annons

Hemtenta i Genetik

6 röster
Ge betyg
3636 visningar
uppladdat: 2009-02-14
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 

1. Hur man ser ut när man blir vuxen bestäms utav miljön runt om kring sig och arvsmassan. Miljön bestämmer: solbränna kroppsstorlek och om man är en sport människa. Arvet bestämmer bland annat hårfärg, ögonfärg, blodgrupp och synskärpa.


2. a. Arvsmassan är något som styr utvecklingen av egenskaper och utséende hos levande organismer.

  
  b. Genen är en bit av en DNA – molekyl som styr allt i cellen den finns i, om cellen ska växa eller arbeta eller dela sig. Gener bestämmer också hur proteinerna ska se ut.


c. Kromosomerna är det som innehåller arvsmassan från föräldrarna först men sedan kan man få en del arv från sina släktingar. Man har 46 kromosomer och 23 st. kommer från mamma och 23 st. från pappa. Varje cellkärna har 23 st kromosom par förutom köns cellerna för dom har 23 st kromosomer och då blir det ett par som är 3 st. 


d. DNA är en jättemolekyl som finns i varje kromosom, den är kroppens riktning. Molekylen är uppbyggd av ”stegpinnar”, och varje pinne har ett namn som består utav 2 bokstäver t.ex. AT, GC, TA, CG. Och till sammans bildar dom den genetiska koden i DNA – molekylens stegpinnar skapar ritningar för proteintillverkningen i kroppen.


e. Kloner är en organismer med exakta arvsanlag. Växter klonar sig själva genom att sända ut utlöpare och då har inget blandats för att få till den nya växten. Mänsklig kloning är i nu läget olagligt.
f. Transgena organismer är organismer som fått gener blandat av två helt olika arter t.ex. att ta en gen som innehåller frosthärdighet från en ishavsfisk och ”klistrar” in den i en potatis. Man andvänder transgena organismer inom läkemedel och livsmedel.


3. I varje cell finns 46 kromosomer: 23 par. Spermien innehåller 23 st kromosomer precis som ägget. Vid befruktningen bildar kromosomerna olika par. Könskromosomerna kan se ut på två olika sätt: xx = flicka och xy = pojke. Alla könceller från modern är två långa kromosomer men från pappan är en lång och en kort, så det blir aldrig ett par med yy. Det är 50% chans för varje kön inom vetenskapen men ändå föds det mer pojkar än flickor.


4. Downs syndrom (mongolism). Barnet blir utvecklingsstört och har svårt att lära sig saker, har talproblem, och har ofta syn och hörsel och hjärta fel. Det är 1 på 1000 som har downs syndrom när mamman är 20år. Men om mamman är i 40års åldern så ökar risken till 1 på 100.


5. Genetik går ut på att pussla ihop den bästa sorten. t.ex. tänk om man har 3 olika sorters vete, 1 som har stora rötter, 1 som växer snabbt och en som är frosthärdig då ”klipper” man ut det bästa ur de 2 och klistrar in i den 3:e vetet. Det kallas GMO - växter. (genmodifierad organism). Genetik är en modern bioteknik.


6. Då könscellerna bildas skiljs kromosomerna i ett par från varandra, de hamnar i varsin köncell. Varje kromosom bildar anlag för olika saker, men vissa anlag är dominanta och vissa är vikande. Vid befruktningen då kromosomerna parar ihop har vissa vikande anlag som stöts undan av det dominanta. Det måste vara 2 vikande för det ska kunna bli vikande anlag. Allt annat blir dominant.


7. a. Domstolen bör döma efter ett simpelt korshingsshema och eftersom barnets blodgrupp är 0. Ingen av de vuxna har 0 så måste båda föräldrarna ha anlag för det. 


Mamma har (B0)
Barnet har (00)
Andersson har (A0)
Svensson har (AB)
  Här ser man att Andersson har anlag till blodgrupp 0.
 

 b. det beror vilken blodgrupp han har. Har an AB som Svensson är han inte fadern. Om han har B, A eller 0 så får man titta på Börjes, Anderssons, Barnets och mammans blodgrupper och pussla ihop det. Men det kan vara också vara att Andersson inte alls har anlag för blodgrupp 0. Då är Börje Pappa.
8. Blåa ögon kallas att man är homozygot (bb). Men man vet ej om Adam är homozygot (BB) eller heterozygot (Bb). Är han heterozygot är det 50% chans att barnets ögon blir bruna. Men om han är homozygot blir alla deras barn bruna, med vikand anlag. Det blir 2 på 8 ungar som får blåa ögon enligt korshingsshema.
9. Sicklecellanemi är en genetisk sjukdom där de röda blodkropparna ser ut som skäror (eng- sickle) istället för att ha normal rund form. Sjukdomen beror på en mutation och är vanliga i Afrika. Den heterozygota (Ss) Formen, som inte ger några sjukdomssymptom, ger en viss motståndskraft mot malaria, och därför har den muterade genen levt kvar bland befolkningen. Sjukdomen är recessiv och måste ärvas från båda föräldrarna för att kunna bryta ut. Den typiska formen på blodkropparna gör att den extra känsliga för att förstöras i mjälten. Så personen kommer att få lida pga att den har för få röda blodkroppar och då får man blodbrist. Sjukdomen leder till allvarligare komplikationer i flera olika organ samt organsystem. Även om patenten genomgås en viss anpassning till sin sjukdom , är han/hon fortfarande i behov av livslång blodtransfusion.


10. Dom har befruktats från två olika ägg och två olika spermier. När det gäller enäggstvillingar är det ett ägg som befruktas, och som sedan av några anledningar delar sig i 2.


11. a. Det skulle man göra i extrem tidig ålder om det var möjligt. Det finns otroligt många celler i kroppen som delar sig och om man sätter in en glad och pigg cell skulle det behövas en enorm mängd av glada celler för att få övertaget, flera år för att bli tillräckligt stor mot några miljarder normala trötta celler (i den här personen) annars kommer nog dem cellen att dö ut. Men nu är detta inte möjligt i dagens läge. Och om man sätter in cellen nu så kommer nog min kropp att skaffa antikroppar för att ta bort den främmande cellen. Men troligen kommer forskarna ej att lägga tid och pengar på detta för nu är miljön i fokus. 


b. Det är olika. Om man gör så med växter kan dom konkurera ut andra så att till och med dör ut, eller om de motstår insekter och ogräsangrepp så är det inte bra för naturen för då kan det innehålla gift. Och suger all näring ur marken. Och organismerna dör då eller blir ”nertrampade”. Sådana växter har väldigt stor inverkan på ekosystemet, men det blir fel inverkan så det kan skada. Om man ter ett ex. med Belgien blue (nötkreatursras), det är helt ofarligt med det är djurplågeri. Det hela går ut på att djuren ska äta sig överdrivet feta för att få ut så mycket mat åt oss på ett djur. Djuren däremot kan knappt gå. Vissa genmodifieringar är helt okej om ingen / något tar skada av det. Det tråkiga med detta är att allt i samma takt då. Allt blir stort, växer snabbare och dom blir mer tåliga mot dödliga sjukdomar. Och dom unika egenskaperna försvinner ?.  
 

 c. Växterna har ej några känslor så där är det helt okej. Det är okej att använda till hjälpmedel om man måste. Men i första taget ska man forska runt på detta ämne så att man vet säkert att det är helt ofarligt. Djurplågeri ska man låta bli helt och hållet så djurena kan man låta bli med exkrement. Djuren plågad/ lider för cell ändring. Tänk att de slaktar 1000- tals grisar om dagarna för att ge oss mat men det de flesta inte vet om är att det kan finnas människogener i köttet.




12. a. Enligt forskarna har de ej hittat något hittills som är farligt i GMO - mat. Min polare behöver ej vara orolig för den här förändringen. Men GMO kan vara farligt mot naturen. Men det beror på var växterna växer och hur det transporteras. Mördar snigeln i Spanien förstör faktiskt inget där, den är helt ofarlig. Däremot i Sverige, Belgien, österrike, tyskland och i Holland är det ett jätteproblem. Dom älskar att äta upp våra groddar. Så det kanske det min polare var rädd f&o...


...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Hemtenta i Genetik

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källor för arbetet

Jag fick reda på allt i Kemi direkt och i Kemi Boken jag fick i skolan. (I Mellerud i Rådaskolan)


Källhänvisning

Niklas Göransson [2009-02-14]   Hemtenta i Genetik
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Hemtenta_i_Genetik_63815.htm [2014-09-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

Att skriva projektarbete

Projektarbete är ditt största projekt under gymnasietiden. Mimers Brunn hjälper dig, hur man ökar sina chanser att få MVG på projektarbete. Att skriva projektarbete

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna