Fritid genom tiderna

7 röster
76411 visningar
uppladdat: 2008-03-27
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Jag har arbetat om ämnet ”Fritid genom tiderna”. Jag skrev om detta för att det verkade vara ganska intressant, och för att se olika samband och olikheter mellan tiderna.
Mitt arbete innehåller flera olika redogörelser för fritidens utveckling från 1800-talet fram tills nu. Men jag har även skrivit om vad fritiden har haft för betydelse och hur den påverkat oss. På slutet har jag även lagt till mina egna tankar och reflektioner kring ämnet fritid.


Frågeställning och metod
Hur mycket fritid har vi idag? Vem bestämmer det?
Hur har fritiden sett ut genom tiderna?
Vilken betydelse har folkrörelsen haft, och vad har den för betydelse idag?
Hur har ungdomsverksamheten vuxit fram? Vad finns det för verksamheter kvar idag?
Mina egna tankar och reflektioner
Intervju med en äldre; Hur har dina upplevelser kring fritid varit fram tills nu?
Jag kommer att söka fakta på internet. Speciellt på sidan wikipedia.org men även sidor som jag har jämfört med varandra som jag tycker verkar ha sann fakta. Jag ska sedan intervjua min farmor om hur hennes upplevelser har varit och sedan tänka efter och dela med mig av mina egna tankar.



Intervju med Marianne Janson, 70 år. (min farmor)

Vad betyder fritid för dig?
- Jag tycker att det är den tiden som man har efter sitt arbete men ändå innan den tiden som man sover. Det är den tiden som man som person utnyttjar precis som man vill. Man gör det man känner för helt enkelt.
Vad har du för upplevelser kring fritid?
- När jag var i tonåren gick jag mycket på operetter, det är samma sak som musikaler idag. Jag gick även mycket på teatrar, och ibland spelade jag med i amatörteatrar.
Hur var det när du var liten?
Hur har fritiden förändrats för dig?
- Jag tycker att det har blivit sämre nu än vad det var förr. När jag fyllde 14 år så fick jag jobb i en skoaffär, och jag jobbade 09-18 varje dag. Vi jobbade även på lördagar men då bara halvdag. När jag började arbeta så försvann det mesta av min fritid. På den tiden hade alla två veckors semester. Men på den tiden så gjorde man mer fysiska aktiviteter jämfört med nu. Alla yngre som jag känner (barnbarn t.ex.) gör inte mycket på sin fritid. Mestadels sitter de inomhus och spelar data eller kollar på tv. På min tid hade vi inte sådana saker, utan fick hitta på egna saker at göra.


Fritidens utveckling
Fritidens genombrott kom på 1930-talet. I Sverige fick vi en semesterlag som gav lagstadgan rätt till semester i två veckor. Välståndsökningen i Sverige gjorde så ”vanliga” människor kunde göra saker som de inte var vana vid. Många åkte till släktingar och införskaffade även saker som man behövde för att ha ett rörligt friluftsliv. Man inrättade en statlig fritidsnämnd och det rörliga fritidslivet fick stöd. Det var viktigt att hela allmänheten fick ta del av det nyttiga friluftslivet.
På 1950-talet fick många råd att köpa sig ett fritidshus, med naturen som granne. De byggde enkla hus, för det mesta byggde de själva. Och man odlade mycket grönsaker och potatis i trädgården.
Fritidsmönstret påverkades på flera sätt när bilen kom på 1960-talet. Det blev enklare att komma iväg och vara lite längre bort, man bilade mycket och sov hos släkt och vänner, eller campade. Man började även charterresa. Spaniens Mallorca blev det vanligaste och populäraste resmålet.
1970 började folk köpa båtar, gärna segelbåtar. De människor som uppskattade det mest, ”båtfolket” ville inte uppleva en sommar utan att få vara på sjön några veckor. Man förberedde tidigt på våren och då umgicks man även med andra båtägare. Att många uppskattade båt- och sjölivet mer än ett fritidshus blev ett samtalsämne som pågick i många familjer.
På 1980- och 1990-talet så blev resmålen fler och mer exotiska. Det ordnades temaresor och äventyrs-semestrar som tillexempel vin och mat, golf, windsurfing och mycket mer. Det gjorde man för att träffa andra människor med samma intressen. Man lärde sig nya saker och fick unika upplevelser men många hade inte tillräckligt med pengar för att unna sig att resa och uppleva på grund av den höga arbetslösheten.
I början på det nya millenniet ville fler och fler resa längre bort, till mer avlägsna platser och ta sig fram på egen hand. Även intresset för vad som fanns i Sverige att göra ökade. Det gjordes många satsningar på kultur och naturupplevelser speciellt för barnfamiljer. Man kunde gå på björnsafari, bo på bondgård eller gå en överlevnadskurs. Turismen med naturen som mål och medel ökade kraftigt. Man är varsam med den natur och kultur man besöker och man ska visa respekt för platsens lokalbefolkning.


Folkrörelsens framväxt
Folkrörelserna växte fram i mitten av 1800-talet. De möttes med hårt motstånd, misstro och förakt av makthavarna. Det tog ett tag men till sist blev de en respekterad samarbetspart. Samarbetet bidrog till att flera förändringar genomfördes och i och med det så blev det stora förbättringar för arbetsfolket. De klassiska folkrörelserna är frikyrkor, nykterhets- och arbetarrörelsen. Det har kommit flera nya folkrörelser fram till idag till exempel kvinno- och fredsrörelsen.

Frikyrkorörelsen
Rörelsen stred för rätten att själva få tolka bibeln. Stadskyrkan hade mycket makt och bara den fick sprida bibelns budskap. Den personliga tron var väldigt viktig inom frikyrkorörelsen. Deras övertygelse skulle avspegla sig i hur de levde och var mot varandra. Man startade läsecirklar och folkhögskolor för att fördjupa sig i bibelns texter och för att öka de egnas bildningsnivå. Frikyrkorörelsen var även engagerad i nykterhetsfrågan.

Nykterhetsrörelsen
Alkoholen har starka rötter i den svenska traditionen. Tidigt på 1800-talet grundades de första nykterhetsrörelserna, de ville att det skulle finnas ”måttlighetsdrickande”. På 1870-talet kom den egentliga nykterhetsrörelsen som arbetade för att man inte skulle dricka alls. Sverige skulle bli helt nyktert och istället för alkohol erbjöd man kafferep, ordnade danser och tillställningar som lockade folk. Det tog inte lång tid förrän nykterhetsrörelsen fick starkt fäste överallt i landet. Rörelsen drev ett studie/bildningsarbete som skulle upplysa landets befolkning om alkoholens skadeverkningar.

Arbetarrörelsen
Industriarbetarna utnyttjades hänsynslöst i fabrikerna och levde i ekonomisk och social otrygghet. På 1870- och 80-talen bildades det fackföreningar för att arbetarna skulle få högre löner och mer mänskliga levnadsförhållanden. Det starkaste vapnet som arbetarna hade mot sina arbetsgivare var att strejka. Fackföreningarna samarbetade med det Socialdemokratiska arbetarepartiet, de ville förbättra levnadsvillkoren för arbetarna. Folkbildningen var en viktig del i inom arbetarrörelsen. Men för att vinna den både politiska och fackliga kampen ansåg man att den enskilda arbetaren måste lyftas till en högre bildningsnivå och bli medveten.

Idrottsrörelsen
Simsällskap och gymnastikföreningar var de första idrottsföreningarna i Sverige. De fanns i större städer och vände sig endast till män och pojkar i medel- och överklassen. Fler och fler kom i kontakt med idrott för att rörelserna flyttade in till städerna. Idrotten blev ett mycket omtyckt och vanligt fritidsnöje. För arbetarklassen blev idrotten en fostrande och social funktion. Arbetarpojkarna fick träning i disciplin och kamratskap. Fotboll blev den stora grenen. Kvinnornas utövande av idrott har inte satt många spår i historien. De har idrottat, men inte i stor omfattning. År 1970 och framåt så har kvinnoidrotten ökat kraftigt. Både individuellt och i lag, men fler deltar i olika motionssammanhang. Riksidrottsförbundet, RF, är idag en av våra största organisationer. Den bildades 1903. OS i Stockholm 1912 bidrog mycket till att idrotten blev populär. Den blev an massrörelse över hela landet och den växte mycket i styrka.


Ungdomsverksamheten
I början på 1900-talet tyckte många vuxna att biobesök, dans och andra nöjen var skadliga för alla unga personer. Vid samma tid bildades det ungdomsklubbar för att ge ungdomar bättre vanor. Pojkarna i arbetarklassen var i mest behov av fritidssysselsättningar. Ungdomsklubbarna skulle drivas av ungdomarna själva, men klubbarna fanns inte länge. Fritidgårdar och ungdomsgårdar är dagens bild av ungdomsklubbarna. Hemgårdar var också en verksamhet från början av 1900-talet. Det var meningen att hemgårdarna skulle vara en mötesplats för människor i alla åldrar och med olika bakgrunder. Det var en allsidig verksamhet som erbjöd flera olika aktiviteter. Men intresset för hemgårdarna började avta mellan 1930- och 1940-talet. Så istället satsade man på att bygga upp ungdomsgårdar som till viss del tog över hemgårdarnas roll. Ungdomsgårdarnas viktigaste uppgift var att förebygga sociala problem men även att motverka brottslighet. Man ville inte att ungdomarna skulle driva runt på gatorna utan man tyckte at de skulle ledas in i olika aktiviteter.
På 1930-talet uppkom en debatt om hur ungdomarna betedde sig på fritiden. Det kallades ungdomseländet. Man oroade sig mycket för den ökade ungdomsbrottsligheten och ungdomars nöjesraseri. Man trodde och tyckte att orsaken till nöjesraseri och brottslighet var brist i deras uppfostran.
1939 uppkom det en ungdomskommitté som var ämnad att utreda missförhållandena inom nöjeslivet. Utredningen blev grunden för framtidens ungdoms- och fritidspolitik. Det var viktigt att ungdomarna som var utanför föreningslivet fick stöd. Ungdomsorganisationerna fick fritidsgruppsbidrag av staten, för att driva verksamhet bland de ungdomar som inte var med i någon förening.
En kraftfull diskussion om att spriten skulle släppas fri uppkom samtidigt som ungdomsdebatten, och det skapade stor oro för ökat alkoholmissbruk bland ungdomar. Då kom det ett beslut om att ungdomsverksamheten skulle få ekonomiskt stöd. Idag kallas det för ”lokalt aktivitetsstöd”.

Ungdomsverksamheter idag
1984 startades verksamheten fryshuset som är ett aktivitetshus med verksamheter som mest riktar sig till ungdomar. Fryshuset finns i Stockholm men har också verksamheter i till exempel Göteborg och Malmö. Idag är fryshuset en samlingspunkt för ungdomsverksamheter inom bland annat sociala projekt och utbildning. Det var Anders Carlberg och en grupp medlemmar från föreningen KFUM som kom med idén och startade fryshuset (verksamhetsexempel basket, skateboard, konserter, diskotek, konferenser).
KFUK-KFUM (Kristliga föreningen av Unga Kvinnor och Män) är en av de äldsta ungdomsrörelserna i Sverige och även globalt. Rörelsen bildades 1844 i London av George Williams. 1887 uppkom KFUM’s Sverige-avdelning. Idag har rörelsen mer än 55 miljoner medlemmar i drygt 130 länder.

Ungdomsgårdar/fritidsgårdar
Syftet med fritidsgårdar är att de är till för ungdomar i alla åldrar. En lokal där man umgås och bara tillbringar sin fritid. Dess föregångar var hemgårdarna.

Förening
Det är en sammanslutning av personer. En organiserad grupp människor som ägnar sig åt en avgränsad verksamhet (man skiljer på ideella och ekonomiska föreningar).


Arbetstidslagen
1856 kom det en lag om att det skulle finnas en lag som begränsade arbetstiden. Fröslaget var att det skulle bli 12 timmar per dag för vuxna (över 16 år) och 8 timmar per dag för barn (under 16 år). Förslaget avslogs och arbetstidslagen lades ner i 30 år. Efter de 30 åren kom det ett nytt förslag, de tyckte då att arbetstiden skulle vara 9 timmar per dag för alla arbetande. Detta avslogs också.
1908 kom ett förslag om arbete i 48 timmar per vecka, 8 timmar om dagen. Det antogs inte då, men ligger till grund för arbetstidslagens fortsatta utveckling genom tiderna. Den allmänna arbetstidslagen från 1930 höll 48 timmars arbete i veckan och 9 timmar om dagen. 1957 ändrades veckoarbetstiden från 48 timmar till 45 timmar. Efter ytterligare tio år ändrades lagen igen, då till 42.5 timmar arbete i veckan. Lagen som kom 1970 handlade om 40 timmar arbete i veckan. 1978 sa lagen även att det skulle finnas veckovila. Den skulle vara minst 36 timmar i veckan.

Arbetstidslagen idag
Ordinarie arbetstid är 40 timmar i veckan.
Enligt den nya arbetstidslagen så ska man ha 11 timmars dygnsvila mellan arbetspassen, och man får högst ha 48 timmars arbetstid i veckan. Den nya lagen kom i b...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Fritid genom tiderna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-03-27]   Fritid genom tiderna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9516 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×