’s Action Party (PAP). Partiet betecknades tidigare som socialistiskt men har nu en pragmatisk syn på den sociala och den ekonomiska utvecklingen och välfärden. Även om PAP är det absolut största partiet, så finns det fler partier att välja bland för innevånarna. Valsystemet bygger på majoritetsval, där en omröstning sker var femteårsperiod PAP fick 75 procent av rösterna under det senaste parlamentsvalet, i november, år 2001. Det bör nämnas att oppositionen dock inte var särskilt stark och det fanns flera valkretsar där PAP var det enda kandiderande partiet.
En anledning till oppositionens svårigheter är att det, genom ett omfattande och begränsande regelverk, är mycket svårt att nå ut med sina politiska budskap i medierna.

Singapore hade fram till och med 1997 en väldigt stark tillväxt, vilken bland annat har resulterat i att landet idag är ett betydande finanscentrum. Tillväxten möjliggjordes av genomgripande utländska satsningar i tillverkningsindustrin och i finans- och bankverksamhet.

Singapore har inga naturtillgångar och i början satsade man mycket på en arbetsintensiv industri, för att sedan, på 1970-talet, vända helt, till att istället satsa på en kapitalintensiv industri, genom vilken den stora ekonomiska tillväxten har tagit fart. Regeringen är mycket framsynt och arbetar just nu aktivt för att främja framtidens sektorer, med exempelvis IT och bioteknik. Det satsas också mycket pengar på utbildning och hälsovård.

Singapore är alltså ett mycket handelsidkande land. Detta är en betydande anledning till landets framgång.

Singapores ringa storlek och brist på arbetskraft har fått Singapores näringsliv att söka sig utåt och på så vis expanderat sin marknad.

Singapore har allt som allt en mycket god ekonomi, med ett mycket högt inhemskt sparande och en av världens största valutareserver i kombination med en sund offentliga ekonomi.

Singapores BNP ligger på ungefär 83 miljarder US Dollar, vilket resulterar i ett BNP på cirka 20 000 US Dollar per capita, med ett invånarantal på omkring 4,1 miljoner invånare.

Singapores regering kräver dock stor disciplin och arbetsamhet av sina invånare. Det finns gott om lagar och regleringar. Det blir bland annat höga böter för den som spottar på gatan, tuggar tugummi eller glömmer att spola på toaletten. Huruvida denna strikta levnadsstil påverkar det sociala livet och levnadsstandarden i en positiv riktning eller inte, vet jag dock inte. Ekonomiskt sätt är invånarna relativt välstadga jämfört med många andra länder i den här regionen.


I denna studie har jag tagit upp yttringar av fattigdom både i allmänhet och mer specifikt för olika länder. Jag har även försökt ta fram potentiella lösningar på vissa problem.
Jag har kommit fram till att en ett viktigt mål i en positiv utveckling måste vara att släppa in utsatta länder på världsmarknaden och låta dem spela på sa...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Fattigdomen i världen - En studie i handel och svält

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-04-06

    kolla in Human Development Ind

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-03]   Fattigdomen i världen - En studie i handel och svält
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1491 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×