annons
×

Forsterutveckling

1 röster
Ge betyg
15794 visningar
uppladdat: 2003-08-31
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Denna avhandling grundar sig på forskning från 1992 vilket innebär att den information som idag (2003) finns har kommit mycket längre än vad nedan anges.

1.2. Syfte
Eftersom jag är mycket intresserad av människofostrets utveckling så är syftet med detta arbete att få djupare kunskaper om påverkande faktorer i fosterutvecklingen.

1.3. Frågeställning
- Vad styr fostrets utveckling?
- Vilken är moderkakans funktion?
- Vad styr tidpunkt för förlossning?
- Hur kontrolleras fostrets hälsa?

1.4. Metod och material
Jag har läst många trovärdiga och nya böcker om fosterutvecklingen. De böcker jag läst innehåller samma fakta men på olika nivåer, jag har därför valt att i första hand använda de enkla böckerna och att sedan komplettera med den lite mer komplicerade litteraturen.

2. Resultat

2.1. Vad styr fostrets utveckling?
Ungefär var tjugoåttonde dag får en kvinna ägglossning. Ägglossningen äger rum i en äggkapsel, en så kallad follikel. Follikeln mognar betydligt precis innan ägglossning och bildar en knöl på äggstockens ytterhölje som efter ett tag brister vilket leder till att ett ägg skjuts av. Då ägget lossnat har follikeln en viktig roll att fylla, nämligen att ställa om din hormonproduktion för att göra graviditet möjligt. Innan ägglossningen producerar follikeln östrogen, men till följd av hormonsignaler från kvinnans hypofys börjar follikeln, som under graviditeten ändrar form och utseende och kallas istället gulkropp, att producera ett annat hormon. Detta hormon kallas progesteron och är livsviktigt för att en graviditet skall kunna fortgå. Ägget vandrar sedan sakta genom kvinnans äggledare i väntan på att en sädescell skall finna det och befrukta det.
Livet börjar då mannens sädescell trängt in i kvinnans äggcell och bildar en zygot. Detta sker i äggledarens yttre, bredare del men zygoten vandrar sedan till livmodern för att där ta fäste i livmoderväggen och växa fast där. Då sädescellen skall tränga in i äggcellen måste den tillsammans med hundratals andra sädesceller bryta ned det skyddande näringshölje som finns runt äggcellen eftersom höljet är ogenomträngligt. Då sädescellen tagit sig in i kvinnans ägg förenas all DNA så att zygoten får det rätta kromosomantalet, 46 kromosomer. Inom tolv timmar delar sig denna zygot till två celler som efter ytterligare tolv timmar delat sig till fyra. Detta fortsätter medan zygoten sakta rör sig mot livmodern där den skall växa så att den blir ett embryo. Om zygoten på vägen fastnar i äggledaren så försöker den utvecklas där och detta kallas utomhavandeskap. Äggledarens vägg har inte samma stora blodtillförsel som livmodern vilket alltså leder till zygotens död.
Zygoten och embryot växer eftersom det påverkas av tillväxthormoner och tillväxtproteiner. Utan dessa skulle cellerna programmera sig på att dö ut och därmed begå självmord men med närvaro av en tillväxtfaktor så delas cellerna. Då zygoten ändrar form så förflyttar sig vissa celler och cellgrupper med hjälp av utomstående makromolekyler som cellerna själva skapat. Dessa makromolekyler bildar ett närverk som kallas den extracellulära matrisen. Då cellerna rör sig skickar de ut små utskott, filopodier, som kan binda till de olika fibrer som makromolekylerna bildar. Då cellerna förflyttar sig tar de fäste på ett nytt ställe och släpper det gamla, precis som människan gör då hon går. Cellens riktning påverkas av de ämnen som finns i omgivningen eftersom det på filopodierna sitter små receptorer. Hur cellerna förflyttas kan ses speciellt i början av graviditeten och för fosteransiktets förändringar se bilaga 2. Än så länge ser alla celler lika ut, men de kan specialiseras och detta sker tre till fyra dagar efter befruktningen och det kallas även celldifferentiering. Detta sker genom att olika gener aktiveras och andra inaktiveras. Hur detta sker är ett litet mysterium men det finns teorier om att vissa proteiner och mRNA påverkar cellens utveckling. Dessa ämnen finns redan hos äggcellen och fördelas vid efter första celldelningen ojämnt hos de två dottercellerna. Man har kunnat påvisa att cellernas differentiering påverkas av de celler och ämnen som finns i omgivningen. Att de påverkas av omgivningen kallas induktion. Ett av de ämnen differentieringen påverkas av är den extracellulära matrisen eftersom den innehåller olika ämnen i olika delar av zygoten.
Det som sker är att cellerna som skall bli foster delas upp i två lager och två hålrum bildas, amnionhålan och gulesäcken. Då detta sker så har embryot helt bäddat in sig i livmoderväggen. Cellernas antal ökar fort men det kan inte öka obegränsat eftersom de fortfarande får det syre som krävs genom diffusion över cellmembranet. Då cellerna fått sin speciella uppgift växer de inte lika mycket längre utan inriktar sig på att sköta sin uppgift men de delar sig samtidigt så att antalet celler ökar. Att antalet celler ökar gör att embryot måste få syre på annat sätt än genom diffusion vilket ger upphov till moderkakan.

2.2. Vilken är moderkakans funktion?
Moderkakan fungerar som fostrets lunga, tarm, lever och njurar. Moderkakan fungerar med andra ord som extra organ åt fostret eftersom det ännu inte utvecklat dessa själv.
Moderkakan bildas genom att embryot tränger igenom moderns tunna blodkärl och bildar små blodpölar som det sedan får syre genom eftersom embryot då kan fånga upp syremolekyler ur moderns blod. Efter fyra veckor har en liten blodplatta, moderkakan, bildats, en blodplatta som innehåller byggstenar både från embryot och från modern och det gör moderkakan till en unik skapelse. Det är bara moderkakan av alla däggdjursorgan som bildas av material från två individer. Det är märkligt att det ens fungerar med tanke på att människans immunsystem normalt stöter bort främmande material som moderkakan faktiskt är. Moderns immunförsvar är mycket tolerant mot moderkakan vilket man tror är tack vare fostrets skickliga tillverkning av byggstenar till den. Det antas att fostret inaktiverar och gömmer faderns gener så att moderns immunsystem inte skall kunna reagera på det. Mycket tyder på att tidiga missfall beror på att moderkakan stöts bort av moderns immunförsvar. Forskare har dessutom kunnat påvisa att kvinnor som fått upprepade missfall med en man har kunnat få barn med en annan, eftersom han har annorlunda gener.
Moderkakan är ett organ som endast används av fostret under graviditeten och stöts ut i samband med förlossningen. Moderkakan behövs inte längre då utan den kastas bort. Om moderkakan stöts av i förtid föds barnet för tidigt och det måste vårdas med modern teknisk utrustning som skall ersätta moderkakans uppgifter.
Som ovan är nämnt så fungerar moderkakan som fostrets lunga under graviditeten. Moderkakan är det organ som förser fostret med syre och det tar hand om koldioxiden som fostret bildar. Då fostret endast är ett litet embryo sker gasutbytet genom diffusion eftersom det enbart är några celler tjockt då och eftersom små molekyler då lätt tar sig in och ut. Då embryot växer räcker inte denna tillförsel utan den måste på något sätt utökas, och det gör den genom att ett transportsystem bildas. Detta transportsystem kallas blodomloppet och det för alla avfallsprodukter från fostret till moderkakan som i sin tur för dem vidare till moderns blod.
Den andra funktionen var som nämnt att fungera som fostrets njure. Njuren är det organ som kontrollerar och bibehåller jon och molekylkoncentrationen i kroppen vilket är mycket viktigt för att kroppen skall fungera bra. Om koncentrationerna av de olika ämnena i kroppen är felaktig kan de elektriska impulserna utebli eller störas kraftigt. Det är alltså njurarna som ser till att den inre miljön hålls konstant. Ett mycket gott exempel är natriumjonen vars koncentration har en avgörande roll i en rad processer. Hormonet aldosteron reglerar hur mycket natrium som njurarna skall behålla och detta är en process som efterhand mognar hos barnet efter förlossningen. Det är då mycket viktigt att barnets njurar inte överbelastas utan att de får mogna i den takt de behöver. Den kost som har bäst sammansättning är modersmjölken. Dessutom borde modern innan förlossning försöka hålla vätskebalansen i kroppen eftersom moderkakan då inte behöver arbeta så hårt.
Hos en vuxen människa avlägsnar också njurarna giftiga ämnen från blodet och det är njurarna som reglerar vätskenivån med hjälp av urinen. När cellerna i kroppen innehåller för lite vätska behåller njurarna vätskan så att vi urinerar mycket lite vätska med en stark koncentration, och dricker vi mycket sker motsatsen. Dessa uppgifter styr alltså moderkakan åt fostret.
Eftersom fostret enbart får näring via moderkakan så måste den även fungera som matspjälkningssystem, men eftersom det enbart är näring som kommer till moderkakan så hjälper den egentligen endast till med absorption av näringsämnen. Moderkakan stoppar dessutom mycket giftiga ämnen och smittobärnade organismer. Den näring som vanligen passerar genom moderkakan är glukos, aminosyror, fett, vatten, mineraljoner och vitaminer. De passerar alla på olika sätt, t ex genom aktiva pumpar eller genom passiv diffusion. Glukosen passerar på ett lite speciellt sätt, nämligen med en så kallad underlättad diffusion. Det innebär att glukosen får hjälp av andra ämnen att ta sig igenom moderkakan eftersom glukos är något som hela tiden behövs och underskott av energi kan ge svåra skador.
Moderkakan producerar också en hel del hormoner som spelar en viktig roll i fortplantningsprocesserna. Det produceras hormoner som har proteinstruktur och stereoider som är gjorda av fett. Det finns många olika slags steroidhormoner. De viktigaste av dessa hormoner är östrogen och progesteron. En viktig uppgift för östrogen är att öka blodflödet i livmodern under graviditeten. Östrogenet ökar blodflödet genom att det precis som fostrets koldioxid tas upp av kvinnans blod och transporteras på så vis runt i hennes kropp och kan då tas upp av en receptor. Den utlöser sedan en rad reaktioner som ökar blodflödet till livmodern. Moderkakan producerar så pass mycket östrogen att blodflödet i livmodern ökar upp till femtio gånger mot det normala flödet vilket gör att fostret får mycket syre och växer stadigt.
Moderkakan producerar också andra hormon och det två vanligaste kallas korion- gondaotropin och placentalaktogen. Deras uppgifter är att se till att äggstockarnas förmåga att avsöndra progesteron upprätthålls eftersom den avstannar då kvinnan inte är gravid. Placentalaktogenet som tillverkas påminner om det tillväxthormon som fostret får och många forskare anser att det har en roll i styrningen av fostrets tillväxt. Det man hittills upptäckt (1996) är att hormonet påverkar moderns vävnader för att se till att fostret får tillräckligt med näring. En uppenbar funktion är att förbereda moderns bröst för mjölkproduktion då barnet är fött och hormonet har dessutom en rad andra viktiga uppgifter för både moderkakan, fostret och modern.

2.2.1. Översikt
Under den andra veckan efter befruktningen utvecklas de tre groddbladen, endoderm, mesoderm och ektoderm.
Under den tredje och fjärde veckan anläggs fostrets organsystem. Ett hjärtrör bildas och början till nervsystemet anläggs nu. En ryggsträng bildas och matsmältningskanalen formas först som ett rakt rör som senare lungor, magsäck, lever och bukspottkörtel bildas från. Arm- och benanlag knoppar ut från kroppen och njurar, urinvägar och könsorgan utvecklas från två strängar av mesoderm längs fostrets ryggrad.
Under femte och sjätte veckan utvecklas hjärtat till att bli trerummigt med två kamrar och ett förmak och levern börjar producera blodkroppar. Nu bildas också armbågs- och knäleder och händer och fötter växer ut.
Under sjunde och åttonde veckan utvecklas hjärtat färdigt samtidigt som fingrar och tår växer ut. Könsutvecklingen kommer igång ordentligt och testiklar/ovarier bildas. Det är manliga/kvinnliga hormoner som styr vilket organ som skall bildas respektive tillbakabildas.
Efter åtta veckor har alla organ anlagts och embryot blir till ett foster. Då fostret är tre månader väger det ungefär 16 gram och kan röra armar, ben, fingrar och tår. Det kan grimasera, sucka och svälja och fingeravtrycken finns redan. Det kan också kissa.
Då fostret är fyra månader, 16 veckor, ökas dess vikt med fem gram per dag. Huden som är tunn och genomskinlig är täckt av små hår och ögonlocken är fortfarande sammanvuxna. Lungutvecklingen har påbörjats ordenligt och fostret rör sig på ett mer organiserat sätt. Fostret är nu ca 16 cm långt, se bilaga 1, och det kan reagera på smärta.
Vid fem månaders ålder väger fostret ungefär ett halvkilo. Ögonen kan öppnas och det har fått ögonbryn. Det suger på tummen och får ibland hicka som mamman kan känna av. Fostret kan göra kraftiga griprörelser och huden är inte längre genomskinlig utan täckt med ett fettlager.
Då fostret är sex månader gammalt är fostret så pass väl utvecklat att det kan med viss hjälp andas luft själv om det skulle födas för tidigt. Tarmarna är utvecklade och fostret klarar att dricka modersmjölken.
I månad sju växer fostret avsevärt och lägger på hullet, främst med hjälp av insulin. Tillväxthormonet från hypofysen spelar inte så stor roll nu eftersom insulin stimulerar upptagning av socker i blodet till cellerna och eftersom det där omvandlas till fett och protein.

2.3. Vad styr tidpunkt för forlossning?
Tidpunkten för förlossning varierar kraftigt hos människan eftersom den vanligtvis sker mellan 37 och 42 veckor efter sista menstruationens första dag. Förlossningens mekanismer är mycket komplicerade och ännu inte helt kartlagda men forskningen är på god väg. Det som hittills framkommit är att fostret redan fyra till fem veckor innan förlossningen tar kontroll över processen. Fostret har ett program som bestämmer hur länge graviditeten skall fortgå och då det aktiveras sänder fostret signaler till mamman. Hos modern sätts många olika organiska system igång som skall underlätta och hjälpa fostret att fullborda processen och se till att förlossningen går bra.
En tid innan förlossningen ökar fostrets produktion av hormonet CRH som stimulerar bildningen av ACTH och som i sin tur får produktionen av hormonet Cortisol att starta, ett hormon som sedan övergår till moderkakan. CRH bildas i fostrets hypothalamus, ACTH i fostrets hypofys och Cortisol i fostrets binjurebark. Cortisol stimulerar där bildningen av prostagladiner som gör livmodern känslig för hormonet oxytocin som sedan sätter igång värkarbetet. Forskare tror att fostret sätter igång produktionen av dessa hormon då moderkakan inte längre räcker till för fostrets näringsförsörjning.
Innan värkarbetet sätts igång förbereder sig fostret omsorgsfulls för ett liv utanför livmodern. Lungorna utvecklas kraftigt så att de skall fungera väl efter förlossningen, luftrören förgrenas och blodkärlen vidgas. Fostret lagrar glykogen i hjärtat och levern som vid syrebrist kan användas och som möjliggör att fostret kan klara sig utan näring innan modersmjölken hunnit rinna till. Dessutom förändras blodbildningen eftersom det hemoglobin som nu bilas är inte längre fosterhemoglobin utan något som kallas vuxenhemoglobin. Det är en förberedelse för luftandningen eftersom fosterhemoglobin inte kan transportera syre från lungorna runt i kroppen. Eftersom risken för syrebrist vid förlossningen är ganska står så bildas i förebyggande syfte två stresshormon, noradrenalin och adrenalin som är till stor nytta om syrebrist skulle inträffa.

2.4. Hur kontrolleras fostrets hälsa?
Fostrets hälsa kontrolleras vanligen genom ultraljudsteknik som innebär att ljudvågor med mycket hög frekvens sänds in till fostermiljön. Dessa vågor passerar vatten mycket lätt men fångas upp av fasta föremål, tillexempel ett foster, och reflekteras till ursprunget. Med ultraljudet kan man i detalj studera människofostrets utveckling och rörelser. Det går att se om fostret är vaket eller om det sover, hur det andas och hur hjärtat slår. Det går till och med att se om fostret sover i lugn sömn eller i drömsömn.
Det går att registrera blodflödet i till exempel aorta hos fostret genom att utnyttja den så kallade dopplereffekten (För förklaring: Ekstig, Börje Quanta, Natur och kultur 1997, s 141). När ultraljudet reflekteras mot de röda blodkropparna i ett blodkärl så förändras frekvensen beroende på blodströmshastigheten vilket kan ge ett direkt mått på flödet. Detta gör att syrebrist hos fostret kan upptäckas i ett tidigt stadium vilket är viktigt för fostrets hälsa.
Den andra vanliga metod som används är fosterdiagnostik och den används för att upptäcka genetiskt nedärvda sjukdomar tidigt. Att tillämpa fosterdiagnostik på yngre mödrar är inte så vanligt, men de flesta gravida kvinnor över 30-35 år får erbjudande om att kontrollera fostret med fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innebär att en nål sticks in till fostervattnet under en ultraljudskontroll. Nålen kan stickas in antingen via slidan eller genom bukväggen. Det man sedan gör är att man suger upp lite av det fostervatten som finns runt fostret och analyserar det för att t ex upptäcka Downs syndrom.

3. Avslutning

3.1. Slutdiskussion

För att kunna ta reda på vilka faktorer som egentligen styr människofostrets utveckling så måste forskare gå in under fortskridande graviditet och undersöka vilka ämnen som där finns i olika stadier under utvecklingen. För att kunna ta reda på hur ett speciellt ämne påverkar fostret så måste detta ämne tillföras fostret så att det får påverka fostret under en tid. Forskare världen över har testat detta på får med väldigt lyckade resultat men många vill gå vidare till människofoster. Är det verkligen etiskt försvarbart? De får som föds missbildade efter tester avlivas direkt eftersom de inte ska behöva lida i onödan. Hur gör de då ett människobarn föds med en missbildning som är en följd av försöken? Avlivar det? Det skulle inte vara försvarbart att påverka ett fosters utveckling så att något går snett. Däremot så kan detta vara bra för att tillexempel tidigt kunna sätta in behandling mot litenhet och småväxt. Detta skulle också kunna innebära att detta kan upptäckas i tidigt stadium eftersom hormoner för tillväxt saknas redan tidigt. Detta skulle kunna göra att inga barn blir små till växten eftersom de får tillväxthormon.
Idag kan forskare påverka tidpunkten för fårets förlossning och tror sig även kunna påverka människofostrets förlossning. Det skulle alltså innebära att modern själv kan välja tidpunkt för förlossning efter hur hon känner sig redo. Visserligen så finns det många som bestämmer tidpunkten själva genom att välja att förlösa barnet med kejsarsnitt men för den som föredrar att föda sitt barn naturligt så är detta ett bra alternativ. Om inget oväntat inträffar så skulle detta göra att kvi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Forsterutveckling

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Lisa Eriksson [2003-08-31]   Forsterutveckling
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Forsterutveckling_2948.htm [2014-11-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Liknande arbeten

Kunde inte hitta några liknande arbeten

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mest kommenterade arbeten

Mimers Brunn tipsar om

Tenta plugg

Alla kunskaper är viktiga. Det viktigaste är att kunna leverera dessa under tidspress och nervositet. Tenta, bara ordet är läskigt. Mimer Brunn ger sina bästa tips. Tentaplugg

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna