Första & Andra Världskrigen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Förlorarna i det första världskriget blev Europas gamla storrike, Ryssland, Österrike-Ungern och Tyskland, men även de brittiska och franska imperierna började visa tecken på upplösning. I Centraleuropa avvecklades de gamla helstaterna, och en serie nya nationalstater skapades. Mellan de forna stormakterna låg de nya staterna som ett brett band från Finland i norr till Jugoslavien i söder. I samband med dessa gränsfördrag hölls en serie folkomröstningar för att bestämma vissa områdens tillbehörighet. De nya staternas författningar och regeringar vilade i allmänhet på demokratiska former med ringa tradition och svag förankrig i respektive lands kultur. De etniska motsättningarna skulle snart nog utvecklas till konflikthärdar och utnyttjas politiskt av de europeiska ledarna under 1930-talet.
Polen återuppstod som självständig nation. Två nya stater uppstod: Tjeckoslovakien och Serbers, kroaters och slovener kungarike (som1929 byttes namn till Jugoslavien). Estland, Lettland, Litauen och Finland blev självständiga.


2. Den Ryska revolutionen, även kallad oktoberrevolutionen utbröt 7 november 1917 i S:t Petersburg och 12 november i Moskva. Den pågick i c:a 10 dagar. Detta var p.g.a. att tsaren (den ryska ledaren) hade vid flera tillfällen brutit de löften han hade till liberalerna. Upproret bör dock tillskrivas i första världskrigets historia eftersom det varit så kaotiskt för Ryssland. Det visade tydligt att tsaren, militären och den civila byråkratin inte hade full förmåga att styra landet. Lenin fick veta att tsaren blivit avsatt och en provisorisk regering bildats när han befann sig i en landsflykt i Schweiz. Han bestämde sig för att resa tillbaka hem till Ryssland.
Tyskarna hjälpte honom att ta sig hem till Ryssland. Tyskarna räknade med att Lenin skulle röra till det för Rysslands nya regering. Därmed skulle Tysklands fiende Ryssland försvagas. Lenin hade tidigare skaffat sig många anhängare, och två av hans närmaste män vid oktoberrevolutionen hette Leo Trotskij och Josef Stalin. Gruppen kallade sig för "bolsjeviker", vilket är på ryska och betyder "majoritetsmän". I september 1917 när Lenin kom tillbaka till Ryssland fick bolsjevikerna kontroll över gruppen soldater och arbetare, vilka organiserade sig i "sovjeter" i Sankt Petersburg. Dom placerade ut beväpnade vakter på järnvägs- och telegrafstationer. Sedan stormade de vinterpalatset och tog den provisoriska regeringen till fånga.

Det är den här ”röran” som kallas för Oktoberrevolutionen 1917.


3. Mellankrigstiden var den 20-åriga perioden från första världskrigets slut (1918) till början på andra världskriget (1939), detta ansågs som en kris för Tyskland eftersom dom hade vapenstillestånd, men det var även politisk och ekonomiskt instabilitet i Tyskland.
När det första världskriget var slut tvingades Tyskland betala skadestånd till sina besegrare. För att utbetalningarna skulle ta lite fart och inte ta flera år så ockuperade franska trupper Ruhrområdet. Det är område där de flesta tyska industrierna låg. Tyskarna visste inte riktigt vad dom skulle göra för att betala tillbaka så fort som möjligt. Regeringen ville komma undan och började trycka mer pengar. Men ju fler sedlar man trycker desto mindre blir pengarna värda. Samma sak gäller här. Det gick 4 000 000 000 000 mark på en enstaka dollar i slutet av 1923. Det blev ”typ” katastrof. Ett frimärke kostade hundratals miljoner mark. Besparingarna som människor hade blev helt värdelösa och så vidare.

Den politiska och ekonomiska krisen gjorde att nazisterna och Hitler fick fler och fler röster vid valen. Den var verkligen ett politiskt kaos i landet. De olika regeringarna tycktes inte veta hur man skulle bekämpa arbetslösheten och hunger. I början av 1920-talet hade dem en inflation, den mindes många tyskar. Något sådant ville man inte vara med om en gång till. Nazisterna verkade erbjuda ordning och reda. Så underbart var det ändå inte. Nazisterna var motståndare till demokrati och liberalism. De hade också en utarbetad rasideologi. Nazisterna växer och växer. I valet 1928 hade dem 2,6 % av rösterna. Två år senare fick de 18,3 %! De fick nu ha 107 ledamöter i parlamentet. Bara socialdemokratiska partiet var större. Hitler hade bestämt sig för att Nazisterna skulle bli det största partiet. Han reste runt i städer och valtalade. Dom hade även fått hjälp av SA-trupper som saboterade motståndares valmöten och slog med våld ner dem som protesterade. Valet 1932 vann nazisterna hela 230 platser av parlamentets 608. Ingen majoritet, men Hitler hade nu blivit landets mest inflytelserike politiker. Hitler krävde att få posten som regeringschef, men så blev det inte först, men till slut gav dem efter. Hundratals tjänstemän ersattes med lojala nazister. I ett nytt val fick nazisterna 43,9 % av rösterna. Hitler krävde att få styra enväldigt under fyra år. Alla förutom 94 ledamöter röstade emot. Inom kort hade 24 av dem mördats.

Hitler blir diktator och bygger ett så kallat koncentrationsläger, Dachau (det första) 1933 i mars. Där spärrade han in nazisternas politiska motståndare.

År 1935 fråntogs judarna sitt tyska medborgarskap. Dom fick nu inte gifta sig med en icke jude. Förbjöds också att ägna sig åt vissa yrken. Under 1930-talet stiftades det allt fler lagar som begränsade judarnas rättigheter. Även romer, homosexuella, handikappade och utvecklingsstörda drabbades.

Såhär såg det ut från 1918 – 1939 då andra världskriget började, och det blev bara värre och värre.


4. Den 23 augusti 1939 slöts Molotov-Ribbentroppakten av Sovjetunionens respektive Nazitysklands utrikesminister, Joachim von Robbentrop och Vjatjeslav Molotov. Pakten innebar ett ickeaggressionsavtal staterna emellan, men inbegrep även delning av Polen. Den 1:a september, ungefär en vecka efter pakten hade slutits, bröt andra världskriget ut. Det fanns också ett hemligt tilläggsprotokoll, där delades östra Europa upp så att bl.a. Estland, Lettland och Finland hamnade i den Sovjetiska intressesfären. Det anses att pakten var ett sätt för Stalin att köpa sig tid samt skynda på den egna upprustningen av Sovjetunionen.


5. Vid krigsutbrottet 1939 gjorde den svenska regeringen en neutralitetsförklaring och anbefallde förstärkt försvarsberedskap. Storbritanniens och Frankrikes hade begäran om tillstånd för en genommarsch för en undsättningskår som skulle upp till Finland med hänsyn till risken för en tysk motaktion som skulle ha gjort Skandinavien till krigsskådeplats. Det Tyska angreppet mot Danmark och Norge i april 1940 ställde Sverige inför mycket svåra krav på transiteringar genom landet av trupper och krigsmateriel. Så länge kriget i Norge pågick så avvisade man dessa krav, men sedan då dessa strider hade upphört ansåg sig regeringen nödsakad att medge obeväpnade tyska permittenter genomtransport dels mellan Tyskland och Norge, dels mellan södra Norge och Nordnorge, den s.k. hästskotrafiken (juni 1940). Beslutet om permittenttrafiken blev inledningen till en eftergiftspolitik som kulminerade då regeringen i juni 1941 medgav transitering av en fullt utrustad division, Engelbrechtdivisionen, från Norge till Finland. Den tyska krigslyckan vände till slut framåt 1942–43 och kursen lades om. Sedan i juli 1943 så sades permittentavtalet upp, och Tyskland vidtog inte några fientliga åtgärder alls.

Sverige hade en väldig tur som klarade sig undan tyskt bombplan. Det berodde på att vår regering var feg och lät tyskarna transportera soldater genom landet, samma soldater som gasat ihjäl miljoner människor bara några hundra mil ifrån Sverige. Om vi sagt nej hade Hitler nog anfallit oss. Man kan säga att det beslut den svenska regeringen fattade var bra för oss svenskar, men mindre snällt mot våra grannländer.

Alla tåg som det färdades tyska soldater i kallades permittenttrafik och pågick till juli 1943. Trots att Sverige ansåg sig som neutralt i kriget kan man fråga sig om det verkligen är rätt att då hjälpa över två miljoner tyskar att ta sig med svensk järnväg från Tyskland till Norge och tvärt om. De flesta var emot nazismen och hävdade givetvis att Sverige gav tyskarna betydelsefull hjälp. Samtidigt som Sverige lät Tyskland ha trafik genom landet, hjälpte vi också Finland och Danmark. Eftersom Finland och Tyskland låg i krig med varandra, något som Danmark också gjorde. Där tillät den svenska regeringen 7000 danska judar att komma till vårt land när den tyska säkerhetspolisen Gestapo skulle deportera dem till något koncentrationsläger.

I oktober 1939 skickade Finland en förhandlare till Moskva på rysk begäran angående deras rädsla för ett tyskt angrepp mot Sovjetunionen. När Finland inte gick med på kravet att flytta den finska gränsen till rysk fördel anföll Sovjet Finland tidigt på morgonen den 30 november i något som kom att kallas vinterkriget. I manskap och vapen var Sovjet med Stalin i spetsen överlägsna, men den finska sisun visade sig vara svårslagen.
Samtidigt hemma i Sverige var regeringen splittrad. Några menade att Finlands sak är vår och att vi därför skulle hjälpa vår granne i öst. Många var rädda för konsekvenserna om vi skulle bistå med trupper. Statsminister Per Albin Hansson bildade en samlingsregering där alla partier av betydelse ingick. Inga Svenska trupper, men istället skickade vi enorma vapenleveranser värda uppåt 500 miljoner kronor. Till en början gick det bra, men ju längre tiden gick, desto mer mattades deras resurser ut och till slut gav de sig. Kriget var nästan slut, då skickade vi 8000 svenska soldater. Dom hann dock inte göra så oerhört mycket nytta, eftersom kriget gick mot sitt slut. Finland tvingades lämna ifrån sig stora landsområden när freden slöts den 12 mars 1940 av Svenska förhandlare.


6. År 1942 Vandrade en tysk-italiensk armé i Nordafrika på väg ifrån den italienska kolonin Libyen (Nordafrika). De var på väg mot Alexandria (Egypten). Man hade planerat en attack som riktades mot de viktiga oljekällorna i Mellanöstern. Från söder skulle den tysk-italienska armén möta en annan styrka som tagit sig genom Sovjetunionen. De båda skulle mötas öster om Medelhavet och därmed skulle Tysklands herrvälde i Europa vara säkrat. I Nordafrika gick allt till en början enligt planerna, men i ett slag 1942 utanför den egyptiska staden el-Alamein vann britterna en avgörande seger. Britternas seger berodde till stor del på att tyskarna hade svårt att få fram material till alla sina trupper i Nordafrika. Den tyske generalen Rommels skicklighet var ändå på väg att ge tyskarna en klar seger. Men under andra hälften av 1942 började plötslig krigslyckan sakta vända helt och hållet. Det tyska flygvapnet kunde inte producera flygplan i samma takt som dom allierade längre. I slutet av 1942 sprängde Storbritannien med hjälp av sitt flygplan ca 70 % av de lastfartyg som försökte föra förstärkningar till de tyska trupperna i Nordamerika. Hela resultatet blev att Rommel inte kunde få tillräckligt med styrkor för att besegra britterna i Nordamerika. En ny brittisk befälhavare (general Montgomery) byggde upp sin åttonde armé (som han har blivit berömd för) tills den var tillräckligt stark nog för att attackera tyskarna. Tyskarna blev besegrade och tvingades på flykt. En del av den stora tyska planen hade misslyckats helt.


7. Kriget hade också på flera sätt inlett en befrielseprocess i Asien och Afrika efter kolonialmakternas nederlag 1941–42 mot Japan. Viljan att hålla fast vid kolonierna hade försvagats av världskrigets uppoffringar och lidanden.1945 undertecknas ett avtal och FN grundades.


8. Japan var dominerande i Asien och ville hela tiden erövra ny mark. Nästa mål var hela Kina. Det gillade inte USA eftersom dom hjälpte Kina och övriga Asien med deras politik. Så USA utförde en oljeblockad mot Japan. Om Japan skulle kunna fortsätta erövra Kina behövde de oljan. De bestämde sig att attackera USA och se till att de fick den olja de behövde. Många säger också att anledningen var att USA provocerade Japan "för att japanerna skulle skjuta första skottet".

År 1945 hade dom amerikanska styrkorna kommit så nära Japan att en invasion kunde förberedas. Japanerna var beredda att försvara sitt land med samma beslutsamhet som de försvarade varje liten ö i Stilla havet. I det läget valde den nye amerikanske presidenten Harry Truman att sätta in ett nytt vapen för att visa USA:s styrka och spara amerikanska soldaters liv. Den 6 augusti 1945 sprängdes en atombomb över den japanska staden Hiroshima. 80 000 människor dödades omedelbart, 70 000 skadades och hela staden lades i aska. Tre dagar senare sprängdes ytterligare en atombomb över staden Nagasaki. Detta är första och hittills enda gången som atombomber använts i krig. Japan kapitulerade utan villkor. Andra världskriget var äntligen slut på riktigt.


9. I oktober 1939 krävde Sovjetu...