Franska Revolutionen

16 röster
23813 visningar
uppladdat: 2013-05-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll

1.0 Inledning 

1.1 Syftet

1.2 Källor

2.0 Avhandling

2.1 Orsaker franska revolutionen 

2.1.1 Maktordning

2.1.2 Ekonomi

2.1.3 Idéer 

2.1.4 Sociala kategorier

2.1.4 Tekniska faktorer

2.1.5 Naturgeografiska förutsättningar

2.2 Revolutionen upptakt

2.3 Napoleontiden

2.4 Arvet efter revolutionen

1.0 Inledning

Ibland upprepar sig historien och går i samma gamla mönster, men ibland händer något som för alltid ändrar historien. En av världens största revolter ägde rum 1789 fram till 1799. Den revolten kallas för den Franka revolutionen. Den Franska revolutionen var starten för vår tids demokrati. Revolutionen kostade kungen makten, friheten och till sist sitt liv. Revolutionen skapade ett nytt Frankrike . Revolutionen gjorde också att det startades en demokratisk utveckling, inte bara i Frankrike utan hela Europa.

1.1 Syftet

Syftet med denna text är att få en helhetsbild över den franska revolutionen. I denna text ska det redogöras och resoneras över orsaker till och konsekvenser av franska revolutionen och det ska delas in orsaker i olika förändringsfaktorer såsom maktordning, ekonomiska, sociala, tekniska uppfinningar, idéer och naturgeografiska förutsättningar.

1.2 Källor

Bok källor

Kaj Hildingsson & Lars Hildingsson (2003) Levande historia 7-9. Hans & Örjan Nyström, (2004) Perspektiv på historien A, Elisabeth Ivansson & Mattias Tordai, (2008) Historia andra upplagan. Åke Holmberg, (1995) Vår världs historia. Börje Bergström, Arne Löwgren & Hans Almgren, (1996) Alla tiders historia A.

Internet källor

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/napoleontiden# http://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen

2.0 Avhandling

2.1 Orsaker franska revolutionen

2.1.1 Maktordning

Maktordning är en av de sex olika förändringsfaktorerna man kan använda för att analysera orsaker till Franska revolutionen. Adelns privilegier är en stor orsak franska revolutionen. Adeln hade tagit makten över de lokala parlamenten och många blev missnöjda med adelns speciella privilegier. Adelns privilegier står det att de har rätt att jaga vart de vill, de har rätt att ta avgift på byarnas kvarnar, bagarbodar och vinpressar, och det bästa av allt som adeln tyckte var att de slapp betala skatt och det ledde till stora missnöjen från de andra två stånden i det feodala samhället. Den makten som adeln fått tyckte människorna inte om, adeln var som en domstol som beslutade saker över massa olika delar av Frankrike. Det tredje ståndet krävde förändring. Adeln och prästerna var mäktigast och bestod av två procent av befolkningen medan det tredje ståndet hade nästan ingen makt alls, men bestod av de resesterande nittioåtta procenten. Från det tredje ståndet hördes starka krav om en förändring. Gruppen vart större av de rika borgare och de började kräva politisk makt.

2.1.2 Ekonomi

Den franska staten hade nästan alltid ont om pengar. Frankrikes pengar hade gått bort på bland annat Nordamerikas frihetskrig. Då tillverkades stora skepp och vapenrustningar smiddes. Pengarna användes också till att bygga slottet i Versailles. Sjuårskriget hade också kostat väldiga summor. De många krigen tömde statens kassakista. Staten var då på gränsen till konkurs. Kvarnar stod stilla och priset på brödet steg mycket under den kallaste vintern någonsin. Bönderna blev chockade över den kalla vintern efter att det hade varit en katastrofal sommar. Den 13 juli 1788 kom det en hagelstorm som förintade skörden. Hästar och boskap dog under hagelstormen på grund av att hagelkornen var så stora. Samtidigt var staten bankrutt. Staten hade långsamt blivit allt svagare och svagare och i slutet av 1780-talet var läget helt kaos och kattastrofalt. Många tyckte det var orättvist att bara det tredje ståndet skulle betala. Kungen och hans regering försökte vid många gånger att lägga in en ny skatt som alla stånden skulle betala för att få in pengar. Men det var lättare sagt än gjort. Adeln gjorde uppror och protesterade så våldsamt att planerna var tvungna att slängas iväg.

2.1.3 Idéer

För att den franska revolutionen skulle ta fart så byggdes det på en hel del idéer såsom Voltaire, Montesquieu och Rousseau men även deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Voltaire var en av upplysningens mest kända filosofer och författare. Voltaire var mot demokrati och sa en gång ”klocka och förnuftiga mäniskor bör styra och gärna enväldiga kungar om de är dugliga”. Men det talet som vart mest känt av honom är ”Jag avskyr dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra den”. Den andra filosofen från upplysningstiden är Montesquieu. Montesquieu är framför allt känd för att ha utvecklat maktdelningsprincipen och som representant för upplysningstidens tänkande. Montesquieu definierade lagen som gudomligt given världen i form av naturlagarna och naturrätten; den positiva rätten och världsliga lagen var dock enligt Montesquieu en mänsklig skapelse, som uppkommit för att människan har ett förnuftigt väsen och detta förnuft inser att lagar och deras upprätthållande är nödvändiga för mänsklig samvaro. Den tredje filosofen är Rousseau. Han var en schweizisk-fransk författare, politisk filosof och autodidaktisk kompositör, som verkade under upplysningen. Med autodidaktisk menas det att han är självlärd, alltså är han en självlärd kompositör. Han fick stor betydelse inom politik, pedagogik och litteratur. Rousseau sa att ”Alla ska känna att de tillhör ett samhälle” han sa också ”Styr en kung mot folkets vilja så har folket rätt att avsätta kungen”.

2.1.4 Sociala kategorier

De sociala kategorierna bygger framförallt på gemenskap inom de tre stånden och byarna. I dagens samhälle så har vi mycket gemenskap via ”facebook”, ”twitter”, med mera. Vi har gemenskap inom idrottsföreningar, olika partier och kompisgrupper. Om man jämför dagens samhälle med hur det var under den franska revolutionen så är det inte bara pengar och moderna saker som underlättar för oss som är den ända skillnaden utan även de sociala kategorierna där vi i ett fack kan hitta gemenskap . Gemenskapen under denna tid var väldigt viktig, man ville känna att man tillhörde en grupp och man fick bekräftelse vilket är viktigt för att mäniskan ska må bra. Men vi kanske undrar vad en bygemenskap är, det är ju inte så vanligt att sånt förekommer nu. En bygemenskap innebär att alla hjälper till med skörden. Eftersom att marken som byarna äger är så pass stor så funkar det inte att en liten bonde tar allting själv utan man hjälps åt och samarbetar som ett team med skörden och allt det andra som det innebär att äga en mark. Dom delar lika på varor, delar på pengar de får för varorna delar på arbetet och även tiden. Men det var ju såklart inte bara byar och bönder som hade gemenskap utan framförallt den katolska kyrkan också. Religion är den viktigaste gemenskaps faktor på grund av att alla är religiösa och trogna katoliker och då delar även alla något, alla tillhör en grupp och har gemenskapen inom den katolska kyrkan. Tänk dig att du är en jättefattig bonde och träffar en jätterik adelsman då finns det antagligen bara en sak ni har gemensamt och det är att ni båda är troende katoliker och ni båda tillhör samma grupp, religions gemenskap. Den sociala kategorin kyrkan var det som hade mest makt på grund av att man hade kontakt med ”gud” och alla trodde på det . Kyrkan hävdade också att gud hade sagt och bestämt att kungen och adeln skulle styra landet och folket skulle lyda och arbeta, och efter som att alla trodde på gud så lyssnade de ju såklart det här. Bygemenskapen var en farmtvingad gemenskap, för utan den gemenskapen så skulle antagligen inte alla överleva eftersom att det som gjordes på skörden med byn gjordes mycket snabbare än om en ensam liten bonde skulle göra allt själv och då hade det lätt till att man inte fick ut lika mycket per dag av varken pengar man säljer varor för eller varor man ska ha själv för att klara sig.

2.1.5 Tekniska faktorer

En annan orsak som hör till den franska revolutionen var den tekniska utvecklingen alltså industrialiseringen. Under industrialiseringen så utvecklades uppfinningar och som sedan byggdes vilket gjorde att affärsmänen och uppfinnarna blev väldigt rika. Industrialiseringen ledde också till en ny revolution, den industriella revolutionen. Under den industriella revolutionen så började man använda sig utav nya, snabbare och smidigare metoder, som gjorde det mycket effektivare och lättare att arbeta, och de uppfanns också många nya maskiner som också gjorde att det lättare och effektivare att arbeta. Den industriella revolutionen är en av de största förändringarna i människans historia. Den industriella revolutionen började i Storbritannien på 1700-talet. De som ägde uppfinningarna alltså borgare och affärsmän gynnades mycket och tjänade rejäla pengar på detta och det ledde till att de kände sig större och mäktigare och i ville därför ha mer makt . Men de fick inte mer makt med tiden och borgarna vart allt mer missnöjdare och fick till slut med sig de övriga i det tredje ståndet och det här blev en av de främsta orsakerna till den franska revolutionen. Jordbruket blev effektivare under 1700-talet då började utveckla nya metoder som ledde till att det odlades mer mat på kortare tid. Några utav utvecklingarna de tekniska faktorerna till exempel hjulplogen som gjorde att det blev effektivare och det gick mycket snabbare, en annan teknisk faktor är väderkvarnen, Väderkvarnarna är beroende av många saker till exempel vind. Väderkvarnarna blev effektivare. Det gick snabbare vilket ledde till att man hade mer tid att göra andra saker. 2.1.5 Naturgeografiska förutsättningar Frankrike har alltid haft en bra odling, ett bra klimat, bra skördar och allt har bara gått så bra som det kan gå inom skörden fram tills allt annat kollapsar. Ekonomin går dåligt, maktordningen går dåligt, allt går dåligt och nu även skörden och de naturgeografiska förutsättningarna som man kunnat luta sig emot när allt var svårt. Frankrikes skördar och odlingar drabbas av missväxt precis när allt annat också kraschar.

2.2 Revolutionen upptakt

Under en början av 1700-talet levde man bra och hälsosamt i Frankrike, men det blev allt mer sämre med tiden och tillslut sa det tredje ståndet ifrån. Den franska revolutionen tog fart. I början av maj 1789 samlades delegaterna i Versallies och fick lyssna på kungens finansminister som presenterade de ekonomiska problemen. Men det var inte allt. Under detta möte säger det tredje ståndet ifrån mot orättvisorna när det gäller röst proceduren. Det tredje ståndet som enligt levande historia bestod av 98 procent av befolkningen hade hittills bara en röst men det tredje ståndet krävde nu istället att församlingen skulle utgöra en enhet och att varje ombud skulle ha en röst. Det tredje ståndet säger också att det ska vara en röst per man. Men kungen svarade med att stänga den lokala där tredje ståndet sammanträdde. Under samma procedur så skapade det tredje ståndet en församling som kom och kalla nationalförsamling. De som var med i nationalförsamlingen lovade högtidligen att inte skiljas fören Frankrike fått en ny författning. Detta kallades även för ”eden i bollhuset”. Nationalförsamlingen började erbjuda riksdagsmännen från de andra stånden att delta i arbetet. Till sist gav kungen upp och beordrade även de återstående deltagarna att ansluta sig till nationalförsamlingen. Vid det här laget så tycktes det tredje ståndet ha vunnit. Men i början av juni samma år drog sig grupper till och kring Paris. Oron växte sig allt större på gatorna i Frankrike och på gatorna spred sig ryktet att kungens agerande bara varit en taktisk manöver, fast egentligen var deras syfte att krossa nationalförsamlingen. Den 14 juli stormades Bastiljen. I väntan på det militära våldet uppifrån så började borgare och arbetare beväpna sig och utrusta vapenförrådet ytligare. Den 14 juni bröt sig massan, förstärkt med borgarmilis och revolterande gardessoldater in i den halvt övergivna fästningen Bastiljen i östra Paris i hopp och tro på att där fanns en vapenarsenal. Efter anfallet i Bastiljen tog borgerskapet över kommandot i Paris och sköt den tillsatta stadsstyrelsen åt sidan. Detta spred sig sedan till resterande delar av Frankrike. Frankrike höll, enligt Lefebvre (i Holmberg 1995) på att bli en federation av kommuner på grund av att nya revolutionära organ inrättades i flertal av landets större städer. Det vart en radikalisering av revolutionen under 1792. I början av 1793 så halshöggs Ludvig XVI. Under sommaren 1793 till sommaren 1794 miste cirka 40 000 personer livet och det här kom att kallas skräckväldet. Det flesta som avrättades var bönder och arbetare. Men tillslut halshöggs även advokaten Robespierre som var en av de ledande personerna till skräckväldet. När han halshöggs i juni 1794 tog skräckväldet slut. Revolutionstiden avslutades när Napoleon tog över makten 1799. Mycket av revolutionens anda och idéer spreds vidare i Europa i och med Napoleonkrigen.

2.3 Napoleontiden

Skräckväldet var över men den nya regeringen hade inget stort stöd bakom sig. Det kom hot och det var uppror från sansculotterna och från olika grupper som ville återföra monarkin till Frankrike. Många fransmän var trötta efter allt tjat och bråk om de politiska maktstrider som hade pågått under fem år nu. Men tillslut insåg generalen att han lika gärna kunde ta över makten själv, så i december 1799 gjorde militärkuppen Napoleon Bonaparte Frankrikes diktator. År 1804 lät Napoleon kröna sig själv till kejsare i katedralen Notre-Dame i Paris. Napoleon ville visa att ingen stod över honom och det gjorde han genom att själv sätta kronan på sitt huvud fast att påven var närvarande vid kröningen. I Frankrike efter revolutionen ville de flesta fransmän ha lugn och fred och det hördes inte många protester eller rykten på gatorna. På gator där folk stått och skrikit ”leve revolutionen” står nu folk och skriker ”leve kejsaren”. Napoleon gjorde en del förändringar i samhället och en av de största var ”Code Napoleon”. Det Napoleon gjorde var att han skrev samman alla 360 lag böcker till en enda bok, och detta underlättade ju enormt för fransmännen och det vart väldigt uppskattat. Näst intill alla västerländer har dessutom kopierat ”Code Napoleon” mer eller mindre och det är ju ett ganska tydligt tecken på att den inte bara vart uppskattad i Frankrike utan många andra länder tyckte också att den var bra. Fast än att Napoleon blev diktator så framställde han sig gärna som revolutionens son. Och vad menade han nu med det? Jo det Napoleon menade var att han själv kom från mindre privilegierade förhållande vilka normalt sett inte skulle få chansen att komma till makten innan revolutionen, men revolutionen gjorde det möjligt. Så man kan säga att Napoleon definitivt gick den långa vägen till makten.

2.4 Arvet efter revolutionen

Revolutionen fick en del effekter, vissa direkta och andra mer långsiktiga. Trots Napoleons korta tid vid makten så avskaffades ändå enväldet i Frankrike, vilket innebar att kungen och adeln förlorade många privilegier och deras makt inskränktes. Några andra direkta effekter som med tiden också blev långsiktiga var effekterna av Napoleonkrigen. Med krigen så spreds revolutionens idéer och ideal till många andra länder i Europa och detta ledde delvis till att kungastyrena i andra länder i övriga Europa vart ännu mer oroliga för att revolutionen skulle sprida sig. Bara för att antyda vad idéerna från den franska revolutionen betydde i övriga Europa och världen. Revolutionen delade in Europa i två olika grupper: i den första gruppen så hatade och fruktade man förändringen, och det kan man ju förstå eftersom att de flesta i den här gruppen var sådana som av naturliga skäl hade mest att förlora på detta och det vill säga de privilegierade klasserna och furstarna. Men de i den andra gruppen tyckte att revolutionen var positiv och folk i den gruppen jublade av lycka och höll tummarna för att revolutionen och förändringarna i Frankrike skulle sprida sig till de övriga länderna. Men den tydligaste förändringen som skedde under revolutionen var att ståndsamhället avskaffades och istället ersatt man det med ett klassamhälle. I ett klassamhälle fick man inte privilegier från födseln som det tidigare varit utan nu var tanken att man skulle förtjäna det istället. I det efterrevolutionära samhället var det just en samhällsklass som började dominera och det var borgarna. Innan revolutionens start så låg borgarna inte ens nära av toppen makt men efter revolutionen ändrades allt och de vart mäktigare och mäktigare. Därmed blev borgarnas värderingar så som individualism, merittänkande och kapitalism, dominerande i samhället.

2.5 Avslutning

Franska revolutionen ägde rum i slutet av 1700-talet. Franska revolutionen innebar i korthet att det franska folket fick bort kungen och många orättvisor i landet. Vi börjar med bakgrunden till revolutionen, det vill säga hur det var i Frankrike vid tidpunkten för revolutionen. Frankrike var då ett av världens mäktigaste länder. Man hade en stark militär och mycket makt överlag. Vi går vidare med revolutionens orsaker, det vill säga varför det blev en revolution i Frankrike. En viktig anledning är upplysningen. Med upplysningen menas att det kom många nya idéer om hur ett samhälle skulle styras. Tidigare tyckte man att det var självklart att det skulle finnas en kung. Det...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Bok källor Kaj Hildingsson & Lars Hildingsson (2003) Levande historia 7-9. Hans & Örjan Nyström, (2004) Perspektiv på historien A. Elisabeth Ivansson & Mattias Tordai, (2008) Historia andra upplagan. Åke Holmberg, (1995) Vår världs historia. Börje Bergström, Arne Löwgren & Hans Almgren, (1996) Alla tiders historia A. Internet källor http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/napoleontiden# http://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen

Kommentera arbetet: Franska Revolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2013-05-16]   Franska Revolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59254 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×