Franska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning.
Varför blev det en revolution? Vad gjorde att landet kom i ekonomisk obalans? Och hur blev utgången av revolutionen. Det är frågor som jag tänkte ta reda på i min fördjupning om den franska revolutionen. Jag tänkte även forska lite i hur det gick för bönderna, och vilka som tjänade mest på revolutionen. Efter att ni har läst detta kommer ni veta mycket mer om den franska revolutionen.

Varför revolution?
Anledningen till att den franska revolutionen utbröt var i första hand för att det tredjeståndet tyckte att de blev orättvist behandlade, vilket de också blev. Adeln och präster behövde inte betala någon skatt alls och hade många fördelar som de fattiga inte hade, som t.ex. lättare att få dom högt uppsatta, och lönsamma jobben.

Adeln och prästerna utgjorde bara två procent av befolkningen, men ändå ägde dom nästa 40 % av jorden. I den Amerikanska revolutionen så visade kolonisterna att det lönade sig att revoltera, så den 14 juli 1989 visade Frankrikes befolkning att även dom var beredda att offra sina liv för frihet jämlikhet, och broderskap.

Orättvisan.
Frankrikes befolkning var uppdelad i tre stånd, präster, adeln, och bönder. Frankrike bestod, på den tiden, av ca 24 miljoner invånare och två procent av dom var adelsmän och präster. Adeln och prästerna (också kallade det första och andra ståndet) hade ”utrustats” med vissa privilegier som t.ex. befrielse från skatter och andra avgifter. Detta irriterade sig det tredjeståndet och bönderna mycket på, vilket är ganska lätt att förstå. Varför ska adeln och prästerna slippa betala skatt när bönderna måste? Den frågan kan jag tänka mig att det tredjeståndet ofta ställde sig. Det tredjeståndet hade oerhört svårt att höja sin levnadsstandard eftersom dom inte kunde bli mycket annat än bönder och i bästa fall borgmästare eller författare.

Frankrike hade ont om pengar.
Frankrike hade ont om pengar, det rådde det ingen tvivel om. Det berodde dels på alla krig man hade varit med om, men också på att landet slösade enormt på ”glitter och glamor”. Frankrikes finansminister (som vi kallar det nu) vart tvungen att låna pengar från bankerna. Det gick bra till en början, men efter ett tag så började banken tröttna på alla löften om att få tillbaka pengarna och drog helt enkelt in lånen. Man var inte säker på att få tillbaka pengarna så Frankrike fick inte låna mer. Nu hade Frankrike större ekonomiska problem än nånsin och vart nu väldigt skuldsatt.

Riksdagen samlas för första gången på 175 år.
Makthavarna i Frankrike kände på sig att om dom snart inte samlade ihop till en riksdag så skulle folket snart göra uppror. Så för fösta gången på ungefär 175 år så skulle en riksdag bildas och besluta om nya viktiga frågor, om t.ex. Frankrikes stora ekonomiska problem. Representanter från dom tre olika stånden skulle sitta i en riksdag och diskutera, men redan innan dom hann diskutera något så uppstod ett problem. När det skulle ske röstning så ville det tredjeståndet att man skulle rösta var och en för sig, så att det blir en individuell röstning, men det ville inte dom två andra stånden. De ville att man skulle räkna en röst för varje stånd, eftersom dom då lätt skulle vinna eftersom dom två första stånden alltid höll ihop. Mötet skulle äga rum i maj 1789, och det var mycket folk som kom dit för att titta på sitt stånds ledamöter. I juni 1789 förklarade det tredjeståndet sig ensamt representera Frankrike, och det gjorde dom också (eftersom dom bestod av 98 % av befolkningen) Nationalförsamlingen kallade de sig

Eden i bollhuset.
När kungen fick reda på att Nationalförsamlingen bildades så stängde han tredjeståendes mötessal så dom hade ingen lokal att ha sitt möte i. Då använde man ett bollhus istället. Där höll man sina möten och representanter höll tal inför en grupp tredjeståndare. Där svor man också en högtidlig ed om att man inte skulle ge upp förrän man hade fått sina vilkor igenom – att blir fri från skatter och andra avgifter samt att adelns privilegier skulle avskaffas. Efter några veckor gick även präster och adeln med i församlingen och till slut var det så många att kungen inte visste vad han skulle göra.

Missväxt och plundringar.
Man hade otur. Samma år som mötet skulle hållas så var skörden den sämsta på århundraden så en väldans massa människor dog och en del låg precis på svältgränsen. Detta gjorde situationen ännu värre för ledamöterna i ”regeringen” och för kungen. Detta resulterade i att priset på spannmål var tvunget att höjas radikalt, så många människor började plundra transporter med spannmål och annat livsmedel och även affärer plundrades av folk som hungrade.

Bastillien stormas.
Bastillien var en borg där många politiska fångar var inburade. Dom hade kungen burat in eftersom dom hade gjort politiskt motstånd av något slag. Detta gillade inte befolkningen och det gjorde Bastillien till det mest hatade och fruktade fängelset i hela Paris. Den 14 juni 1789 hade folket samlat mod och anföll Bastillien med många dåligt utrustade revolutionärer. Fullt av revolutionärer trängde sig in i den yttre borggården, och då blev befälhavaren så rädd så han sa att han släpper in dom i den inre borggården mot att dom låter honom behålla livet, och det gick revolutionärerna med på, men inte lät dom honom behålla livet! När dom hade räddat dom få fångarna, som dom till sin förvåning upptäckte bara var ett fåtal, så dödade dom befälhavaren och höjde hans huvud i triumf. Nu hade revolutionen startat.

Ryktena om dessa oroligheter som skedde i Paris spred sig snabbt som vinden genom hela landet. Först blev människorna i bl a landsbygden skrämda , men efter ett tag såg dom sina möjligheter. Dom samlade ihop sig i stora kolonner och anföll transporter och affärer. Revolutionärer från landsbygden anföll också Tullerierna och andra kungliga ägodelar.
Den 14 juli räknas nu mera som Frankrikes nationaldag eftersom det var då det tredjeståndet som bestod av 98 % av folket slog sig fria från adeln, präster och kungen.

Franska revolutionen fortsätter.
Franska revolutionen var nu i full gång och jordbrukare stormade många av kungens ägodelar som en slags hämnd för alla år dom har behövt betala skatt som ändå bara gick till utsmyckning och till alla krigen. Dom flesta i det tredjeståndet började nu bränna upp alla papper som sa att dom var tvungna att betala skatt och vägrade nu helt enkelt att betala den. Den fjärde augusti 1789 började många adelsmän avsäga sig sina titlar som adlade, och avsade också alla sina privilegier. Detta är ett gott exempel på att dom ledande männen i Paris började känna stor oro och många försökte fly ur landet. Detta försökte även kungen år 1791 en gång, men det dröjde inte länge innan dom blev hittade. Dom fördes omedelbart tillbaka till sitt slott som fångar i sitt eget palats. Kungen hade numera nästan ingen makt alls. Nu hade dom tredjeståndarna fått det dom alltid hade velat ha, befrielse från skatt och andra avgifter och att dom skulle vara jämnställda med adeln. Nu var inte dom tredjeståndarna särskilt intresserade av att revoltera. 1791 bestämdes det att Frankrike fortfarande skulle ha en kung fast med minskad makt, men det dröjde inte länge innan den lagen ändrades också. Senare bestämdes att Frankrike inte längre skulle vara en monarki utan en republik vilket innebär att landet ska ha en president och inte en kung.

Slaget vid Valmy.
1792 anfölls Frankrike av Preussen och Österrike. Den österrikiske kungen reagerade starkt på hur man behandlade hans syster Marie Antoniette under revolutionen. Nu hade Frankrike fått ännu ett problem. Preussen och Österrike var överlägsna när det gällde utrustning och manskap, men dom Franska männen var motiverade fast dåligt utrustade. Till en början gick det väldigt dåligt för Frankrike, inte minst i slaget vid Verdun när dom förlorade, och Paris gator låg nu öppna för fiender. Men sen så kom slutligen slaget vid Valmy den 20 september 1792 då Frankrike kämpade till sig en seger. Danton , Maraton , och Robispierre ledde truppen och deras slagord blev: ” Till vapen medborgare. Fienden står framför portarna.” (citatet hämtat från hemsidan: http://www.sub.su.se/national/t1789l.htm.)

Kungen och 35 000 andra gillioteras.
Året är 1793 och man har hittat brev som är skriva av kungen till andra kungar och högt uppsatta män i Europa. Kungen behövde hjälp eftersom hans familjs liv numera stod på spel eftersom hans makt hade förminskats till nästan ingenting. Han blev allt mer föraktad. Efter att man hittat hans brev röstade man om han skulle gillioteras. Dom som röstade var inte eniga, men kom ändå fram till att kungen skulle avrättas. När den stora kniven skar av hans huvud från kroppen ropade folk: - Länge leve friheten, länge leve revolutionen, fast några grät och gjorde korstecken. Det var inte bara kungen som gillioterades. Även adelsmän, kvinnor och andra politiska motståndare gilioterades.
Slagorden för revolutionen blev: Jämlikhet, frihet och broderskap.

Revolutionen tar sitt slut.
1795 kom en ny grundlag till. Frankrike skulle styras av fem diktatorer, men det dröjde inte mer än fyra år innan en ny grundlag kom, och den andra skrotades. Nu var året 1799 och man kom på att Frankrike skulle styras av tre konsuler istället. Napoleon Bonaparte var en av dom tre, och han utnämnde sig själv till den högst ledande konsulen. Parlamentsledarna tyckte inte om detta förslag men då dom protesterade som mest, skickade Napoleon ut sina soldater och tog in dom som protesterade mest. Efter det gick dom med på den nya grundlagen, och sen var revolutionen slut.
I slutet av nationalförsamlingens deklaration om det mänskliga rättigheterna slog man fast att människor var födda som jämlikar, att alla människor ska ha samma rättigheter, och att makten utgick från folket.

Hur gick det?
Bönderna hade ju fått det dom var ute efter i revolutionen, alltså befrielse från skatter och andra avgifter men det var faktiskt inte dom som tjänade mest på revolutionen. Det var den rika delen av det tredje ståndet. Dvs. författarna, handelsmännen, borgmästarna m.fl. Dom hade både blivit befriad från skatter och fått det allmänt bättre. De behövde inte kriga lika mycket som bönderna och det gjorde att dom inte behövde göra särskilt mycket för att få det bättre. Det var ju mest bönderna som revolterade , slogs och krigade och det var många bönder som förlorade många anhöriga.

Revolutionen slutar alltså med att det tredjeståndet blir befriade från skatter och andra avgifter, men de förlorade mycket på revolutionen också, som t.ex. manskap. Adeln och prästerna förlorade bara på revolutionen eftersom deras makt minskades och dom var inte ensamma om att inte betala skatt.

Avslutning.
Anledningen till den franska revolutionen var alltså dels att, det tredjeståndet tyckte att det var orättvist behandlade, och många an...