Fördjupning i lag och rätt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Polisen
En förundersökning görs utav polisen för att ta reda på mer om brottet; om det ens är ett brott och i så fall; hur allvarligt. Förundersökningens uppgift är också att hitta en eller flera misstänkta som kan tänkas begått brottet. Motiv och konkret bevisning försöker man också säkra. Om den misstänkte är under femton år gammal så är han/hon inte straffmyndig och kan därmed inte prövas i domstol. Då lämnas frågan över till socialnämnden, i annat fall lämnas det över till Åklagaren.
Böter kan också skrivas ut direkt, så kallat ordningsbot (i fall av ex. fortkörning där man vet med säkerhet vad för brott som har begåtts, hur det ska straffas och vem som har gjort det).

Åklagare
Åklagarens uppgift är att bestämma om den misstänkte ska anhållas och huruvida fallet ska tas upp i domstol, det kallas då väcka åtal. Finns det en risk att den anhållne kan tillexempel förstöra bevisning eller fly så kan åklagaren begära häktning, som är en tillfällig fängsling. Om det inte tas upp kan åklagaren bestämma sig för att ge böter (strafföreläggande; används vid mindre brott som snatteri), ge åtalsunderlåtelse (innebär att den misstänkte slipper påföljd) eller lägga ned fallet. Andra åtgärder kan vidtas (till exempel villkorlig dom) men det är i enstaka fall.

Domstol
I tingsrätten genomförs en rättegång; eventuell bevisning framförs, vittnen, målsägande och den anklagade förhörs, åklagare och försvarsadvokaten yrkar påföljd osv. Diverse undersökningar utförs. Domen med straffpåföljden från domstol blir giltig först efter tre veckor, om den inte överklagas till hovrätten. Om det beslutas att fallet ska omprövas i hovrätt så sker en ny rättegång i hovrätten och när domen faller är den gamla domen ogiltig. Fallet kan ytterligare överklagas efter hovrätten till Högsta domstolen. Det är dock sällan eftersom HD bara tar upp fall som är prejudicerande (dvs. fall som är svåra dömda och senare kan fungera som mall för liknande fall).

Kriminalvård
Följden av domen i domstol är kriminalvård, dvs. det som händer när domen blir giltig och verkställs, till exempel; den dömde utför samhällstjänst, sätts i fängelse eller betalar böter.

Orsaken att jag inte utvecklar vissa delar av till exempel rättegångs process och följderna är att jag tycker att jag har visat kunskap inom dessa delar redan i andra sammanhang, och därmed koncentrerar jag mig på delar jag anser viktigare.
Mitt fall
1998-05-03 Ett ungt par påträffades mördade i sin lägenhet i Skarpnäck, södra Stockholm. Lägenhetens skick talade om att en strid antagligen pågått innan mordet. Förutom paret så blev även deras hund dödad. Inom loppet av några dagar genomfördes en grundlig teknisk undersökning av polisen och kropparna blev obducerade. Även en tipstelefon öppnades för att bidra till fallet.
1998-05-07 En 23-årig lärarstudent anhölls av polisen. Han hade kontakt med paret och var även känd av polisen tidigare. Vid denna tidpunkt hade han varken förnekat eller erkänt. Polisen försöker samla på sig bevisning de kan jämföra med den anhållne. Fingeravtryck och dylikt som säkrats från brottsplatsen tas fram för att jämföras med den anhållne.
1998-06-24 Den 23-årige lärarstudenten sitter häktad och erkänner båda morden.
1998-07-16 Han erkänner ännu ett mord på en 74-årig man i Bagarmossen. Detta mord skedde 1996 och hade förblivit olöst sedan dess. Polisen hävdar efter det andra erkännandet att kopplingar mellan dubbelmordet och mordet i Bagarmossen gjorts i ett tidigt skede. Vid denna tidpunkt av utredningen så försökte polisen binda 23-åringen till så mycket som fem tidigare ouppklarade brott.
1998-09-15 En expertgrupp undersöker 23-åringens liv i detalj för att se om han kan kopplas till ett 50-tal mord och andra grova våldsbrott. Istället för att leta gärningsman som matchar brottet så letar man efter brott som matchar gärningsmannen.
1998-10-08 23-åringen åtalas för de tre mord han erkänt berättar själv för första gången, utan någon märkbar ångest, för media om morden. Enligt 23-åringen hade 74-åringen gjort sexuella närmanden och i raseri hade 23-åringen dödat honom. Angående dubbelmordet så berättade 23-åringen att han och en i paret hade talat om att göra försäkringsbedrägeri. Men när denne vägrade så tog 23-åringen en kökskniv. Flickvännen sades då ha attackerat 23-åringen och det hela slutade med att 23-åringen brutalt dödade de båda och deras hund. Minst fyra olika mordvapen var använda och kropparna blev sargade nästan bortom igenkännlighet. 23-åringen poängterar att han var mycket påverkad av Rohypnol.
1998-12-12 Socialstyrelsens rättsliga råd presenterar slutsatsen att 23-åringen lider av en grav psykisk störning. Den enda lämpliga påföljden är därmed rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Inte fängelse!
1998-12-19 23-åringen döms i tingsrätten till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Egna slutsatser
Polisen utförde sin del i rättsprocessen mycket väl, enligt vad man kan läsa av från artiklarna. Dubbelmord är förstås ett allvarligt brott och måste undersökas med största noggrannhet. Eftersom morden antogs ha föregåtts av en strid så var det tänkbart att andra kan tänkas sett eller hört något och det var antagligen därför de satte upp en tipstelefon.
Den misstänkta 23-åringen är över 15 så är han straffmyndig och eftersom mord är ett så pass grovt brott är det inte att tala om någon slags böter.
Hur polisen fick kontakt med 23-åringen från första början är oklart, men eftersom han hade haft kontakt med paret så var det väl standardprocedur att ta in honom för förhör. På oklara skäl blir han den huvudmisstänkte för brottet och anhållen. Vad detta grundas på är oklart, men uppenbarligen hade han inget alibi, inte heller förnekar han och det talas om att han var tidigare känd hos polisen (för vilka skäl är inte nämnt). Man hade kunnat anta att han var tidigare känd på grund av droger, eftersom han var drogad på Rohypnol när han utförde dubbelmordet. Samtidigt vill jag inte anta att så är fallet. Han kan ha tagit droger länge och det kan ha lett till andra brott som stöld eller misshandel, och det kan lika gärna vara det han är ”känd” för. Teknisk bevisning påbörjas för att binda 23-åringen till brottet. När han erkänner så faller informationen om den tekniska bevisningen i skuggan, men uppenbarligen så överensstämde avtryck och dylikt med 23-åringen eftersom han slutligen döms.
Åklagaren tar förstås upp fallet i domstol eftersom avskrivning, åtalsunderlåtelse eller böter inte är aktuellt. Något så allvarligt som mord kräver nästan häktning.
Den slutsats jag kan dra av att han erkänner inte bara dubbelmordet utan även ett tidigare olöst mord som han inte ens åklagats för är att han verkligen har en psykisk störning. Ingen normal är så hederlig att man förvärrar för sig själv på ett sådant sätt. Han kan känna att han gjort något bra, något att vara stolt över.
Den psykiska störningen kan både vara på grund av psykiska påverkningar eller av droger. Troligast är väl att det är en kombination av de båda skälen.
Det var lämpligt att man undersökte 23-åringens liv och letade efter andra mord han kan tänkas utfört. När man har dödat tre, med en sådan lång period mellan morden och ingen märkbar ånger så är det inte kostigt att man antar att han kan vara en sedan länge seriemördare.
När det handlar om mord utförs oftast en rättspsykiatrisk undersökning. För en människa som dödar andra människor, och särskilt inte på det grova sätt som denne gjorde, med vilje är ju ingen psykiskt frisk människa.
Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning betyder att han sätts på en speciell mentalanstalt och vårdas för sina psykiska störningar. Den särskilda utskrivningsprövningen innebär att om 23-åringen ska släppas fri måste länsrätten besluta om han är frisk eller inte. Orsaken till detta är att han är en seriemördare och det finns risk att han kan falla tillbaka i det gamla mönstret om han blir frigiven för tidigt.
Vad jag vet så överklagade han inte.
Gränsen mellan psykiskt sjuk eller inte har diskuterats länge men är ännu oklar. Man brukar undersöka om personen i fråga var i kontroll över sina handlingar eller ej. Om denne inte var det så hjälper det inte med ett vanligt straff, utan då krävs att denne får hjälp. Men hur skyldig är han egentligen, kan man fråga sig. Är han bara en brottsling eller ett offer av en sjukdom? Man kan tycka att vård är ett lättare straff än fängelse, men när han kommer ut, om han kommer ut, och har blivit återanpassad så vore det inte rätt att sätta honom i fängelse. Min teori är att han lätt skulle falla tillbaka i sitt gamla mönster då. Faktum är: att ha fått diagnosen ”psykisk sjuk” är ett väldigt hårt straff i sig, för vart han än går kommer detta följa honom och antagligen kommer han inte bli anställd på grund av sitt förflutna. Det kommer inte lyckas att återanpassa honom, eller någon dömd för något grovt brott, som en...