Franska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Orsaker till revolutionen

I slutet av 1700-talet såg många länder upp till Frankrike, detta var för att Frankrike var ett väldigt fint land på den tiden. Ludvig den XVI och de högsta i adeln bodde i slottet Versailles. Där fanns allt man kunde önska sig. Det fanns konst, blommor som man byte ut många gånger varje år samt en stor personalstyrka som passade upp Ludvig den XVI och hans vänner. Till skillnad från kungen hade det "vanliga" folket en mycket svår tid under 1700-talet. Det var folket som fick betala för kungens lyxliv, detta genom att betala de höga skatterna som förekom. Bönderna fick också betala pengar till de rika godsägarna och efter alla skatter och avgifter hade bönderna bara en fjärdedel kvar av inkomsterna. Sommaren 1788 blev det en mycket svår missväxt så ledde till att skörden blev usel, iochmed detta så steg matpriserna och bönderna hade det svårt att klara sig själv på den lilla slanten dom hade. Och när det senare kom en mycket svår vinter gjorde det inte direkt lättare för de stackars bönderna. Bönderna skrev då ett brev till kungen om att man ville ha mat och att han måste sänka skatterna, men Ludvig den XVI lyssnade inte ett dugg på vad bönderna sa. Och som ett litet uppror började bönderna stjäla mat från förråd och liknande och nu ville plötsligt borgarna ha tillbaka sina pengar som kungen hade lånat dom. Men pengarna hade gått till krigen och slottet, så kungen kunde inte betala borgarna. Och då blev påfrestningarna stora och Ludvig den XVI kunde helt enkelt inte hantera den dåliga ekonomin så han kallade in en ståndsriksdag. Detta hade aldrig tidigare hänt, för kungen hade alltid varit enväldig. Fransmännen var indelade i tre stånd. Det första och andra ståndet bestod av adeln och prästerna medan det tredje ståndet bestod av den vanliga befolkningen. De flesta i första och andra ståndet ville ha det som det var, men det tredje ståndet ville ha ett rättvisare och modernare samhälle. Nu var det bara ett problem, kungen kunde inte bestämma om stånden, stånden skulle ha en röst var. Alltså hade kungen ingenting att säga till om. Skulle det vara en röst skulle det tredje ståndet få igenom det dom ville. Men så blev det inte. Tredje ståndets medlemmar gick ner till sporthallen och svor på att inte gå därifrån förrän dom skrivit en ny förvaltning. Man trotsade kungen som skickade soldater men tvingades ge upp när adelsmän och prästerna började sluta upp bakom det tredje ståndet. Denna händelse är numera känd som Eden i bollhuset.
För att sammanfatta de utstående orsakerna till den Franska revolutionen har jag gjort den här punktlistan.
 Dålig ekonomi
 Missnöje och orättvisa
 Pengarna gick ner i värde
 Dålig skörd, sträng vinter
 Alla krig som Frankrike var med i kostade mycket pengar
 Matpriserna höjdes



Fakta om den Franska revolutionen
Revolutionen gick ut på att alla människor skulle vara lika. Slagorden var ”Frihet, jämlikhet och broderskap”. Frankrike påverkades av Frihetskriget i väst, och även inom gränserna fanns människor som inspirerade till nya tankar. De främsta av dessa var Voltaire, Montesquieu och Rousseau. De spred sina tankar på flera olika sätt. Voltaire skrev t ex böcker och dramer där han förlöjligade adeln och prästerna. Verken blev mycket populära och än idag läser man hans böcker. Också Rousseau skrev böcker och en bok kallade han ”Samhällsfördraget”. I den skrev han om demokrati, jämlikhet och frihet. Han ville att alla skulle få bestämma, och inte bara kungen. Makten skulle ligga hos folket. Detta var grundtankar i den Franska Revolutionen och revolutionen gick bl a ut på att få igenom de Mänskliga Rättigheterna.

Men det fanns de som var emot revolutionen, främst bland adeln och kyrkan. Dessa människor kallades för kontrarevolutionärer och gjorde vad det kunde för att förhindra att revolutionen fortgick.

Rykten om att Bastiljen hade stormats spred sig snabbt över landet. Bönder ute på landsbygden tog mod till sig och gjorde uppror mot orättvisa adelsmän. De förstörde deras slott och dödade ägarna. Murar revs och bönderna förstörde dokument där det stod hur mycket de var skyldiga de forna landägarna. Detta skrämde adeln mycket och de flydde till angränsande länder.

Hela Frankrike skakades av dessa händelser och den 4 augusti 1789 avskaffades alla privilegier.
Nu skulle alla dömas lika i rättegångar oberoende om han var adelsman eller borgare. Adelstitlarna skulle också försvinna. Från och med nu var man inte adel eller borgare, nu var alla människor medborgare. Alla skulle ha rätt att bli ämbetsmän. Kyrkans gendom skulle tillhöra staten och både kyrkan och adelns skulle betala skatt. De förlorade ensamrätten på jakt och fiske.
Frankrike fick tryckfrihet under revolutionen och på det sättet kunde folkets åsikter spridas mycket snabbt. Också tortyren avskaffades under den här tiden.

I oktober 1789 var missnöjet mot kungafamiljen mycket starkt. Kungen vägrade att skriva på både de Mänskliga Rättigheterna och avskaffandet av privilegierna. Att kungen vägrade att skriva på detta gjorde alla mycket upprörda och ledde till att ett tåg av kvinnor tågade mot slottet Versailles där kungen bodde och tvingande honom att skriva på de Mänskliga Rättigheterna. De tvingade honom dessutom att flytta till Paris.
Detta innebar att Nationalförsamlingen fick mer makt över konungen, och han bevakades av nationalgardisterna samt folket i staden. Nu var parisarna nöjda, men hos bönderna rådde fortfarande missnöje.
Nu började kungen bli mycket orolig och han och hans familj bestämde sig för att fly från Frankrike. En svensk adelsman vid namn Axel von Fersen hjälpte dem att organisera det hela.
Kungafamiljen flydde i en täckt vagn, men de upptäcktes vid gränsen och de fördes tillbaka till Paris. Nu var folket inte längre lika vänliga och de sattes under sträng bevakning.
Så utbröt ett krig mot Österrike. Österrike allierade sig med England och Preussen och efter ett tag var många av Europas länder indragna i kriget mot Frankrike och dess revolution. Arméer trängde in i Frankrike och läget var kritiskt.

Frankrikes drog då naturligtvis, den naturliga slutsatsen att kungen var på fiendes sida, och att drottningen var syster till kejsaren av Österrike avgjorde det hela. Folket i Paris gjorde därför återigen uppror och detta genom att storma Tuilerierna. Kungafamiljen anklagades då för förräderi och kastades i fängelse tillsammans med andra människor. Många av dessa avrättades senare i de s k Semtembermorden. Samtidigt beslutade man att Nationalförsamlingen skulle bytas ut och den här gången fick alla män rösta.

Konventets första beslut var att införa republik och avskaffa monarkin. Kungen dömdes till döden och han skulle halshuggas i giljotinen, en anordning som blev allt vanligare och vanligare. Kung Ludwig XVI försökte tala till folket och han började med ”Fransmän! Jag dör oskyldig. Jag säger er detta innan jag träder inför Guds ansikte” Längre hann han inte förrän han överröstades av trumvirvlar. Så blev Frankrike en republik.

Men nu kom arméerna närmare och närmare och överallt i Frankrike startades uppror. Konventet hade problem med kyrkan och påven. Om Paris intogs skulle hela revolutionen förintas. Något måste göras och man stiftade välfärdsutskottet, som bestod av tolv personer. Ledaren för dem blev Robespierre och Danton. Välfärdsutskottet styrde nu ensamma Frankrike.
Robespierre slog ner allt motstånd med militär och inledde det s k Skräckväldet. Alla som protesterade mot revolutionen skickades till giljotinen. Adelsmän, präster, bönder. Ingen gick säker. Robespierre skickade ungefär 35 000 människor till giljotinen under den här tiden. Två av dessa var drottning Marie Antoinette och Robespierres forne vän Georges Danton.
Det sägs att drottningens avrättning var något speciellt, men inget vet med säkerhet vad som hände. På vägen dit gjorde sig drottningens behov påminda och hon ska ha blivit tvungen att kliva ner ur kärran och tömma sig i allas åsyn. Något som måste ha varit väldigt förödmjukande för henne. Det sägs också att när hon skulle stiga upp på schavotten råkade hon kliva på bödelns fot. Hon utbrast ”Min herre, jag ber om ursäkt, jag gjorde det inte med flit.”. Det blev hennes sista ord i livet.

Men man måste också ta till åtgärder mot arméerna. Därför införde välfärdsutskottet värnplikten. Detta ledde till att Frankrikes soldater växte ofantligt och nu kunde de slå ner alla främmande trupper. Tillslut var kriget slut och man hade räddat revolutionen.

Nu var alla omedelbara kriser lösta, och det blev tid över för annat. Konventet var rädda för Robespierre som under den här tiden hade vuxit sig mycket stark. Ingen visste om de skulle bli skickade till giljotinen eller om de skulle klara sig, De ville ha ett slut på skräckväldet och konventet beslutade då att Robespierre var skyldig till tyranni och diktatur. Maximilien fick inte ens en chans att försvara sig innan också han skickades till giljotinen.

Utan Robespierre gick revolutionen om intet. Han och jakobinerna hade velat skapa ett demokratiskt samhälle men de som nu hade makten ville inte ge den ifrån sig. Därför avskaffade de den allmänna rösträtten vilket innebar att man måste återigen vara rik för att få rösta. Så förintades mycket av det som jakobinerna kämpat för under så lång tid. Snart tog också en av de mest framstående generalerna makten genom en stadskupp. Generalen var Napoleon Bonaparte och han införde kejsarväldet i Frankrike.



Följderna
Vad var bra med franska revolutionen? Den var ju egentligen ett misslyckande. Napoleon tog ju tillbaka makten och Frankrike blev åter enväldigt. Det som man kan tycka var positivt är att franska folket visade att det gick att skapa ett rike där alla var lika mycket värda .Kungen, adeln och prästernas inflytande hade minskat. Likhet inför lagen hade också införts . Franska revolutionen blev symbolen för andra frihetskamper under 1800-talet men det var egentligen USA som hade börjat med att göra revolution och inspirerat fransmännen till sin revolution. Folket i andra länder tänkte att om fransmännen kan så kan vi också. F...