Fettpärlan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Titel: Fettpärlan
Författare: Guy de Maupassant
Förlag: Aldus/Bonniers
Översättning: Sigfrid Siwertz


Guy de Maupassant (1850-93) växte upp i Normandie. Han läste juridik i Paris men tog aldrig någon examen. Han slog igenom med novellen Fettpärlan 1880. I de nära 300 noveller skrivna från 1880 till 1890 utvecklade han en naturalistisk fulländad berättarkonst som präglas av noggrann iakttagelse, stilistisk klarhet och precision.

Maupassant skrev en del lyrik, en handfull romaner och några teaterpjäser men han har gått till litteraturhistorien som novellförfattare. I novellerna återger han gärna lättsinniga motiv ur Parislivet, men också mycket bra skildringar från Normandie. Utmärkande för Maupassants noveller är ofta hans förmåga att i klassiserande anda nå stora effekter med små medel. Den klara strukturen och den rena stil han ger sina historier tillåter honom att effektivt skissera en miljö, en karaktär eller en situation.

Mot slutet av sitt liv led Maupassant under en sinnessjukdom (paralysi) och var under de sista åren mentalt omtöcknad.

Fettpärlan är en av den franska staden Rouens mer välkända och omtyckta prostituerade. Med sina svulstiga kurvor och sina små händer och fötter får hon alla män på fall. Tillsammans med ett liten skara resenärer flyr hon från de tyska trupperna som marscherar in i staden. Trots sitt yrke har Fettpärlan stora moraliska tankar och håller även hårt på sin heder. När de på vägen blir stoppade av en tysk soldat som ställer vissa krav, som endast hon kan uppfylla, ställs denna moral och heder på prov.

Med hjälp av ett enkelt språk och en ren stil har Maupassant lyckats tillfullo ta ut poängen mellan glädjeflickans heder och anständighetens gemenhet, i denna grymma och lysande berättelse från 1870 års tysk-franska krig. Att ämnet än i dagens samhälle är aktuellt gör denna bok om något ännu mer läsvärd.

Boken beskriver mycket väl tidens inställning till prostitution. Så länge den inte inkräktade på den välputsade fasaden så var denna köpbara kärlek ett accepterat och uppskattat tillskott i vardagen. När människor dock öppet konfronterades med den inför andra människor så skämdes de för den och tog avstånd från den. Maupassant avslöjar dubbelmoralen, egoismen och hyckleriet hos den självgoda borgerligheten. Detta görs speciellt tydligt när de andra resenärerna, fastän de känner till Fettpärlans hat mot preussarna, försöker övertala henne till att göra vad som behövs för att ta dem vidare på resan.

Hon föreföll lite ledsen, skamsen. Hon kom tveksamt fram till sina reskamrater, vilka alla med en gemensam rörelse vände ryggen till, som om de inte sett henne. Greven tog med värdighet sin hustrus arm och avlägsnade henne från denna orena berörning.

Så kommer i slutet av boken den välberäknade poängen, där Maupassant visar på borgarnas verkliga moraliska halt när de efter att ha fått vad de behövde av Fettpärlan stöter bort henne. Denna moral kan liknas med tex. döttra...