Genetik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Skillnaden mellan arv och miljö är helt enkelt att arvet är något du får av dina föräldrar. Miljö däremot är ens omgivning. Ögonfärg och hårfärg är två saker som är 100% från arvet. Din personlighet och din kondition däremot är inget som du får från ditt arv utan från din omgivning (miljö). Det har gjorts tester där enäggstvillingar (de har exakt samma gener) har blivit placerade i två olika hem. De två enäggstvillingarna hade inte fått samma personligheter men de var lika som bär. Det finns känsliga frågor om vad som är arv och miljö. Två av dessa frågor ät homosexualitet och att kvinnor skall vara hemma medan männen jobbar. Vissa menar att det fin en gen som bestämmer ifall du ska bli homosexuell. Detta tycker jag är nonsens, eftersom jag inte tror att det kan finnas en sådan gen. Det har gjorts test på apor där man inte lät de manliga aporna träffa några kvinnliga apor. Dessa apor blev homosexuella. Jag tror att homosexuallitet är strikt miljöanpassat. Alla delar inte min åsikt, det är också deras rätt att inte göra det. Att kvinnor är hemma medan männen jobbar, tror jag också är strikt miljöanpassat. För mig är det omöjligt att tänka mig att kvinnor har en gen som säger att de skall vara hemma medan deras män jobbar.

2. A) a. En gen är ett avsnitt i DNA-spiralen som bestämmer ett visst anlag, Tex. ögonfärg, hårfärg och hudfärg. Vi har ca 50.000-100.000 olika gener tror man.

b. En kromosom består av en jätte molekyl som består av DNA-spiralen. En ensam kromosom är så liten att den är omöjlig att se i ett mikroskåp. När de ska dela sig (klona) drar de ihop sig och det är möjligt att se enstaka kromosomer.

c. DNA är en förkortning av engelskans deoxyribose nucleic acid, på svenska desoxiribonakliensyra. DNA är en stor molekyl som liknar en spiral. En DNA molekyl är ca 0,1mm lång, vilket är väldigt stort för att vara en molekyl. DNA:t innehåller ”den genetiska koden” som är olika från person till person (förutom hos enäggstvillingar). Detta kan man använda ungefär som ett fingeravtryck ifall man har rätt utrustning, detta gör bl.a. polisen. DNA består av fyra olika kvävebaser dessa är adenin (A), tymin (T), guanin (G) och cytosin (C). DNA:s huvuduppgift är att överföra genetisk information till nästa generation.
J

d. Arvsmassa är de generna (kromosomerna) man får från sina föräldrar. Du får hälften av din arvsmassa från din mamma och hälften från din pappa. När du får barn har du också givit hälften av din arvsmassa till dina barn

e. En cell är livets byggklossar. Allt levande är uppbyggda av en eller oftast flera celler. Det finns flera olika sorters celler, några tillexempel. Hjärncell, hudcell, skelettcell, könscell, dessa celler finns bl.a. i människan och andra däggdjur. Det finns växtceller också. De är så lika varandra att man bara kallar dem för växtceller. En cell består av 3 ”områden” ett cellmembran (skal), en cellkärna (hjärna) och emellan cellmembranet och cellkärnan finns cellplasman. Cellmembranet är det som bestämmer vad som får släppas in och ut i cellen. Olika celler i en organism har olika uppgifter, tillexempel att röda blodkroppar transporterar syre och nervceller sänder ut elektriska impulser.

f. Cellkärnan finns i mitten av en cell och är dennas ”hjärna”. I varje cellkärna finns det 46 kromosomer (förutom könsceller som har 23) hos människan. Detta antal skiljer sig mellan olika djur. Varje cellkärna i kroppen har exakt samma genetiska material.

g. En stamcell är en cell som inte har någon speciell uppgift utan kan utvecklas till vilken cell som helst.

h. Celldiffrentiering är det som händer när celler börjar specialicera sig på olika saker. Vissa blir blodkroppar medan andra blir skelettceller.

i. Det finns två olika sorters celldelningar, mitos (vanlig celldelning) och meios (reduktionsdelning). I en mitos klonar cellen sig själv, medan i en meios delas cellen upp i två istället.


3. Könsceller innehåller bara 23 kromosomer, detta är väldigt bra. Efter som när två personer parar
sig kommer det 23 kromosomer från kvinnans ägg och 23 från mannens sperma. Kromosomerna från ägget och sperman blir då 46 st. Ifall könscellerna skulle innehålla 46 st. kromosomer istället för 23 skulle det bildas stora problem. Vi skulle få dubbelt så många kromosomer efter varje generation. Eftersom fostret (barnet) får hälften av sina kromosomer från sin mamma och hälften från sin pappa får barnet en blandning av sina föräldrnas arvsmassa. Under en meios bildas det aldrig eller näst intill aldrig 2 ägg/spermier med samma kromosomer. Eftersom det fortfarande är samma kromosomer från början blir det aldrig en stor skillnad. Detta gör att syskon liknar varandra men aldrig får samma kromosomer (förutom enäggstvillingar). Detta leder till också att syskon aldrig kan se likadana ut.

4. A) a. Enäggstvillingar har exakt samma genuppsättning eftersom de kommer från samma befruktade ägg.

b. Tvåäggstvillingar kommer från två olika ägg och två olika spermier. Genetisk sätt leder detta till att de inte är mer lika än andra syskon, enda skillnaden är då att de är födda ungefär samtidigt. De har ungefär 50% likadana genuppsättningar.

c. Syskon kommer från två olika ägg och två olika spermier liksom tvåäggstvillingar. Syskon har ungefär 50% likadana genuppsättningar.

d. Halvsyskon som har en gemensam förälder har ungefär 25% likadana genuppsättningar, eftersom de har Tex. 2 olika pappor och samma mamma.

e. Kusiner har ungefär 25% likadana genuppsättningar, eftersom deras mammor som tillexempel är syskon (50% besläktade) och ger hälften av sina kromosomer till sina barn.

4. B) Ifall två manliga och två kvinnliga enäggstvillingar skaffar barn med varandra blir deras barn genetisk besläktade som syskon. Papporna har exakt samma genetiska material och mammorna har
det också.

5. Ett anlag är vilka genetiska egenskaper man får. Homozygot är att det är två likadana anlag i kromosom paret. Hetrozygot är motsatsen och det är två olika anlag i kromosom paret. Det finns vissa anlag som är dominanta. Ifall ett dominant anlag paras ihop med ett anlag som inte är dominant s.k. ressensivt, blir det att det dominanta anlaget som ”bestämmer”

6. Att två brunögda föräldrar kan få ett blåögt barn är egentligen inte så komplicerat. En person som har brun ögonfärg kan antigen ha BB eller Bb. Ifall personen har Bb är den anlags bärande för blå ögonfärg. Ifall två personer med brunögonfärg parar sig och båda är anlagsbärande för blå ögonfärg blir det som schemat här nedanför. Ifall den ena föräldern skulle ha BB istället skulle det inte kunna bli ett barn med blåögonfärg (genetisk sätt). Barnet skulle däremot kunna bli anlags bärande för blåögonfärg


7. En mutation är en ändring av DNA-kedjan som har uppstått genom att DNA-kedjan har blivit skadad på något sätt Tex. genom strålning eller kemikalier. Efter skadan på DNA-kedjan har uppstått försöker kroppen att laga den, när kroppen ska laga den kan det uppstå fel. Detta fel kallas en mutation.


8. Ett barns kön styrs av det 23:e kromosom paret. Det finns två sorters köns kromosomer. X och Y. Kvinnor har två st. X kromosomer medan män har en av varje. Genetisk sätt kan inte kvinnor har Y kromosomer i sig och därför kan de inte finnas i kvinnans ägg. Män däremot som har ett X och ett Y. Under en meios får då den ena sperman en X kromosom och den andra en Y kromosom. Eftersom hälften av mannens spermier har X kromosomer och den andra hälften Y, är det 50% chans att det blir en flicka eller en pojke. Eftersom att Y kromosomen är ett dominant anlag.
9. Kamphundar har genom åren avlats fram genom att korsa olika aggresiva och starka hundraser. I början tror jag inte att kamphundarna avlades fram för att vara kamphundar utan mer för att vara vakthundar. Vakthundar behöver vara som kamphundar, starka och agresiva. Inom avelsperspektiv tycker jag att de har lyckas att avla fram sina s.k. kamphundar. Själv tycker jag att de personer som avlar fram nya hundraser för att de ska slåss med varandra ska buras in! Dessa hundraser behövs inte i dagens samhälle, verkligen inte med den uppfostran de får. De är helt enkelt en fara för allmänheten.

10. Downs syndrom är en genetisk sjukdom vilket gör att man har svårigheter att lära sig nästan allt Tex. att lära sig att prata. Dows syndrom uppstår genom att det har blivit ett fel i det 21:a kromosom paret. Det som har hänt är att det har blivit en extra kromosom i det paret, en person med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för 46 som vi andra. Vissa personer med Downs syndrom kan bli väldigt duktiga inom vissa områden. Tex. en person Downs syndrom vilken jag inte kommer ihåg namnet på med, kan med lätthet slå världsmästaren i schack. Denna person kan dock inte göra vardagliga sysslor, utan måste ha en personlig assistent.

11. Könsbundet arv är någonting om främst ärvs av det ena könet. Det vanligaste könsbundna arvet är röd-grön färgblindhet. Röd-grön färgblindhet är vanligt hos män men det är väldigt få kvinnor som har det. Det könsbundna arvet kommer från att mannens Y kromosom fattar en stor del av X kromosomens anlag bl.a. anlag för normalt färgsende.

12. Mellan 10000-15000 år sedan började människor vid Medelhavet samla in och odla ett vilt gräs, fröna från gräsen använde de sen till mat. Detta gräs är en förfader till vårat vete.
Vi människor har genom åren förädlat gräset, dvs. att vi har plockat de bästa växterna och bara låtit dem ”förökat” sig. Vi har även korsat olika gräsarter med olika bra egenskaper för att få fram ett mer protein rikt och väder tålande gräs, detta har tyvär lett till ett mindre urval bland växterna. Detta har vi även gjort med djur, bara
låtit de finaste tjurarna para sig.
I mitten av 70-talet lärde vi oss att ”klippa och klistra” med gener, även kallat transgenetik. Transgenetiken går ut på att ta en gen från en art och sätta in den i en annan art för att den ska få den egenskapen. Tillexempel att man tar en gen från en fisk som klarar kalla klimat och klistrar in den i en potatis DNA för att potatisen skall bli mer tålig mot kalla klimat. År 2000 hade man i USA genmodifierat (klippt och klistrat) 50% av deras sojabönsskörd och 33% av deras majs skörd, för att den bl.a. skulle vara mer resistent mot sjukdomar och väder
Samma år hade HGP (Human Genome Project) meddelat att de hade kartlagt människans arvsmassa och att det fanns ca: 3 miljarder stegpinnar i våran arvsmassa.
På senare år har det kommit en ny teknik som gör att vi kan klona djur och växter. Det finns två olika sorters kloning. Den första är att man tar ett befruktat ägg
och delar (klonar) det för att få identiska kopior, det är ungefär samma sak med enäggstvillingar förutom att den här kloningen är framtvingad av oss. Den andra metoden är lite mer komplicerad. Det man gör där är att man tar ett ägg och tar ut dens cellkärna,
sedan tar man en cell och tar ut cell kärnan från
den och stoppar in den i ägget. Efter detta för man tillbaka ägget till modern.

Liksom med allt gott finns det nackdelar. Ifall man förädlar en art tills den arten är den enda som finns kvar kan man inte tillexempel vi en sjukdom korsa arterna för att den ena arten ska bli resistent mot sjukdomen. Nu finns det inga arter som är resistenta mot sjukdomen och det blir svårt
att stoppa den. Vi har fått mycket bättre och billigare arter från förädlingen, har vi verkligen tjänat på det? Vissa tycker det nog medan andra inte, själv vet jag inte riktigt. Mångfalden har minskat medan det har blivit lättare och billigare att odla/avla fram arterna. För mig är det okej
bara ifall mångfalden inte får sjunka för lågt. Kloning tycker jag inte att man ska gå helt över till för att de mutationer som sker ibland vid vanlig parning kan vara positiva.
Mänsklig kloning däremot tycker jag inte skall
användas lätt. Bara i vissa extrema fall där paret inte
kan få barn på något annat sätt borde det vara tillåtet.


13. Jag tycker att samhället skall erbjuda folk att få gentesta sig vid vissa tillfällen, tillexempel vid ”missfall” allvarliga skador och vissa allvarliga sjukdomar. Jag tycker att man ska kunna göra det vid dessa tillfällen för att man ska kunna veta ifall det finns en chans att ens barn skulle kunna utveckla sjukdomen. Personligen skulle jag nog inte vilja testa mig eftersom att det inte skulle vara roligt att få reda på att det är tillexempel en 25% chans att mina barn ska få cancer, jag skulle kunna gå med på att gentesta mig ifall det har hänt mig något allvarligt.

14. Det som hände i början av Jurassic Park var att forskarna hade hittat myggor som hade bevarats i bärnsten (stelnad kåda). Dessa myggor hade sugit blod från dåtidens dinosaurier. Från blodets vita blodkroppar klonade de fram dinosaurierna. Hu...