Franska revloutionen och kravallerna i Paris

5 röster
10451 visningar
uppladdat: 2006-08-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Franska revolutionen/ Kravallerna i Frankrike 2005 en jämnförelse

Mycket folk är ute på gatorna, den 14 juli. Så är det varje år i Frankrike denna dag på året.
Vad är det parisarna firar? Varför denna glädje? Varför har Frankrike valt just den 14 juli för sitt nationaldagsfirande?
Denna dag under franskarevolutionen 1789 tog det tredje ståndet över makten i frankrike och skapade uppror mot regeringen.
Orsakerna till revolutionen är dessa:
- Adeln och prästerskapet var befriade från skatt.
Detta upplevdes som djupt orättvist av många inom tredje ståndet.

- I denna utsatta situation drabbades bonden extra svårt av
missväxt .

- Nya grupper inom tredje ståndet krävde ökat politiskt inflytande. Det var sådana som skaffat sig en stark ekonomisk situation, t ex handelsmän och advokater.

- Priset på brödet höjdes kolossalt under missväxten.

- Kassan i landet stod tom, eftersom man hade hjälpt amerikanerna med deras revolution.

- Bönderna kunde inte röra sig fritt i landet, de var tvungna att betala skatt åt en mängd olika saker (Broavgift, kvarnavgift och fiskeavgift).


Alla dessa orsaker ledde till revolt och kravaller i Frankrike.
Här nedan ska jag berätta mycket kortfattat om revolutionens lopp.


Riksdagen
Kungen lät sammankalla landets riksdag 1789 för att statkassan stod tom. Han gav i uppdrag till sin finansminister att övertyga alla att nya skatter måste in för att rädda statens kassa. Men det fanns ett problem, individerna hade inte sammankallts på 175 år och många inom tredje ståndet beslutade att åstadkomma en förändring.
Varje stånd hade var sin röst i riksdagen, därför kunde präster/adeln motverka lagförslag som berövade dem deras rättigheter och privilegier.
Det tredje ståndet krävde en förändring. Dem ville att varje ledamot skulle ha var sin röst, eftersom antalet ledamoten i tredje ståndet var lika många som i de två andra stånden tillsammans, i och med detta skulle tredje ståndet ha lättare chans att få sin deklaration eller lagförslag underskriven.
Men konungen var alltid vid de högre ståndens sida, så han beviljade inte förslaget.
När det tredje ståndet fick veta detta svor de ”Bollhuseden”, som innebar att de inte skulle lämna lokalen (en idrottshall) förrän deras förslag har godkänts, och att de inte skulle delta i röstningen enligt det gamla förfarandet. Kungen som hade sammankallat riksdagen, ville inte gå emot tredje ståndet så han godkände deras förslag. De som röstade för tredjeståndets förslag kallades senare för nationalförsamlingen och den sammanträdde 27 juni 1789.

Stormningen av Bastiljen

När ryktena om Nationalförsamlingen nådde allmänhetens öron uppstod det problem för kungen, så han samlade ihop sina trupper utanför Versailles. Många fruktade att kungen skulle vrida tillbaka klockan med hjälp av våld.
Bönderna blev rasande och rädda, så de riktade sig mot bastiljen, ett fängelse från medeltiden. Byggnaden användes mest som vapenförråd. Nu satte bönderna fart, de intog byggnaden, befälhavaren gav upp och bad bönderna skona hans och vaktstyrkans liv.
När nyheterna om den framgångsrika stormningen nådde landsbygden tändes en missnöjets fackla och mängder av adelns borgar intogs runt om i landet.

När nationalförsamlingen insåg att de var på rätt väg mot frihet, och att oroligheterna spreds sig snabbare än väntat började passade de på att arbeta hårdare och vidtag ett par åtgärder:
- Ståndprivilegierna avskaffades (adeln förlorar sina rättigheter till högre ämbeten och går miste om skattebefrielse).
- Alla adelstitlar avskaffas därför att nu ska alla kallas medborgare.
- Kyrkan förstatligas
- En ny författning skrivs.

Kvinnotåget

Den 5 oktober 1789 gick flera tusen kvinnor från Paris till Versailles. Medan de gick sjöng de: ”Vi ska hämta bagaren, bagerskan och den lille bagarpojken”. De ville tvinga kungafamiljen och nationalförsamlingen flytta till Paris så att man fick ett bättre koll på dem.
När de nådde fram till Versailles gick de först in i nationalförsamlingens ”lokaler” som just diskuterade hur man skulle kunna förmå kungen att skriva under deklarationen om de mänskliga rättigheterna, något som han dittills vägrat. Med dessa krav (Mera bröd, deklarationen om mänskliga rättigheter och att kungaparet ska flytta till paris) gick de upp till slottet. Inför alla kvinnliga demonstranter lovade kungen både att skaffa fram bröd och att skriva under deklarationen, men tvekade hårt på att flytta till Paris. Under tiden samlades allt mer folk utanför slottet. På morgonen den 6 oktober upptäckte folket en grind som stod öppen. De strömmade in på slottsgården och uppför trappan mot drottningens rum. Livvakterna öppnade eld och dödade en av demonstranterna, som hämnd dödade demonstranterna två av livvakterna. Man spetsade deras huvuden på pikar som svängdes hit och dit över massan när kungaparet senare framträdde på en balkong inför folket. Under samma dag fick kvinnorna med sig femtio vagnar fyllda med bröd och säd från förråden i Versailles, sedan följde kungafamiljen, hovet och nationalförsamlingens politiker efter.

Deklaration om mänskliga rättigheter i frankrike

- Alla människor är födda lika och har lika mycket rättigheter.
- Makten utgår från folket. ”Ett demokratiskt samhälle”.
- Ägandet av egendom är en […] helig rättighet.
- Alla är lika inför lagen och alla ska beskattas lika.


Tre slagord skapades i och med denna deklaration
Frihet, Jämnlikhet och Broderskap

Men man kunde inte helt följa dessa slagord.
- Endast ¾ av alla män fick rösta.
- Arbetare fick ej bilda fackföreningar
- De men hög inkomst eller förmögna hade fortfarande mest respekt och högst status.


Kvinnorna betraktades fortfarande som hemmafruar:
- De hade ingen rösträtt, ingen rätt till utbildning eller ekonomisk myndighet etc.
- Men rätt till skilsmässa, något de inte fick förut. (Bara mannen som fick innan.)


Franska statskassan står fortfarande tom hur skulle man fixa problemet?

- Kyrkan och dess tillgångar förstatligades
- Kyrkans och adelns jord såldes till förmögna storbönder och andra rika statsbor.

Kungens flyktförsök

Kungafamiljen genomförde 1791 ett flyktförsök tillsammans med svensken Axel von Fersen .Det misslyckades, och stoppades vid den belgiska gränsen och fördes tillbaka till Paris. Kungen avsattes, fråntogs alla sina titlar och blev en vanlig medborgare. Han kastades i fängelse och blev en tvistefråga för den nya ledningen, eftersom man inte kunde komma överens om vad man skulle göra av honom.

Krig och skräckvälde

1792 förklarade nationalförsamlingen krig mot Österrike, det största och främsta av de gamla feodalväldena i Europa.
I början gick det dåligt för de franska styrkorna. Okända trupper gick länge och längre in i landet och panik spred sig i Paris. Det gick rykten om att kungafamiljen bakom ryggen på regeringen hade kontakt med fienden. Ett par veckor senare marscherade en folkmassa från fängelse till fängelse i Paris och slog ihjäl alla misstänkta motståndare för att de inte skulle kunna ställa sig på fiendens sida om Paris anfölls. Men det var inte bara krig som oroade landet, de fattiga hade drabbats hårt av de stigande levnadsomkostnader, och vid det här laget tyckte dem att revolutionen bara gynnat de rika.


Kungen och drottningen avrättas

Ludvig XVI avrättades på morgonen den 21 januari 1793 efter att han läckt information och haft kontakt med fienden under kriget, samma sak fick hans fru gå till mötes.


Maximilien de Robespierre

Ledaren för det vinnande partiet, Maximilien Robespierre, var först mycket populär men senare utnämnde han sig till diktator. Kongressen stiftade lagar om ett obligatoriskt skolväsende, fattigunderstöd, lika arvsrätt och fri skilsmässa samt lade en allmän grund för en modern civillagstiftning. Press och yttrandefriheten minskades alltmer, och det politiska förtrycket kom mer och mer in i samhället. De ovänliga metoderna förklarades som fara mot fosterlandet. I Vendée och på andra håll i landsorten gick man till militär attack mot de ”upproriska”, de som inte stödde Robespierres parti, och tiotusentals människor avrättades. Också inom den härskande gruppen i Paris skedde blodiga utrensningar. Robespierre och hans närmaste män vände sig först (i slutet av mars 1794) mot Hébert och kort därefter mot Danton, Desmoulins m.fl., som var förkämpar för en öppnare och mer fridsam politik.
Skräckväldet skapade därmed allmän misstro bland folket och regeringen. Ingen visste från den ena dagen till den andra vilka som stod på dödslistorna. Till sist gick grupper inom jakobinklubben och kongressen till direkt motattack i den s.k. thermidorkuppen (27 juli 1794). Robespierre och ett tjugotal av hans anhängare ställdes utanför lagen och avrättades. Revolutionen hade övergått i reaktion.


Mot revolutionen
Den nya regeringen som skapades började bli mer och mer kyrkofientlig därför att kyrkan hade innan haft stor makt i landet, och man började införa något som kallades förnuftsdyrkan(att människan ska börja tänka själv). Man firade en ceremoni i en kyrka (Notre Dame ) där en dam gick klädd i romerska kläder(detta skulle symbolisera förnuftsdyrkan). Bönderna var inte alls med på detta förslag, de ville fortfarande ha kyrkan därför att det var något fint, och man kunde alltid vända sig till någon om man behövde hjälp. Därför började de göra mot revolution.


Revolutionen slut

Efter att Robespierre avrättats, var det fortfarande många som var emot regeringen. Uppror och kravaller kunde fortfarande uppkomma under pressade tider så år 1799 utropa sig Napoleon Bonaparte till kejsare och diktator över Frankrike


Kravallerna i Paris

Paris lyser under natten, bilar brinner, skolor försvinner daghem vandaliseras!
Vad har hänt? Vad gör alla ungdomar ute så här sent på natten?
Kravaller och uppror från förorterna har väckt många städers och länders uppmärksamhet.
Allt började sedan två små pojkar omkom under en flykt från polisen och inte nog med det, senare kom inrikesministern in och sade att alla i förorten är ”slödder”, andra orsaker som startade kravallerna och upploppen är:

- Invandrartäta, nedgångna bostadsområden med hög arbetslöshet och sociala problem. Utanförskap och misstro mot myndigheterna.

- Att aldrig räknas, aldrig få annat än skitjobb, alltid gå i de sämsta skolorna, aldrig bli accepterad som en riktig medborgare.

- Många av de revolterande ungdomarna är andra eller tredje generationens invandrare som aldrig fått chansen att ta sig in i det franska samhället. De har vuxit upp i förfallna bostadsområden där möjligheterna till en bra utbildning eller en framgångsrik karriär är minimala. I Clichy, till exempel, är hälften av befolkningen under 25 år -- och arbetslösheten ligger på omkring 25 procent.
Konsekvensen blir en utbredd känsla av hopplöshet, som visar sig i missbruk, våld och kriminalitet.
Kravallernas slut
Ministern Nicholas sarkovsy vidtog ett par åtgärder mot kravallerna när de var som värst. Han inrättade strängare lagar som: Alla som varit med och deltagit under kravallerna ska utvisas omedelbart fast än man har fransk medborgarskap. Andra orsaker till kravallernas slut var att polisen redan hade gripit flera personer. Efter dessa nya lagar har inte ungdomarna velat reta staten och polisen, de har legat lågt sen dess och kravallerna började att avta så småningom.
Jämnförelse

Likheter: Under franska revolutionen blev det tredje ståndet hårt kränkt och ner tryckt av de högre stånden, detta gjorde att revolutionen bröt ut i landet. Det som har hänt idag i Paris har ungefär samma mönster, politiker och ”det fina folket” har tryckt ner de människor som bor i förorten och kallat dem en massa skit och myndigheten har inte brytt sig om att bygga nya byggnader där och har inte orkat att anställa kompetenta lärare till deras skolor. Som tredje stånden misströstade riksdagen och kungen, har parisarna idag i förorten gjort samma sak, de saknar en koppling mellan dem och regeringen.

Under franska revolutionen riktade bönderna sitt vrede mot en gammal byggnad som protest mot regeringen, under kravallerna har parisborna riktat sitt vrede mot religösa byggnader, bilar och skolor. Det som de gjorde var ett bevis på att de ville ha nya skolor och att de ville vara delaktiga i vad som händer runt om dem, och att religion har inte med saken att göra, så ingen kan någonsin gå ut och peka någon religion som bär ansvaret för händelserna.
Under den franska revolutionen skapades tre slagord ”Jämnlikhet, broderskap och frihet”, detta slagord utropades föremesta av bönderna under franska revolutionen. Under kravallerna och oroligheterna i paris har ett par människor gått ut och talat till folket med denna citat. ”Oavsätt ursprung är vi alla Republikens barn och vi kan alla förvänta oss samma rättigheter. Alla har rätt till respekt och lika möjligheter”. Dessa citat och slagord har en likhet men ändå en skillnad. Politikerna hävdar ju att denna citat gäller, men om den nu gällde varför tog ungdomarna i Frankrike våld som den ända lösningen på deras problem. Jag emellanåt tycker att politikerna inte följer sina egna lagar och bara pratar en massa skit.

Orättvisan under franska revolutionen var ju en av orsakerna till att allting urartade sig, bönderna var som slavar åt kyrkan och adeln, de kunde inte göra någonting utan att betala skatt, som ex fiskeavgift, kvarnavgift och broavgift. De började känna att deras extisens började avta, nationalistiska tankar började dyka upp. De började känna utanförskap. En av orsakerna till att upploppen i paris urartade sig var att den tredje genrationens ungdomar kände utanförskap, de var osynliga inför staten och regeringen. De tyckte att de var identitetslösa, de visste inte längre om de var araber, fransoser eller om de var afrikaner. Ingen erkände dem som någon folkgrupp eller franskamedborgare. Därför utan någon som helst förvarning klev dem ut ur skuggorna i förorten och började visa sig offentligt och vandalisera områden för att visa allmänheten att de existerar. Och att de ska ha de rättigheter som de är skyldiga till att ha.

Både kungen under franska revolutionen och presidenten i Frankrike idag hade svurit på att de skulle återställa allting innan hela landet förstördes, men så blev inte fallet, båda ljög men på något märkligt sätt slutade både revolutionen och kravallerna i paris. Men det var inte kungens eller presidentens förtjänst. Kungen under franska revolutionen blev ju avrättad senare pga. att han läckte information till fienden, så han avluta aldrig revolutionen, det gjorde Napoleon (jag tror det var han i alla fall), och under kravallerna var det absolut inte presidenten som satte stopp för kravallerna, det var väll ungdomarna som bara slutade med det efter ett par veckors vandalism. Så på ett konkret sätt så ljög både kungen och presidenten på att de bokstavligen skulle fixa problemet.

En klar likhet som man inte kan missa och som är löjlig är att både under franska revolutionen och kravallerna i paris använde båda parterna våld som en lösning vilket orsakade flera människors död och flera tusen människors brutala skador.

Upplysningsmännen under franska revolutionen var en faktor till att revolutionen bröt ut som den gjorde, på samma sätt som de var en orsak var alla ungdomar i förorten en orsakar till att kravallerna bröt ut, de upplyste varandra och informerade om vad som hade hänt och vad som måste göras. Upplysningsmännen = Ungdomarna.

Skillnader: Under franska revolutionen fördes de revolterade ideologierna vidare till andra med hjälp av militärmakten, andra nyheter spreds via andra medborgare när de satt i cafeterior. När nyheten spreds om kravallerna tog många ungdomar inspiration av andra ungdomar, och många andra som inte visste vad som hade hänt, fick reda på det genom massmedia, en klar skillnad från franska revolutionen.
En stor skillnad som jag såg direkt var att under franska revolutionen hade kvinnorna stort inflytande bland politikerna och kungen därför att de stormade ju mot kungaslottet, och de visade sig att dessa kvinnor var ytterst farliga för att de ville ju ha mat (Bröd) till sina familjer. Men under kravallerna var fanns kvinnorna?, kvinnorna påverkade ingenting alls de som hände i paris, det sköttes mest av ungdomar och speciellt utav den manliga könen.

En liten, men säker skillnad vad att under motrevolutionen när regeringen införde förnuftsdyrkan, föraktade de kyrkan och de ville inte ha något med den att göra, men bönderna var mot detta förslag, därför att de ville ha sin religion och kyrka kvar för att det var något fint. Men under kravallerna hade ingen av ungdomarna att för avsikt tänka på kyrkan, gud eller religion överhuvudtaget när de brände bilar och vandaliserade byggnader, de ville bara ha sina rättigheter och visa att de finns.

Under den franskarevolutionen hängde ett flertal kungar och ”sejsare ” löst vid makten av riket (landet), man kunde inte direkt bestämma sig för vad som var bra för landet och vad landet behövde. Som tex. Första kungen avrättades redan under franskarevolutionen, den andra utnämnde sig som diktator och var kyrkofientlig och försökte införa förnuftsdyrkan, men allt detta gick också åt skogen och han avrättades också, o sen tog Napoleon över, den ända sejsaren som kunde skapa lite stabilitet i frankrike. Men undra kravallerna var det ingen som avsatte presidenten, ingen avrättades eller slängdes in i fängelset. Folket hade förtroende för presidenten och det lönade sig hyfsad bra, kravallerna tog ju slut efter ett tag.

Pengar var en av de största faktorer (orsaker) som startade den franskarevolutionen, men ändå hade det lite med tredjeståndets rättigheter att göra om man läser mellan raderna, men under kravallerna var det ingen som tänkte på pengar, eller rättare sagt inte direkt, bara indirekt. Det klart att ungdomarna i förorten ville ha pengar, men de ville främst ha en utbildning och främst av allt deras rättigheter som de är skyldiga att få.

Största skillnaden av dem alla var att under kravallerna i paris uppnådde man inget nyttigt eller bra åt någon bara förödelse och terror. Under franska revolutionen uppnådde man många lysande grejer. Dessa grejer har betytt mycket för vår generation. Man införde rösträttighet som så småningom har blivit en viktigt kugge i vårt samhälle. Man införde de politiska benämningarna Höger och Vänster som har haft en stor betydelse inom vår politik.

En skillnad vid sluten på dessa händelser var att under franska revolutionen hade Napoleon tagit över makten och utnämnt sig till sejsare över landet, men detta var bara för sin egen vinning, han skapade sig stor makt, erövrade riken efter riken innan han blev mördad, han led av maktbehov. Under kravallerna i Paris var man tvungen att stifta nya ”lagar” (strängare) för att människorna ska förstå att man inte kan bete sig hur man vill offentligt. Man (speciellt ministern) riktade sina lagar speciellt åt dem som utgjorde hos mot landet, så på sätt och vis hjälpte ministern folket, och han var inte ute efter makt, kanske inflytande men inte makt som Napoleon.

Att svära en ed som protest var en mycket lysande ide som gick av, bönderna (tredje ståndet) fick sitt lagförslag godkänd( men allt gick inte som väntat, kungen lyssnade fortfarande inte på dem), något som varken dem i amerikanska revolutionen gjorde eller ungdomarna i Paris, de gick bara till motangrep mot fienden. Att på ett politiskt sätt försöka få sina rättigheter avklarade är mycket bättre än att bara gå ut i ”krig” och förstöra allt som kommer i sin väg som ungdomarna i Paris.( Bönderna förstörde ju också en massa, men de använde först politiska metoder på hela problemet men det löna inte sig så de tog våld som sista lösning på deras problem).



MVG-uppgift
Bakomliggande fakta:
Gatan är full med folk, fönster är sönderslagna, gatlyktor ur funktion och bilar brinner lite här och var. Så våldsamt har det inte varit sen kravallerna i Göteborg. Människor vandrar mot fängelserna i Kumla och Södertälje, kastar stenar mot fängelset som protest. Söner och döttrar till dessa demonstranter sitter i fängelset helt oskyldiga, men har sats ditt av domstolen. Andra orsaker till dessa kravaller och demonstrationer är dessa:
- Inte få ett rättsystematiskt domstol.
- Att polis vill visa att de gör nytta genom att anhålla felaktiga individer, (att anhålla personer låter mycket bättre än felanhållna personer och frigivande).
- Förföljelse av ungdomar med invandrarbakgrund.
- Förstör ungdomars och vuxnas liv genom att sätta in dem i fängelset.
- Ökat främlingsfientlighet av den svenska polisen.

Värsta kravallerna sen Göteborg kravallerna
Förödelsen i dessa orter är ofantlig. Människor går runt skriker, kastar föremål slår sönder fönster och spärrar av bilvägarna. Ingen kan komma in eller ut. Allt började sedan en 19-årig man felaktigt dömdes till 9 års fängelse, allt vädjande om att det inte var han, och de klara bevisen sattes han ändå i fängelset av domstolen. Efter denna händelse tog människor till de drabbade tag i händelserna och började vandalisera de ställen där det fanns fängelser, men inget har varit värre än här i Kumla och Södertälje.

Integrationen mellan de drabbades nära och kära är stor och stark (Inte undra på, de är ju trots allt invandrare) därför har detta blivit mycket oroligt sedan de samlat sig runt fängelset. Dessa individer kommer inte ge upp fören de har fått som de vill. De har ringt till olika släktingar och vänner som ska stötta dem på deras strävan efter frigivanden(enligt en källa).
Flera skadade efter bombdåd

Flera människor har fått evakuera sedan tre ungdomar slängde in en hemgjord bomb i en villaområde nära Kumla, två skadades svårt medan fyra nätt och jämt kom undan med lättare skador, alla befinner sig för närvarande i karolinskasjukhus. Polisen har för närvarnade gripit 12 personer som misstänks ha gjort bomben, men inget är säkert för tillfället. Samhället ligger i en beklagande situation. Att gripa fler personer kommer bara göra saken värre och de kan inte heller skjuta mot de människor som utgör kravallerna.
Extra polispatruller

I ett försök att minska oroligheterna har extra polispatruller skickats till Södertälje där flera ungdomar förenärvarande härjar. Kravallerna sägs vara de värsta här i Sverige sedan Göteborgkravallerna för ett par år sedan. Ungdomarna och andra människor utgör ett stort hot mot polisen. Ungdomarna slänger stenar glasflaskor och går till attack mot polisen med basebollträn.
Koas i Södertälje

I hovsjö norr om Södertälje greps 65 personer sedan två butiker förstörts, bara några ynka kilometer därifrån stormade 25 personer mot en elanläggning med följden att staden försänktes med mörker. I Kumla har två personer gripits sen de misstänkts ha tillverkat en bomb, dessa personer har tidigare varit inskrivna i polisens datorer sen tidigare bombdåd och med glädjande besked var det dessa personer som orsakade gårdagens bombdåd efter ett erkännande senare idag (mer information tillkommer senare under dagen).

Tretton poliser svårt skadade under nattens bråk
Natten till idag skadades tretton poliser varav två livshotande sedan ungdomar kastade Molotovcocktails mot polisen. Männen fördes till sjukhus omedelbart för behandling. Enligt vittnen hade tre polismän misshandlat två ungdomar med batonger, något som polismännen sedan nekat till.
Män gripna efter erkännande

Igår kväll erkände de två huvudmisstänkta bombmakarna dådet i Kumla här om dagen. Gripandet kädde sen de två ertappades men en ny hemgjord bomb i deras lägenhet nära fängelset. Efter fingeravtryck och DNA-analys konstatera polischefen att dessa män låg bakom dådet. Kort därefter hittade man sprängmedel, och automatvapen i deras lägenhet efter en husrannsakan.
Kravallerna börjar lugna sig

Tidigt igår kväll hade statsminister Göran Persson ett uttalande om kravallerna, efteråt fick vi tag på honom och lyckades få ett par ord om vad han tyckte om kravallerna och hur han har tänkt sig stoppa dem:

Som jag sa till de andra politikerna och journalisterna har jag förståelse för dessa individer, men dessa kravaller är ändå idiotiska och opassande för det svenska samhället. Vi har försökt få kontakt med flera respektgivande personer som har kontakt med revolterarna, men utan framgång, men ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Franska revloutionen och kravallerna i Paris

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-08-14]   Franska revloutionen och kravallerna i Paris
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6685 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×