Hälso- och samhällsutvecklingen (sverige)

3 röster
11113 visningar
uppladdat: 2008-01-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Jag kommer att ta upp ämnen som

• Den demongrafiska och epidemiologiska transitionen, 1750 och framåt
• Krig, koppar och hunger under 1700 och 1800-talet
• Folkökningen och proletarisering ifrån 1800 till slutet 1800-talet
• Industriellt genombrott och folkhemspolitik, slutet av 1800 till mitten av 1900 talet
• Välfärdssamhället 1945 –

Allt detta följer en tids linje ifrån 1750 fram till idag och det var även en rödlinje genom allt.


Den demografiska transitionsmodellen beskriver hur skillnaden mellan födelse- och dödsantal ändras under åren och har påverkat befolkningsutvecklingen. Tack vare att Sverige år 1749 inrättade den så kallade Tabellverket. Under mitten av 1700-talet var det inte så stor skillnad mellan de som födds och det som dör men ändå en befolkningsökning i Sverige.
Men under en del år så var det en mycket kraftig döds period som översteg födelse antalet, år som 1772 – 1773 och 1808 till 1809. Vilket gjorde att befolknings ökningen minskade, men inte i så stora mängder. Men födelsetalet var fortfarande högt vilket innebar att det blev en kraftig befolkningstillväxt, ända fram till industriella genombrottet under början av 1870 –talet började fruktsamheten minska och när alla flyttade till Amerika för att starta ett nytt liv gjorde att befolkningstillväxten minska en del. Under 1900-talet är det fruktsamhetens och invandringen som har gjort den stora förändringen ibland den svenska befolkningstillväxten. 1930-talets befolknings nergång beror på den kraftiga nergången i fruktsamheten. En av effekt av den demografiska transitionen, med nergående fruktsamhet och minskade dödlighet, är en den ökade delen äldre människor. Början av 1750-talet var det ca 6 % som äldre än 65 och år 2000 har det stigit till 17 %. Enligt den epidemiologiska transitionsmodellen har världens länder genomgått olika typer av epidemier som leder till att folk avlider. Dessa epidemier kan kopplas till dödlighetens förändrig under den demografiska transitionen. Under 1700-talet var medellvislängen ungefär 35 år i Sverige, i början av 1900-talet hade den ökat till ca 55 år och i början av 2000-talet hade den ökat till 77 för män och 82 för kvinnor. Hela tiden har kvinnors medellivslängd varit högre än män.
Trångboddhet och dålig hygieniska förhållanden gjorde det lätta för de smittsamma epidemierna kunde spridas via vatten, luft och föda eller via råttor, loppor och löss. Några exempel på dessa epidemier är fläcktyfus, återfallsfeber dysenteri och smittkoppor. Åren mellan 1772-1773 var det stora missväxter och det var extremt många som dog pga. svält, men även på empirerna som spred sig snabbar under skördekriserna eftersom många människor gav sig ut på tigar- och arbetsvandringar för att hitta föda. Dödsantalet ökade med 70 000 jämfört med de när in liggande åren. De största dödsorsakerna i dag är tumörer och hjärt-kärlsjukdomar. Sverige hade i början av 1800-talet drygt 2 miljoner invånare, men ungefär 70 år senare hade den siffran fördubblas. Nio av tio bodde på landet, de andra levde i mindre bondbyar. Bondesamhället hade förändras, det hade blivit nya grupper som torpare, backstugusittare och inhyseshjon hade fyrdubblas under denna period. Medan böndernas antal hade ökat med 10 procent. Den snabba befolkningsökningen med samband med ett ökat kommersiellt tryck inom jordbruket gjorde att fler hamnade i den snabbt växande landsbygdsproletariatet. Trots ökningen av de hemlösa grupperna var den första perioden av 1800-talet med minskad dödlighet. En ny fruktad epidemi var på väg i mot Sverige och Europa nämligen koleran, under 1830-talet och ungefär 12 000 personer avled. En ska som gjorde Sverige till ett strakt och mer positivt land under hälsoutvecklingen är det höga läskunnigheten, innan det blev obligatoriskt att gå i skolan. Skollagen infördes 1842 som gjorde att befolkningen lärde sig mer och hälsoutvecklingen fick ett uppskjut. Den lutherska kyrkan på församlingsnivå fungerade som statsmaktens förlängde arm och gjorde förebyggande hälovårdsåtgärder, t.ex. smittkoppsvaccinationer och information om folkhälsan. Modern forskning har ifrågasatt betydelsen av de traditionella förklaringarna till dödlighetsnedgången under tidigt 1800-tal. Framförallt förbättringarna av näringslivet verkligen har varit en avgörande faktor både i Sverige och Europa. Det har också påpekats att smittkoppsdödligheten som gjorde stor del av det gäller barn dödligheten under 1800-talet, redan på 1700-talets senares slut hade gjorde en kraftig minskning. Det var innan Jenneras vaccin hade börjat användas, enligt en annan hypotes skulle en minskad virulens. (en minskad förmåga hos mikroorganismer att förorsaka sjukdom) hos de virus som orsakade smittkoppor, kunna vara den enskilt viktiga orsaken till att dödligheten allmänt började bli sjuka. Den svenska dödligheten har varit i samma drag som i övriga Västeuropa. Under 1700-talet och början av 1800-talet inledde en övergång från den gamla epidemin som var präglat av stor dödlighet och återkommande av epidemiutbrott till en lugnare tid. Även om den allmänna dödligheten gick neråt så ligger vuxna män fortfarande kvar på ungefär samma dödlighet som under 1700-talets senare dagar. Under 1800-talet gick dödlighet ibland yngre och äldre kvinnor ner och det gjorde att det blev stora skillnader mellan män och kvinnor. Under 1820-talet var det exempelvis männens dödstal i åldern 25-49 år dubbelt så hög som kvinnorna i städerna, men knappt 20 procent högre på landsbygden. Dödsorsakerna som starkast har bidragit till den manliga dödligheten är lungsot (lungtuberkulos) och olyckshändelser och även den lättolkade diagnosen slag och bråd död. Det innebär att den blivigt någon typ av plötslig död, så som hjärn- och hjärtinfarkt, hjärnblödning eller kanske alkoholförgiftning. Det finns många skäl att den ökade alkoholkonsumtion är en stark bidragande orsak till den ökade manliga dödligheten. Alkoholen var mycket större inne i städerna än ute på landsbygden. Det har även blivit minskade mödradödligheter (minskade dötts fall vid graviditet och förlossning) har bidragit till en mer gynnsammare hälsoutveckling för kvinnor. Den svenske befolkningsstatistikern Gustav Sundbärg gjorde i början av 1900-talet en indelning av Sverige i tre demografiska huvudområden. Huvudkriteriet för indelningen var skillnaderna i den äktenskapliga fruktsamheten, men även skillnader i dödligheten kunde urskiljas. I denna text framgår det att i norra Sverige –ifrån Värmland och Dallara var det en låg dödlighet under 1800-talet första hälft, men där i mot i Mälardalsområdet, Göteborgs, Bohus län och Blekinge var det högsta dödstalet. Tillskillnad ifrån nutid, Kronoberg och Norrlandslän de fattigaste i landet (mätt som andelen skattefriare i befolkningen), där i mot områden som Stockholm har höga dödsantal på grund av trångbebott. Omkring 1870 började en snabb industrialisering och urbanisering. Många tidiga industrier, så som sågverk som fanns på landsbygden. Den snabba ekonomiska utvecklingen innebar att materiel standarden blev bättre. Möjligheten till att sysselsätta sig utanför jordbruket ökade kraftigt och lönerna för industri- och jordbruksarbetare hade mer än fördubblats under 1865-1910. Industrialiseringen har också ökat sin disciplinering uppifrån, med krav ifrån fabriksledningarna att det skulle vara nyktra och ordentliga män som arbetade. Skötsamhetsidealet bidrog till en minskad alkoholkonsumtion och mer ordentligt levnadssätt beträffande boende och kost, och kunde således positivt påverka folkhälsan. Den tidigare industrialiseringen hade också mörka sidor. Långa arbetsdagar (12 timmar var normalt tills 8 timmarsdagen infördes 1919), farlig maskiner och för många var det mörka och ohälsosamma arbetsmiljöer. Bostäderna på vissa industrier var extremt trångbebodda och under extrema förhållanden. Dessa gällde inte minst Klondyke den norrländska sågverksregionen och de norrbottniska malmfälten, på dessa ställen byggdes det upp kåkstäder. Stockholm var länge känt för ha dåliga förhållanden, arbetarkvarteren kännetecknades av öppna, stinkande avloppdiken, dålig renhållning och vattenförsörjning samt trångbott. Många som var tillfällighets- och säsongsarbetare bodde utomhus eller i överbefolkade ungkarlshärbärgen, där det fanns stor risk att in smittad av någon infektionssjukdom.

Den vanliga längenhets typer ibland dåtidens arbetarfamiljer utgjordes av ett rum och kök eller kokvrå, och inhyste ofta förutom familjemedlemmarna någon eller några andra inneboende för att minska utgifterna. Men hygienen var minst lika dålig här om inte sämre än de industriella städerna. Men i samband med industriella genombrottet förbättrades även bo förhållanden genom att bygga ut t.ex. vatten- och avloppssystem och förbättra avfallshanteringen, de gjorde att dödligheten i vattenburna infektionssjukdomar minskade drastiskt i ständer i slutet av 1800-talet. Även dödlighetens skillnad mellan städer och landsbygden minskade även om det var en strak ökning att flytta in till städerna. Under 1870-talets senare hälft var det ungefär 3,0 promille av städernas befolkning ha dött i de dominerande akuta smittsjukdomarna, (tyfoidfeber, smittkoppor, kolera, scharlakansfeber, difteri och mässling). Det var ca 15 procent av alla dödsfall i Sverige, efter det minskade dödligheten drastiskt (med undantag av influensensepidemin under 1918-1919 där ungefär 35 000 personer dog) för att komma tillbaka under 1920-talet igen. Men många av dessa sjukdomar försvann senare. Barnförlamning eller polio var en ”ny” sjukdom som kom till Sverige och Västeuropa i stora epidemier under 1900-talet och varade fram till 1960-talet. Effekten på dödlighet i denna sjukdom var inte så stor med tusentals drabbades av permanenta förlamningar. En annan sjukdom som försvann under denna tid var hjärt-kärlsjukdomar och även diabetes efter som världskrigen härjade och maten innehöll inte lika mycket socker och fetter. Men andra sjukdomar ökade i samma takt som de andra sjunker, t.ex. tuberkulosdödligheten eftersom det blev en försämrad näringsstandard. Enligt en socialmedicinsk undersökning av Einar Rietz visade att i Stockholms område omkring 1920 att det har ett samband mellan familjens inkomst och spädbarnsdödlighet. Om familjen hade en årsinkomst på ca 4 000 kr så uppgick dödligheten under det först levnadsåret till 49 promille, men om inkomsten var över 10 000 kr var det endast 14 promille. Den högsta åldersstandardiserade dödligheten och den lägsta medellivslängden fanns i skogslänen (Värmland, Dalarna och Norrlandslän), den delen av landet som under förindustriella perioden hade haft relativt gynnsamma hälsoförhållanden under 1800-talet senare hälft till mitten av 1900-talet. Eftersom pojkarna fortfarande till mycket högre grad drabbas av olyckor, Trots att den manliga olyckdödligheten minskat sedan 1900-talets början. Vilket gjorde att könsskillnaden mellan totaldödligheten var mycket stor.

Den moderna välfärdstaten växte fram (1930-talet), med låg arbetslöshet och en växande arbetsmarknad för kvinnor, ständigt växande löner och en utbyggnad av hälso- och sjukvården och även den sociala verksamheten. Men det präglades även utav strukturomvandling inom näringslivet åtföljd av regional omflyttning och urbanisering. Effektiv kemoterapi utvecklandes i form av sulfapreparaten, och antibiotikan i from av penicillin, som har sannolikt bidragit till en minskning i olika typer av infektioner och dödligheten, t.ex. lunginflammation och hjärtsjukdomar. 1940-talet mitt kom effektiva läkemedel mot tuberkelbacillen som åtföljdes av minskad dödlighet. För efterkrigstiden har det konstaterats att medelålders män skedde en relativt kraftig ökning i hjärtkräldödligheten till ungefär 1980.
Även medelålders män ökade dödligheten kraftigt under 1960- och 1970-talet, ökningen ökade dramatiskast ibland ensamstående män. Orsaken är att dödligheten i hjärtkärlsjukdomar ibland industriarbetare. Under 1990-talet var det regionala dödlighetsmö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hälso- och samhällsutvecklingen (sverige)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-31]   Hälso- och samhällsutvecklingen (sverige)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9168 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×