För- och nackdelarb med Schengenavtalet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Den 19 december 1996 undertecknade de nordiska länderna ett avtal om anslutning till Schengensamarbetet. De nordiska EU-länderna Danmark, Sverige och Finland blev därmed fullvärdiga medlemmar (Norge och Island gick med som observerande medlemmar utan rösträtt). Därmed omfattas alla EU-länder utom Storbritannien och Irland, samt då Norge och Island av samarbetet.

Schengenavtalet är ett mellanstatligt samarbete som ligger utanför EU, som också har målet att mellan medlemsländerna avskaffa gränskontrollerna för personer. Det har dock ännu inte förverkligats, varför några av länderna har gått vidare på egen hand.

För att samarbetet ska fungera helt och hållet måste alla länder ha genomfört de förändringar av sina egna lagar som krävs, och gjort en del praktiska åtgärder för att avveckla gränskontrollen, t.ex. att anpassa flygplatser enligt Schengenbestämmelserna.

Det är vid de inre gränserna som passagerna är fria (gränser mellan Schengenländer), däremot inte vid de yttre gränserna (gräns mot land utanför Schengenavtalet) och flygplatser och hamnar med trafik till och från länder utanför samarbetet.

Vilka för- och nackdelar får ett medlemskap i Schengenavtalet?

Den första och mest självklara följden av avtalet är att människor kan resa fritt inom medlemsländerna, vilket också är grundtanken. Man kan resa på semester utan pass, lastbilschaufförer m.fl. kan passera utan dröjsmål osv.
Samtidigt kan tyvärr kriminaliteten röra sig lättare. Narkotika- och människosmuggling underlättas, och brottslingar kan förflytta sig över de inre gränserna utan större problem. Ett exempel; en man rånar en bank i Stockholm. Polisen tappar bort honom inne i staden. Några timmar senare ser man på ett inspelat band från en bevakningskamera på Arlanda att han hann hoppa på ett plan innan polisen hann till flygplatsen. Man vet att planet gick till Köpenhamn. Där slutar alla spår. Flög han vidare? Hade han en bil där? Tog han båten eller bilen tillbaka över sundet till Sverige, förvissad om att polisen antar att han flytt söderut genom Europa? Schengenländerna tillsammans är en bra mycket större yta att gömma sig på än Sverige.

För att komma åt problemet med gränsöverskridande brottslighet ingår även ökat polissamarbete i Schengenavtalet. Det består dels av praktiska frågor, såsom utbyte av information och delade radiofrekvenser mellan länderna. Samarbetet innehåller även möjligheter till att verka utanför det egna landets gränser, polisen får förfölja eller skugga misstänkt över gränsen och gripa denne, men inte föra tillbaka den misstänkte över gränsen. Polisen måste överlämna den gripne till landets polis. Polisen får dock bara röra sig över en landgräns, varför vi i Sverige enbart kan få ”besök” av finsk och norsk polis. Samma system gäller för tullen.
För att ytterligare underlätta brottsbekämpning har en databas med uppgifter om efterlysta, misstänka och försvunna personer bildats. I registret som kallas SIS (Schengen Information System) får inga personliga uppgifter om politisk uppfattning, sexuell läggning, hälsa eller religion finnas.

Tullens arbete kommer inte påverkas nämnvärt av Schengen. Tullverket kommer precis som idag svara för kontrollen över olaglig införsel av bl.a. vapen, narkotika och alkohol. Vid den yttre gränsen görs detta enligt gemensamma EU-regler och vid de inre enligt inhemska lagar. I Sverige blir det enligt den s.k. befogenhetslagen, samma lag som nu styr över tullväsendet.

Asylsökande kommer inte att...