Filosofi, Empirismen och Etik

Betyg: A Vilken är empirismens främsta kunskapsväg? Hur motiveras detta av t.ex. Locke? Vilka problem kan man stöta på om man enbart har detta som kunskapsväg? Locke talar om primära resp. sekundära egenskapar, vad är det? Varför har han denna indelning?

Enligt empirismen får vi den kunskap vi på bär genom våra erfarenheter, eller rättare sagt sinneserfarenheter. Detta innebär att vi får kunskap genom det vi ser, känner, hör, luktar eller smakar. Man menar alltså att man inte kan få kunskap om något som ligger bortom våra sinnes räckhåll. Man kan säga att har man aldrig varit på Antarktis så kan man ju såklart inte heller veta hur det ser ut där. Om man är blind, hur vet man då hur en färg ser ut? Eller om man är färgblind och inte kan skilja på rött eller grönt? Har man en felaktigt uppfattning då? Locke hade en optimistisk syn på människor, han talade om tabula rasa, det nyfödda barnets själ, man kan säga att ett nyfött barn är som en oskriven tavla som i från början är blank eller ''god'', men sedan fylls på vart efter vi upplever saker med våra sinnen. Sinnen ger upplevelser, upplevelser ger kunskap om något. Man kan säga att det vi upplever ordnar vårat förnuft om till kunskap. Man kan säga att det man inte har någon erfarenhet av, det kan man heller inte uttala sig om med ett helt sanningsvärde. Idag tror jag att det är svårt att säga att det här är den enda kunskapsväg vi har, allteftersom vi har tv, datorer, kameror mm. Så även fast jag nu aldrig varit i Antarktis så vet jag ju faktiskt hur det ser ut där, vilket klimat det är mm. Allt för att jag faktiskt fått ta del av detta genom att se bilder och läst om det i tidningar och böcker. Men räknas det som en erfarenhet? Jag kan ju inte säga hur det känns eller hur det luktar där, men om jag sett en dokumentär så kan jag ju faktiskt se och höra! Locke levde ju under 1600 talet och då fanns det ju såklart ingen tv att se på, så detta sätt var säkert en väldigt bra kunskapsväg under den tiden. Men i idag så får vi ju faktiskt intryck av väldigt många saker på väldigt många olika sätt. Jag tycker att Locke har en bra uppfattning ändå. Vi kan säga som så att någon som aldrig arbetat som snickare uttalar sig för om hur det är, då kan man ju inte veta hela sanningen eftersom den personen aldrig upplevt det. Det man kan lära sig av detta är att man aldrig ska tro på allt någon säger om denna inte själv varit med om det. Tar man rykten så är det ju inte helt okänt att sanningen ofta förvrängs och omformuleras ju längre ryktet går, detta är p.g.a. att alla uppfattar olika, samt formulerar olika vilket gör att ord byts ut för att bytas ut en gång till osv., vi kommer ju säkert inte heller ihåg hela meningen någon sagt så då blir den förkortad och så fortsätter det så tills det inte finns någon sanning alls. En person som har blå/grön ögon där det gröna framhävs i olika ljus kan ju vara väldigt lurande. Vi säger att jag har dessa ögon, och så träffar någon mig mitt på ljusa dagen, då mina ögon är blå, då tror ju såklart den personen att mina ögon är blå. Om jag istället träffa någon annan på kvällen då ögonen är väldigt gröna, så tror ju den personen att jag har gröna ögon. Hur ska man då veta vilken färg dom är? Kan man veta hela sanningen om något? Om vi en stjärnklar natt sätter tummen för månen, så täcks ju månen med tummen, samtidigt som vi vet att månen knappast är mindre än en tumme! Så man kan säga att saker ser olika ut på olika avstånd, så hur kan man då uppfatta verkligheten som den är?

1. Som vi läst så finns det ju primära och sekundära egenskaper, hur skiljer man då på dessa? Jo man kan säga att de primära egenskaperna är objektiva egenskaper som existerar även fast vi inte existerar, de är alltså oberoende av oss. De sekundära kan man säga är subjektiva egenskaper och finns inte om vi inte vi som uppfattar dem finns. Indelningen av detta beror på just det, det som finns oavsett och det som är beroende av oss. De primära egenskaperna kan ju vara exempelvis en form, storlek eller en rörelse medans de sekundära egenskaper kan vara ljud, smak och lukt. Ganska logiskt att de sekundära egenskaperna är beroende av oss, för om vi säger att det finns tomater men ingen som äter/ätit dom, då kan vi ju heller inte veta hur dom smakar. Sedan får man se det på så sätt att smaker och lukter mm. uppfattas olika av alla. Så man skulle kunna säga att de primära egenskaperna det är något vi kan undersöka, alltså väga, mäta och ta på, något som är lika för alla. De sekundära upplevs ju olika som exemplet ovanstående, en smak.

3. Enligt Berkeley fanns det ju bara sekundära egenskaper. Alltså, allt är bara andligt och mentalt, det finns inte om vi inte finns. Berkeley som var troende menade att det man uppfattar med synen inte innebar att det var materia, utan att det kom från tanken, som i sin tur kom från gud. Ang. frågan om vinden hittar jag inget specifikt svar på det men eftersom Berkeleys filosofi är så grundad på gud så skulle jag kunna tänka mej att det var gud som ''placerat'' tanken där? Detta är väldigt svårt att svara på då man inte har samma uppfattning som gud. Men det som kan vara problematiskt med denna uppfattning är återigen att vi har den vetenskap vi har idag. Vetenskapen ger svar på det som det inte fanns svar på förr. Exempelvis så vet vi ju idag att materia finns, och det tror jag även att alla forskare håller med om. Man får aldrig glömma att dessa filosofer levde på en helt annan tid än vad vi gör idag, vi har så många faktorer som kan ge oss svar på det vi undrar över.

Tillämpa pliktetik och effektetik på följande problem och resonera kring lösningförslag på det utifrån dessa modeller! Problembeskrivning En nära arbetslös vän har rånat en bank – för att få pengar till en operation för en nära anhörig – gjort i ren desperation. Du vet inte om du skall anmäla henne till polisen eller ej. För att lösa problemet tänker du försöka resonera kring det hela för att på så vis i första omgången finna olika alternativ att väga mot varandra för att till slut komma fram till ett av dem att genomföra – det du finner vara det optimalt bästa – utifrån de modeller du använt dig av, din logiska förmåga, kunskap och sunda förnuft.

På E-nivån skall du kunna resonera dig fram till i första omgången två alternativ för varje modell och väga dem mot varandra för att finna den bästa lösningen – du skall alltså komma fram till ett svar per modell och kunna motivera varför det är det bästa. Var detta möjligt genom att enbart hålla dig till en av modellerna eller kan du bara värdera olika alternativ genom att även använda andra etiska modeller för att komma fram till bara ett alternativ?

Om jag hade varit pliktetisk och en nära vän hade rånat en bank, under vilka omständigheter som helst hade jag ju såklart anmält detta till polisen. När man är pliktetisk så följer man ju de regler/lagar som finns och man måste ju anmäla detta då, vilka konsekvenser det än får för den personen och även för den anhöriga som behöver operationen. Så enkelt är det liksom. Man behöver inte diskutera så mycket utan bara följa lagen när man är plikt etisk. Hade jag istället varit effektetisk så hade jag fått överväga detta lite mer, vilka konsekvenser blir det av detta? Om jag inte anmäler det här till polisen så blir allt bra för den personen som behöver operationen och min vän behöver inte åka in i fängelse. Men vad blir det för konsekvenser för banken då? Dom har ju förstås försäkringar så jag tror inte att det händer så mycket. Men nu vet jag ju faktiskt inte hur rånet har gått till så hon som satt i kassan kan ju faktiskt ha blivit väldigt psykiskt instabil kanske så illa att hon fått läggas in på psyket och inte kunnat fortsätta jobba med det hon gör. Min vän kanske till och med fortsätter på den kriminella banan om jag inte gör något! Och jag då? hur skulle jag må om jag höll tyst om det?

Vilket alternativ är bäst då? Jag skulle nog faktiskt handla pliktetiskt här, det kanske låter jätte taskigt med tanke på situationen MEN, om alla hade handlat effektetiskt i en sån här situation så hade ju inget fungerat och fler människor hade blivit lidande än en person. Det är ju aldrig rätt att råna en bank, och den som gjort det kommer ju säkerligen fortsätta på den kriminella banan om ingen anmäler det. Sedan skulle jag nog få väldigt dåligt samvete om jag inte skulle anmäla det. Man kan ju säga att det handlar ju mycket om min egna moral, vill jag handla dåligt eller bra, när jag vet vad som är rätt och fel!

Om jag jobbar på banken så finns det en del regler som man måste följa ifall det skulle bli ett rån, jag måste ge pengar till rånarna för att inte utsätta varken mig själv, annan personal eller kunderna för fara och därför måste jag överlämna pengarna. Idag så har dock aldrig banken så mycket pengar inne så om någon skulle göra ett rån skulle dom inte få tag på kanske mer än 100 000 kronor, detta är just också för att skydda kunder. Man skulle kunna säga att pengarna som finns på ditt konto/banken bara är en siffra eftersom det inte finns lika mycket kontanter som det finns siffror. Detta är fördelarna med det pliktetiska perspektivet. Men sedan finns det ju såklart även nackdelar, man möjliggör ju det för rånarna att just råna, trots att man bara följer lagar och regler. Det kan såklart komma stora konsekvenser om man handlar pliktetiskt, ibland är ju faktiskt inte lagen det enda rätta. Om vi tar ett exempel att du är jätte kissnödig, verkligen på krisen att du håller på att kissa på dig, och det finns INGA toaletter eller liknande i närheten, vad skulle man valt att göra då? Ställa sig och kissa undan gömd i en buske, eller kissa på dig? Skulle du följt lagen eller inte? Det här är kanske ett mer vardagligt problem man stöter på, och om du skulle ställt dig och kissat i en buske så att ingen ser, så skulle ju faktiskt ingen bli lidande av det! Om du däremot skulle kissat i byxorna skulle du få mer konsekvenser? Ja, antagligen. Folk skulle säkerligen börja kolla snett osv.

När man är effektetiskt så kan man säga att man vill uppnå det som är bäst för en själv, så andra spelar inte så stor roll. Så om vi tar det här rånet som jag ska ställa mig för eller emot så får ju inte jag någon ''njutning'' av själva rånet, jag får varken pengar eller någon adrenalinkick. Man kan istället fråga vad jag får för konsekvenser av att veta om detta? Jo jag vet såklart att jag gör fel om jag låter bli att berätta, samtidigt som jag troligtvis kommer få ångest. Om jag istället ställt mig emot det så skulle det innebära konsekvenser för någon annan, och jag slipper känna ånger över att jag inte sagt något. Personligen så tycker jag att var och en ska stå för sina gärningar/handlingar och inte belasta andra med för tunga saker. När man är effektetiker så gör man ju det som man får bäst konsekvenser av själv och det kan ju uppstå problem i längden med detta tankesätt. Konsekvenserna kan ju till en början vara bra men ju längre tid som går så blir det bara sämre och sämre. För det andra så betyder det ju inte att bara för att konsekvenserna är bra, så behöver det inte betyda att handlingen man gjort är god. Om vi återgår till rånet så kan man säga att den person som rånade banken, gjorde en dålig handling, men om inte jag skulle anmäla det så skulle ju konsekvenserna vara bra för den personen. Fördelarna då? Ja det är väl att man gör saker för sig själv. Dock är detta ett väldigt egoistiskt sätt att vara på, men enligt mig så är alla människor egoister i grunden och man gör ju oftast saker för sig själv först och främst innan man hjälper någon annan.

För mig är konsekvensetiken ett sätt att lita på sig själv, vi kan säga att den tillhör den första kategorin, då det är konsekvensen som avgör om en handling är god. Hur avgör man vad som är gott då? Jo det säger såklart ditt samvete som avgör det. Har ändå lite svårt att ställa mig till detta tankesätt eftersom man kan göra nånting jätte taskigt, som visar sig få en bra konsekvens! Men så länge man har en god moral, så behöver man ju inte oroa sig så mycket,...