Franz Kafka och Processen

16 röster
68309 visningar
uppladdat: 2007-03-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Syftesbeskrivning

Syftet med mitt arbete är främst att analysera Franz Kafkas verk, Processen. Och för att kunna fokusera på denna analysprocess av Processen har jag valt att inte lägga in bakgrundsbeskrivningar i analysen, de är för omfattande, och jag har därför bestämt mig för att skriva de fristående. Detta är också för att underlätta analysläsningen för läsaren.

I mina bakgrundsbeskrivningar har jag valt att inrikta mig på de saker i Franz Kafkas liv som har påverkat hans författarskap mest. Jag har t.ex. lagt mycket stor vikt vid Kafkas relation till sin far just för att denna hade en enorm påverkan på hans verk.

Jag har också ägnat ett kapitel åt att berätta hur Kafka skrev för att sedan också kunna dra paralleller mellan detta och hans skrivsätt i Processen.


Kommentar av källor
Jag har främst använt två böcker för att få fram mina fakta om Franz Kafka. Den ena boken är skriven av Franz Kafkas mycket goda vän Max Brod. Eftersom det är en god vän till den författare jag skriver om kan man också tänka sig att han kanske förskönat en del saker i hans liv. Man kan också tänka sig att han gärna har överdrivet en del saker. Man kan helt enkelt säga att det kanske är en subjektiv bok där man ser Kafkas liv ur det perspektiv han skulle ha valt om han skrivit en självbiografi. Den andra boken jag har använt har kommit ut nyligen, 2004, och är skriven av en svensk författare, Torsten Ekbom. Jag kan tänka mig att denna bok är mer objektiv. Men den hade inte särskilt mycket fakta utan innehöll mer tolkningar, därför kunde jag inte välja att bara använda denna utan kunde få fram ganska mycket fakta från Brods bok som inte fanns med i Ekboms.



Franz Kafkas liv

Franz Kafka föddes den tredje juli 1883 i en judisk affärsfamilj i Tjeckiens huvudstad, Prag, som son till Hermann och Juli Kafka. Han föddes enligt moderns uppgifter i hörnhuset Maisgasse – Karpfgasse. I övrigt tillbringade han sin barndom i Lämlsche Anstalts där också faderns grossistaffär, Hermann Kafkas affärskuvert, till en början låg. Affären sålde galanterivaror som levererades till återförsäljare i byar och landsorter.

Franz var det äldsta barnet av de sex Kafka syskonen. Två bröder dog vid spädbarnsålder. Sex år efter den andre broderns död föddes den första av de tre i rad födda systrarna som hela livet kände sig distanserade från brodern. En förändring av detta kom inte förrän Franz insjuknade, då ändrade en av systrarna helt inställning och blev en av Franz allra närmaste förtrogna.
Franz barndom kan man annars kalla ganska ensam, modern var sysselsatt i faderns affär och även på kvällen ville fadern ha sin frus uppmärksamhet. Uppfostran av sonen överlämnades åt en barnvakt och åt skolan. Enligt modern var Franz som barn svag och ömtålig, mestadels allvarlig men ibland också busaktig. Han läste mycket och var inte speciellt intresserad av idrott, detta talar dock emot hans senare stora intresse för sport. Med systrarna lekte Frans aldrig, det var för stor åldersskillnad, en åldersskillnad som tycks ha skapat fientlighet syskonen emellan. Det var endast till föräldrarnas födelsedagar som Franz skrev små pjäser som systrarna sen spelade upp. Han själv medverkade aldrig som skådespelare utan vara endast manusförfattare. Franz egentliga umgänge hittade man i skolan. Han gick igenom den tyska folkskolan vid Fleischmarkt och därefter det tyska läroverket vid Altstädter Ring som sägs vara det striktaste läroverket i hela Prag. Det fanns inte många elever på detta läroverk, det var små klasser och varje elev fick på så sätt mer uppmärksamhet av läraren än vad man fick vid de andra läroverken. Detta ledde till att eleverna här fick en bättre utbildning. Franz tyckte speciellt att matte var svårt och han passerade inte examen utan att gråta. I övrigt var han en mycket duktig elev, precis som de andra vid läroverket. I den lilla klassen fanns de många begåvningar, däribland Hugo Bergman som senare blev känd som filosof och professor vid det hebreiska universitetet i Jerusalem. Dock tycks inte Bergman och Kafka ha uppskattat varandra trots umgänget i skolan. Det man vet om Kafkas tid på gymnasiet kommer ifrån de brev han skrev till sina vänner. Han tycks under gymnasieåren varit en mycket aktiv författare men har själv sett till att det mesta hamnat i kakelugnen.

Hermann Kafka hade haft en tuff uppväxt, han växte upp bland fem syskon och hade en far som var slaktare. Hermann var en arbetsam, kraftfull och seg man som hade ett enda mål, han ville säkra en stabil position i medelklassen. Franz stod hela sitt liv i skuggan av denna kraftfulla och inflytelserika fader. Franz aktning för sin far var mycket stor, han hade nästan en heroisk bild av honom. Relationen hade en fundamentalisk betydelse för Franz genom hela livet. Han skrev i Brevet till fadern: ”I din närvaro förlorade jag allt självförtroende och fick i utbyte en gränslös skuldkänsla.”. Han kände mycket tidigt fientlighet inför faderns personlighet men beundrade honom samtidigt. Längre fram i livet försökte han både medvetet och omedvetet att alltid få sin faders samtycke och respekt. Franz försökte bryta sig loss från faderns grepp genom att söka sig till områden där fadern inte hade något inflytande. Han har tillägnat en av sina många böcker till fadern, En läkare på landet. Fadern mottog denna bok genom att nonchalant säga: ” Lägg den på sängbordet”. Huvudtemat i Brevet till fadern, som egentligen inte är ett brev utan en kortare bok på närmre 100 sidor, är Franz uppfattning av hans relation till sin far. Franz som var fysiskt och psykiskt klen imponeras av faderns styrka. Samtidigt stöttes han tillbaka av faderns självbelåtenhet. Han anklagar i brevet fadern för hans bristande självkänsla. Men han betonar också sin kärlek till fadern och sitt behov av kontakt med honom. Nästan hela brevet handlar om den uppfostran som fadern praktiserade . Kafka menar att han var ett ängsligt och inte särskilt svårhanterligt barn. Han menar att fadern använde fel metoder för att få sin son att lyda. Han använde aggressivitet istället för uppmuntran och vänliga blickar. Han skriver också i brevet att hans författarskap hör ihop med relationen till fadern, han skriver att han fick klaga här eftersom han inte tilläts klaga hos sin fader. Han menar att författarskapet var framtvingat av fadern men att Franz själv bestämde riktning. Detta var kanske ett av de få områden där fadern inte hade något inflytande och författarskapet fungerade då både som bearbetning av sin dåliga relation med fadern och som en tillflyktsort bort från världen runt omkring. Bland alla ungdomsintryck, eller egentligen intryck från hela livet är det den mäktiga bilden av fadern som har påverkat hans verk mest. Relationen till pappan är enligt mig en motsägelse, eftersom han beundrar sin far samtidigt som han ger honom skulden för hela hans, enligt honom, olyckliga barndom. Han vill också genom hela livet få sin faders respekt och detta sätter press på Franz. Men man ska inte glömma bort att det är Franz själv och inte fadern som sätter denna press vilket Kafka antyder om man läser mellan raderna i Brevet till fadern. Det finns många som har kritiserat Kafkas beskrivning av sin relation till fadern, de menar att Kafka överdriver.
Franz mor var en stillsam, vänlig och klok kvinna som i jämförelse med fadern framstår som förnuftets urbild i barndomens kaos. Franz beklagar dock hennes osjälvständiga relation till fadern men klandrar henne inte. Något som satt spår i Kafkas verk är den enade front som föräldrarna bildade mot sonen och det faktum att modern endast visade honom kärlek i hemlighet. Man kan hitta tecken på detta i många av hans verk, speciellt i Det äkta paret, som räknas som Kafkas mest personliga och gripande verk.

Franz Kafka är dock inte den enda författare som har haft en tuff uppväxt och en dålig fadersrelation. Proust och Kleist blev liksom Kafka aldrig färdiga med bearbetning av sin barndom, de lyckades inte heller göra sig kvitt trycket från familjen och släkten. Det krävs inte någon längre analys för att förstå detta, det första problem ett barn möter är föräldrarna, sedan kommer klasskamrater, lärare och kvinnor/män. En människa startar sin duell med livet redan som barn och då mot föräldrarna. Det är inte heller ovanligt att en son känner fientlighet inför sin far, detta kallas oidipuskomplexet.

De två släkter som Franz härstammar ifrån har väldiga olikheter i arvsmassorna, de underliga, skygga och stillsamma Löwy på moderns sida och de robusta verklighetsmänniskorna på faderns sida. Franz själv har sagt att han är en Löwy med en viss kafkakaraktär. Han anser sig besitta kafkabegåvning men säger också att den inte aktiveras av samma orsaker som hos de typiska Kafkamedlemmarna.

Den 18 juni 1906 promoverades Kafka till juris doktor vid kejserliga och kungliga tyska Karl-Ferdinand-universitetet i Prag. Han fullgjorde sedan rättegångsårat, d.v.s. oavlönad tjänstgöring för det som tänker ägna sig åt advokatyrket. Kafka hade aldrig för avsikt att bli advokat men använde detta år som en paus efter de ansträngande examensproven. Han ville också skaffa sig ett bra yrke för att inte för alltid ligga sina föräldrar till last. Yrket som författare skulle inte heller accepteras som huvudyrke av familj och släkt därför kunde advokatyrket vara en bra täckmantel. Som advokat gjorde han juridiska insatser för arbetare som skadats i yrket.



Hans första anställning blev vid Riksförsäkringsverket i Prag. Men arbetet här såg han bara som ett hinder för det han verkligen ville ägna sig åt, författande. Trots detta fick hans yrke betydelse för hans romaner, han lärde känna den österrikiska – ungerska byråkratin, och den kunskapen har lämnat tydliga spår i hans verk. Men i hans verk finns det ständigt människor i en noggrant graderad rangskala, där de sökande aldrig kommer i kontakt med rätt person. De skickas bara från den ena till den andra. Han visar hur ineffektivt och långsam denna mekaniska byråkrati var. Då Franz arbetade på dagarna fick han ägna sig åt skrivandet på kvällar och nätter. Detta gjorde att han fick en något splittrad personlighet och levde ett slags dubbelliv. På dagarna var han den skötsamme byråkraten och på kvällarna och nätterna den anarkistiskt frisläppte visionären.

Kafka beskrivs i ett läkarintyg som en ”klen men frisk man”, vikt 61 kg och längd 1,82m. Kafka hade genom hela livet komplex för sitt utseende. Han fick ofta höra hur klen han var. Det var inget extremt men det var tillräckligt för att den känsliga Kafka skulle få komplex. Många av Franz huvudkaraktärer beskrivs också som mörkhårig och smala män.

Kafka har genom hela livet känts sig utestängd på ett eller annat sätt. Som jude sågs han som en främling av tyskarna vilkas språk han talade. I Prag räknades han som tysk och utestängdes då från tjeckerna, som utgjorde större delen av befolkningen i staden. Han kände sig också utestängd i sin familj med robust fysik och psyke, precis motsatsen av honom själv. Känslan av att vara utestängd är genomgående i hans verk. Längre fram i hans författarskap kan man också märka att han alltmer känner sig udda som jude. Detta beror förmodligen på antisemitismen som då växte sig allt starkare i Tyskland.

Kafkas relationer till kvinnor var också en konflikt, precis som det mesta i hans liv, han bröt tre förlovningar. Äktenskap tycktes omöjligt för honom dels på grund av hans behov av att vara ensam dels på grund av hans avsmak för kärlekens fysiska sida. En kvinna som dock har påverkat hans verk mycket är Felice Bauer.



1917 diagnostiserades Franz Kafka med lungtuberkulos. Han fick spendera sina sista år med att åka ut och in på olika sanatorium. Men att han blev sjuk och inte längre kunde arbeta som byråkrat gjorde också att han nu kunde ägna sig åt sitt författarskap på heltid. Det var t.ex. nu han skrev Processen. Den 3 juni 1924, några dagar innan hans 41 års dag, avled Frans Kafka på ett sanatorium utanför Wien. Kafka var vid sin bortgång inte helt okänd för omvärlden, de stora författarna hade upptäckt honom. Han hade under sin livstid publicerat ett halvt dussin böcker och ofta förekommit i kulturtidskrifter och dagspressen med litterära bidrag. Han hade också mottagit Fontanepriset. I den trängre Pragkretsen var Kafka en celebritet men utanför de litterära kretsarna i resten av världen var han ett okänt namn. Troligtvis hade han fortfarande varit det om det inte vara för Max Brod som mot instruktionerna i Kafkas testamente publicerade hans skrifter, t.ex. Processen som idag är hans mest lästa verk.


Hur skrev Franz Kafka?

Kafka har inga färdiga svar på livets stora gåtor men han ställer de rätta frågorna och lämnar läsaren möjlighet att själv finna svaren. ”Kafkas texter handlar om att gå vilse, att förlora fotfästet och, att från en värld av skenbar trygghet plötsligt kastas ut i den stora ovissheten”.

Kafka var en judisk författare som redan på 1910 – talet hade förutsett 1900-talets hemskheter, diktaturens folkmord och koncentrationsläger, rättslösheten och tortyren, de anonyma makthierarkierna där individen inte var någonting värd. Han hade förutsett en verklighet där lögnen görs till världsordning som det heter i Processen. Under Kalla Kriget var Kafka förbjuden i östblocket på grund av att hans skildringar av människor som dömdes oskyldiga i egendomliga skenprocesser, detta låg för nära verkligheten i Stalins dåvarande Sovjet.

Kafka strävade, i allt han skrev, efter att använda ett enkelt språk utan utsmyckningar. Men vägen till denna konstnärliga mognad som han nådde i sina sista verk var lång. I hans tidigare verk är stilen krystad, tillgjord och överarbetad. Men desto mer han skrev desto mer utvecklades han och i hans sista verk har han nått sitt mål, ett enkelt språk. Även om han själv aldrig var nöjd med det han skrev.

Kafkas romaner och noveller börjar ofta med en realistisk skildring av en helt vanlig vardagssituation. Men ur denna enkla situation växer det snart fram händelser som är helt absurda. Man inser att Kafkas värld inte har några likheter med vår egen, det är drömmens värld. Genom att använda enkla och realistiska beskrivningar skapar han en mardrömsliknande atmosfär.
Man kan också hitta andra saker i Kafkas romaner som tyder på att han befann sig i drömmens värld då han skrev romanen eller novellen, händelserna följer ett ologiskt mönster precis som i drömmen. Rums- och tidsförhållanden är också drömlika och svävande. Mardrömsstämningen ökar allt eftersom oskyldiga händelser och yttranden kan skapa ångest hos karaktärerna i boken. För att kunna läsa Kafka måste man acceptera det man läser.

Kafka umgicks mycket flitigt med sina drömmar. Han skrev ner dem i brev eller i dagböcker, ofta i utförliga redogörelser som formar sig som små noveller. Dock tolkade han aldrig sina drömmar. Han var fascinerad över drömmens ocensurerade fantasimaterial. Många av hans böcker tycks bygga på en eller flera drömmar. Kafka kunde ofta skratta då han läste sina egna romaner och noveller, inte för att de var roliga utan för att de till punkt och pricka följde drömmens galenskap.

Många av karaktärerna i Kafkas romaner befinner sig i en ångestsituation, t.ex. Josef K i Processen och Gregor Samsa i Förvandlingen. Man kan jämföra Kafkas romaner med de gamla tragedierna. Huvudpersonen faller från tryggheten till skammen och förintelsen. Man kan också jämföra Kafkas huvudpersoner med den moderna människan och dennes problem. Vi söker alla efter en mening med livet, vi söker alla efter en plats att slå oss ned på, och framför allt söker vi alla efter trygghet, en trygghet som kan visa sig vara obefintlig. Allt detta söker även Kafkas huvudpersoner efter.



Processen
”Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att ha gjort något ont häktades han en morgon.”

Detta är inledningsmeningen i Franz Kafkas mest kända roman, Processen. Processen anses också vara Kafkas mest centrala bok och bildar tillsammans med Slottet och Amerika Ensamhetens trilogi. Romanen är en mörk skildring av utsatthet och kampen för upprättelse. Denna roman tillsammans med Slottet har ofta fått stå som exempel för människans skyddslöshet inför vår tids främsta plåga, byråkratin.

I Processen får man följa Josef K. som på sin 30-årsdag blir häktade av en, för honom, okänd myndighet och för ett okänt brott. Under ett år får man sedan följa alla turer som rättegången tar och hur den alltmer påverkar K:s liv tills det hela får ett abrupt slut

Denna bok har förmodligen lika många tolkare som läsare . Man kan inte riktigt vara säker på vad Kafkas syfte med denna bok var i och med att den gavs ut efter hans död och att han egentligen hade för avsikt att bränna den. Men jag tror att det finns tre olika syften med den. Om man ska utgå ifrån Kafkas liv och vad han brukar skriva tror jag att det finns ett medvetet och två mer omedvetna syften. Om man tänker på att Kafka var en satirisk 1900-tals författare kan man tänka sig att det i Processen gömmer sig satirisk samhällskritik. Som jag tidigare nämnde blev Kafka förbjuden på östblocket just på grund av att hans beskrivningar låg så nära verkligheten i dåvarande Sovjet. Jag tror att Kafka i Processen försökte beskriva den anarki som han såg skulle växa fram i Sovjet och i det tredje riket, Hitlers Tyskland. Han beskrev hur det skulle gå då makten blev så centrerad som den blev i både Sovjet och Tyskland. Oskyldiga människor blev dömda och avrättade, de fick betala priset för diktaturens konsekvenser. Detta ska då vara det medvetna syftet, han försökte varna folket för det som komma skulle. Detta syfte är ganska tydligt efter att ha läst boken, men det låg ganska långt före sin tid. Sovjet hade visserligen bildats med det var inte förrän på Stalins tid som Kafkas förutsägelser slog in. Det ena mer omedvetna syftet var att återge sin barndom och sitt liv, ge uttryck för sina själsliga plågor. Josef K. ska då vara Kafkas alter ego. Man kan se så många likheter mellan de beskrivningarna som finns i boken och Kafkas liv. Man kan hitta symboler för Kafkas fader och även saker som kan symbolisera den sjukdom han dog av.
Man kan också tänka sig att det finns ett till, lite mindre betydelsefullt, syfte med denna roman, religion. Kafka försökte kanske beskriva den tidens relation mellan kristna och judar. Eftersom det finns tre syften med boken finns det också tre helt olika vinklar att analysera Processen ifrån.

Det finns otaliga saker i Processen att analysera, och jag tänkte börja i inledningen med häktningen. Det är ingen vanlig häktning, man kommer till Josef K:s rum och talar om att han är häktad, man talar inte om varför och inte heller när han ska infinna sig för domstolen. Det enda han får reda på är att han är häktad, sedan kan han återgå till sitt arbete och fortsätta leva sitt liv som vanlig. Man förstår senare i boken att detta beror på att den rättsorganisation som häktat honom finns utbredd i hela landet och kan ha koll på honom utan att ha honom inspärrad. Vad symboliserar då denna häktning. En inre häktning, en häktning av sig själv för något Kafka inte vet. Kanske kände han skuldkänslor inför sin släkt och familj för att han fortsatte att skriva trots deras mottycke. Det kan också vara så att han kände skam inför sig själv för att han fortfarande som vuxen man kände sig underlägsen sin fader och hela tiden försökte få dennes samtycke för det han gjorde. Det skulle också kunna vara så att Kafka hela livet känts sig häktad av sin far, känt sig instängd på grund av faderns missnöje. Han strävade hela tiden efter det han trodde skulle göra fadern stolt, han strävade aldrig efter vad som skulle göra honom stolt över sig själv. Att hela tiden sträva efter att göra andra människor nöjda gör att man känner sig instängd. Häktningen kan naturligtvis också tolkas från de två andra perspektiven. I Kafkas beskrivning av Sovjet och dess anarki symboliserar häktningen de häktningar av oskyldiga människor som kom att ske i Sovjet då makten centrerades. Det skulle också kunna vara så att Kafka med häktningen försöker beskriva sin situation som jude. Han var inte speciellt troende men var ändå fast i religionen som gjorde att kände sig utesluten på många sätt i samhället.

Den organisation som häktat Josef K. är som jag tidigare nämnde utbredd över hela landet och har full koll på dess invånare. Själva organisationen som är domstolen styr hela landet och allt tillhör domstolen. Domstolskanslierna syns inte ute i staden som de gör i vårt samhälle idag. Domstolskanslierna är istället belägna på vindar i en arbetarstadsdel dit de anklagade själv får hitta.
”Vad är meningen med denna stora organisation, mina herrar? Meningen, är den att oskyldiga människor häktas?”
Detta är taget ur Josef K:s första och sista rättegång. Det är en ganska bisarr och paranoid situation. Denna del i boken är oerhört stark just för att det visar individens svaghet inför denna enorma organisation. Här kan man naturligtvis dra paralleller mellan Kafkas svaghet inför den kraftfulla och inflytelserika fadern. Man kan även göra andra jämförelser mellan Hermann Kafka och den domstolsorganisation som beskrivs i Processen. Kafka försökte genom hela livet infria faderns förväntningar likaså försöker Josef K. infria domstolens förväntningar. Men domstolen ger inga formulerade krav, det gör inte heller fadern, Kafka vet då inte vad han ska göra för att bli fri, likaså vet inte Josef K. vad han ska göra för att bli frisläppt. Det blir ett förutsättningslöst liv, finns det inga uttalade krav finns det ingenting att uppnå även om man söker efter något. Domstolen styr hela processen precis som fadern styr hela Kafkas liv. Man kan dra paralleller mellan Kafkas relation till sin fader och folkets relation till staten i Sovjet. Folket såg upp till staten trots att de hatade den. Detta kan man likna med en förebild man ser upp till men ändå tycker illa om. Det är ju ofta så att en människa som är väldigt framgångsrik inte är särskilt omtyckt men det är ändå många som ser upp till personen. Domstolen kan också representera förhållandet mellan kristna och judar i början av 1900-talet. Kafka kanske försökte skildra den antisemitism som höll på att växa sig stark i Tyskland. Domstolen skulle också kunna symbolisera den himmelska domstolen, det vill säga gud. ”Dom och rannsakan sker ju ständigt i de himmelska kanslierna”. Under en människas liv finns det alltid någon som dömer. För de troende är gud som dömer och för de icke troende finns det alltid lärare, chefer eller familj och vänner. Man är ständigt bevakad av någon eller någonting och i Processen är det domstolen som bevakar människorna.

Då Josef K. besöker domstolsmålare Titorelli får han reda på att det finns tre alternativ för att bli fri. Men bara ett av dem innebär total frihet och det är det aldrig någon som blivit beviljad. De tre alternativen är verklig frigivning, skenbar frigivning och uppskov. De enda som kan bevilja verklig frigivning är de höga domarna. Men eftersom det inte är någon som blivit beviljad denna frigivning kan man ju fundera över om de höga domarna existerar över huvud taget. Detta är också en fråga som plågar Josef K.. Han ser själv bara de lägre domarna och ingen av de han talar med har någonsin mött de högre domarna utan bara hört talas om dem. Denna gåta kan man likna med den gåta som har följt mänskligheten sedan urminnes tider, finns gud eller inte? Jag gör här alltså en jämförelse både mellan gud och de högre domarna och mellan deras potentiella existens. Gud är en viktig vägvisare för många och har varit det väldigt länge, han styr människor precis som domstolen i Processen. Frågan är bara om dessa dolda högre makter existerar eller om de är påhittade för att människor ska känna sig skyddade och bevakade.

Lagen??????

Josef K. dras in i en absurd process. Han blir besatt av tanken på att bevisa sin oskuld men har väldigt svårt att försvara sig eftersom han inte vet vad han är åtalad för. Han drabbas också av den obehagliga känslan av att inte komma någonstans. Kafka har en gång sagt: ”Människans liv är en enda lång domstolsprocess, och alla strävar efter att få domen framskjuten”.
Han försöker med en rättsprocess skildra människans livsprocess. I citatet låter det som att människans liv är en enda lång process mot döden. Detta är en väldigt mörk tanke, ett liv totalt utan livsglädje. Då Kafka skrev Processen hade han lungtuberkulos och visste förmodligen att han skulle dö av denna. Det kan alltså vara hans process mot döden men det kan också vara hela hans livsprocess han försöker skildra. Förmodligen såg han hela sitt liv som en process mot fadern, en process han visste att han aldrig skulle vinna. Josef K. har från början till slut inte heller några större chanser till vinst. Kafka beskriver alltså sina egna processer och inte människors i allmänhet. Han fanns till för denna process, allt han gjorde var på grund av fadern. Precis på samma sätt är det i Processen, de åtalade är till för processen och till för domstolen. De ägnar, efter åtalet, all sin tid åt denna process. De tillhör domstolen. Processen kan man naturligtvis också koppla till Sovjets totalitära styre. Processen skulle kunna representera alla de absurda processer som kom att genomföras här men den skulle också kunna symbolisera Sovjets process fram till statens seger och folkets förlust.

Josef K. är aldrig ensam i processen. Han har hela tiden människor omkring honom som erbjuder hjälp. Olyckligtvis tycks ingen hjälp vara tillräcklig för denna process. Till en början består hjälpen av uppmaningar. Flera personer i hans närhet uppmanar honom till att inte förringa häktningens betydelse. Processen är allvar och d...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Franz Kafka och Processen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-07

    Bra och intressanta analyser,

  • Inactive member 2007-05-21

    en bra och djup analysering!

  • Inactive member 2010-10-28

    Fantastiskt bra analys! Hjälpt mig att verkligen kunna tolka romanen på egen hand, förstod inte dirket efter att jag läste ut den. ;p

Källhänvisning

Inactive member [2007-03-06]   Franz Kafka och Processen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7691 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×