Grupper och grupprocesser

29 röster
86226 visningar
uppladdat: 2003-02-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
I en grupp, som till exempel finns på en arbetsplats, finns flera olika smågrupper som bildas inom gruppen, både oavsiktligt och avsiktligt. I en grupp finns det oftast utvalda formella grupper som har som uppgift att styra gruppen mot dess mål och vägleda medlemmarna. Denna grupp kan bestå av chefer, en ledning eller en utvald del av personalen som jobbar i gruppen. Dessa grupper är oftast permanenta, men det förekommer också temporöra som ska vägleda gruppen genom en uppgift som pågår just då.

De informella grupperna är inte utvalda direkt, utan bildas ofta i samband med att man kanske fikar tillsammans, har samma intressen eller av någon annan helt naturlig anledning råkar bilda en grupp, ibland omedvetet. En informell grupp kan sen hoppa in om den formella gruppen inte tillfredsställer gruppens behov, och ta hand om ledningen under en kortare period eller lite längre tid. På många arbetsplatser har man idag sett till att arbetsgruppen har avsatt tid för möten då de kan diskutera, vädra åsikter och prata om vad de tycker om arbetet och hur det går. Detta är väldigt viktigt och bra för gruppens utveckling, både för den formella och den informella gruppen.

En benämning på en mindre grupp inom en större är subgrupp. Men att en grupp har subgrupper bevisar inte alls att den stora gruppen inte fungerar bra. Att det bildas dessa typer av grupper kan ha många anledningar. Men några av dem kan vara att man sitter på olika ställen i förhållande till varandra rent geografiskt på arbetsplatsen. Då pratar man ofta om subgrupperna som ”de längst bort i korridoren”, eller ”de på ovanvåningen”. Även tiden för hur länge man har arbetat där kan göra att subgrupper bildas. Något som idag har blivit en stor förbättring är att man inte skiljer på det administrativa arbetet och verksamheten inom ett företag. Inom vården var detta väldigt vanligt, att man just placerade de olika grupperna på olika avdelningar, vilket ofta orsakade osämja dess emellan. Men nu försöker man istället få dem att jobba närmare varandra både geografiskt och psykiskt så att konkurrens eller andra problem inte orsakas lika lätt.

Andra enkla anledningar till att subgrupper bildas är att människor är olika. I vissa fall så dras lika personer till varandra, och i andra fall så dras motsatserna till varandra. Men det finns också subgrupper som är mindre bra, till exempel grupper som består av personer som blivit utstötta på grund av någon anledning, eller som inte känner samhörighet med resten av den stora gruppen. Detta är något som man överallt måste jobba på att försöka få bort, för att stämningen i gruppen är väldigt viktig för att arbetet ska bli effektivt och tillfredställande för alla parter. Att subgrupper bildas behöver heller inte enbart vara positivt, eftersom att subgrupper i värsta fall kan splittra den stora gruppen och skapa problem grupperna emellan.
Det är självklart också svårare för subgrupper att infinna sig i en grupp som är liten från början. Detta kan påverka gruppen negativt genom att allas olikheter och problem märks tydligare, vilket man måste jobba hårt med. Här är det mycket viktigt med ett starkt och positivt ledarskap för att få gruppen på fötter.

Den grupp som är i särklass vanligast är primärgruppen, som har en väldigt starkt samhörighet med alla medlemmar. Ett exempel på en primärgrupp är familjen, där normer, etik och moral oftast tas förgivet. I den här gruppen får varje individ sin egen uppfostran som denne tar med sig ut i skolan, i kompiskretsarna och i arbetslivet senare, och som därför är väldigt viktig för ens personliga utveckling. Eftersom att samhörigheten mellan medlemmarna är så pass stor är behovet av att visa upp sig inte lika påtagligt, och konflikter kan vara lättare att lösa, med tanke på att familjen betyder mycket för en, och man vill att den ska fungera väl. Detta gäller även andra primära grupper förutom familjen, men den gruppen är naturligtvis den mest utmärkande.
I primärgruppen är egentligen det viktigaste målet att man umgås och lär känna varandra.
Sekundärgruppen kan ses som en motsats till primärgruppen. Här är banden mellan medlemmarna inte personliga, utan snarare baserade på intressen. De har ofta skrivna regler och en klar struktur för hur arbetet ska skötas. Exempel på sekundära grupper är stora arbetsplatser eller organisationer.

I en medlemsgrupp brukar medlemskapet inte har någon större innebörd för medlemmarna, utan det är bara en grupp som man är delaktig i. En referensgrupp däremot är den grupp som man strävar efter att bli som, som man kanske beundrar och tar efter.
Som jag skrev i början så är det inte så ofta man bara tillhör en grupp, utan flera stycken. Detta påverkar naturligtvis individerna på olika sätt, eftersom alla värderingar man får från de olika grupperna sammansmälts till den person man är. Att kunna vara med i en större grupp där alla individer har olika värderingar ställer höga krav på alla. Att visa respekt för de andras åsikter och att inte döma någon är saker som borde vara självklara, men människor kan ändå tycka det är svårt. Då är det hela gruppens och ledarens skyldighet att reda ut det hela, och göra så att hela gruppen är överens om vad som gäller.

Det finns ett antal faktorer som påverkar en grupp och som är vettiga att känna till. En av dem är gruppens historia, det vill säga hur länge respektive medlem har jobbat där, medlemmarnas bakgrund, och gruppens svaga och starka sidor genom åren. Speciellt det sista bör det läggas stor vikt på, eftersom detta påverkar gruppens självförtroende om man fått ett positivt resultat av problemen man har löst.

Kommunikationen är också ett viktigt instrument, både för att ta beslut kring arbetet och för att diskutera hur man tycker att arbetet utvecklas och vad man bör jobba på. Den sociala kommunikationen är också viktig för att gruppens samhörighet ska stärkas.
Sammanhållnigen i gruppen är en av de viktigaste faktorerna, för att det är en av de arbetsdrivande faktorerna. Utan trevlig atmosfär på arbetet görs arbetet inte lika effektivt.
Att ha en välutvecklad struktur och procedur på arbetsplatsen är ett element som också påverkar gruppens arbete. Här formas reglerna och rutinerna för hur arbetet bör utföras för att resultaten ska bli så positivt och kanske lukrativt som möjligt. Här är regelbundna möten viktigt för att hela tiden aktualisera denna faktor.

Gruppindividernas normer är också en betydande faktor, och när det gäller så pass väsentliga saker som klädsel så är de flesta personer överens om att man bör klä sig anständigt. Men andra normer är kanske inte lika klara, och därför måste alla vara på det klara om vilka normer som gäller för just den arbetsplatsen.

Att inte kräva alltför mycket av sina arbetskamrater vad gäller utveckling angående nya organisationer är också en del av det hela. Alla har inte lika lätt för att anpassa sig till ett nytt projekt, och därför måste man se till att alla hinner med i tempot som hålls. Man kan inte kräva att en person ska greppa en ny idé direkt, precis som att man inte kan tro att en kille eller tjej plötsligt blir mogen när han eller hon fyller 18 år och blir myndig.

I en nystartad grupp är det alltid lite långsammare i början för att alla i gruppen ska anpassa sig. Därför borde en grupp som under en längre tid funnits och varit verksam ha en bra struktur och arbetsuppgifterna bör vara klara för alla. En duktig ledare ska då finnas till hands och sträcka ut en hjälpande hand till sina underanställda och guida dem igenom uppgifterna.

Grupprocessen kan man dela in i olika faser, för att klargöra strukturen på den.
Fas 1 kallas för initialfasen och kännetecknas av att medlemmarna i gruppen fortfarande inte har kommit i djupare kontakt med varandra, varken jobbmässigt eller personligt. Kommunikationen känns kanske inte så naturlig, och allas personliga mål är att få det så bra som möjligt för en själv på sin nya arbetsplats eller i det nya projektet. Konkurrens om vem som ska få vilken roll i gruppen förekommer ofta i denna fas, och strukturen i arbetet är inte den bästa. Här är det viktigt att ledaren visar framfötterna och gör det bästa av situationen om denne vill skapa en bra miljö i framtiden.

Nästa fas kallas för smekmånaden, mest för att detta är en period av samhörighet, kännedom om de andra och en trevlig stämning genomsyrar arbetsplatsen. Trygghet och tillit föds nu, och kommunikationen förbättras. Denna period kan vara olika lång, och hur lång den bör vara beror på hur gruppen ser ut. Att dra ut på det för länge gör kanske att man blir trötta på varandra, lättare hittar bristerna och framhäver det dåliga hos varandra. Under fas 3 så börjar gruppbildningen så sakta, och integrationen som fasen kallas tar fart. Informella- och subgrupper bildas, och det är nu som gruppens självkänsla skapas. Nu ska man börja sätta planen vid verket så att säga!

Efter en tid så uppkommer naturligtvis konflikter av alla de slag, och detta räknas också som en av faserna, men den kan komma när som helst. Det är först nu som medlemmarna har tillräckligt mycket mod och kött på benen som de vågar kritisera och skapa en konflikt för att få sin vilja igenom. Tyvärr kan det ibland bli så att medlemmarna använder sig av konflikterna för att ta så kallade vilopauser. Istället för att jobba skyller de på problemen inom gruppen, så att de slipper ta itu med arbetet som kanske inte alltid känns så motiverande.

I grupprocesser kommer man också till den nivå då allting verkar så still. Detta kallas platåstadiet. Inget händer, man stampar på samma ställe som innan. Detta kan vara bra för gruppen då alla får sin chans att pusta ut, rätta till saker och förändra. Ibland kan också regression drabba en arbetsplats, då hela gruppen går tillbaka flera stadium. Om regressionen är kortvarig kan den fungera som krafthämtare och om den är långvarig kanske man har tagit på sig ett för stort jobb som man nu inte klarar av längre.

Någon gång under processen kommer man till en tid av mognad. Då alla känner att de är kapabla att stå på egna ben, och att de kan klara sig utan gruppen. Detta kan vara en bra tid för personlig utveckling. Naturligtvis är inte allt frid och fröjd, men ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Grupper och grupprocesser

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2004-09-02

    Tack Sara, jag skall använda d

  • Inactive member 2009-05-13

    Mycket trevligt arbete skrivet på ett mycket enkelt och lättförstått sätt.

  • Inactive member 2010-09-30

    Tack, Sara . Mkt bra skrivit.

  • Inactive member 2012-04-23

    Mycket bra arbete! Tänkte höra mig för om du har tips på vad man kan söka för litteratur ang. subgrupper?

  • Inactive member 2012-08-31

    Källor???

  • Inactive member 2015-04-09

    Mycket bra beskrivit arbete ! Fått verkligen nytta av ditt arbete ./ Tack

Källhänvisning

Inactive member [2003-02-18]   Grupper och grupprocesser
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1669 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×