Hinduism och Buddhism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hinduism

Grundläggande drag

Brahma enligt hinduerna är världssjälen. Maya är universum som skapats av Brahma och Brahma är själva verkligheten. Utan Brahma finns ingenting. Brahma är allt och utan honom finns alltså ingenting.
Maya kan därför inte heller finnas utan Brahman. Enligt hinduismen så skapas universum om på nytt som i en cirkel, de är alltså oändligt.

Fast innan det skapats på nytt så tar det tid för att det tar en väldigt lång tid för Maya att skapas om igen. Brahma finns i allt och han finns även i alla människor.

Enligt hinduisk tro har varje människa en själ. Brahma är en del av själen. I deras syn på tron går själen vidare till en annan varelse när man dör. Hinduerna kallar det för själavandring eller återfödelse. En förklaring på detta står i en av hinduismens mest lästa bok Bhagavadgita och där står det: ”Liksom en människa lägger av slitna kläder och tar på nya, så lägger själen av den slitna kroppen och går så in i nya kroppar.” Efter döden så fortsätter själen att vandra runt till olika varelser ända tills man får en god karma så att själen blir fri och kan nå slutmålet moksha. När man uppnår moksha så återförenas själen med Brahma. Genom god karma når du ditt mål fortare men om du däremot har dålig karma har du en lång väg att gå för att uppnå moksha. För att få god karma så ska man visa omtanke och kärlek för både människor och andra varelser. Dålig karma får du genom att skada eller vara elak mot någon annan levande varelse. Tron på karmas lag har gjort så att indierna har delats upp i olika kaster. Kaster är ett annat ord för olika samhällsgrupper. Om man lever i en hög kast, ett rikt liv d.v.s. så har man levt ett bra liv i det tidigare. Om man däremot är fattig och tillhör ett lägre kast så har man levt på fel sätt i sitt tidigare liv och därför han man en väldigt låg karma. Det är därför väldigt orättvist i det hinduiska samhället. Folk ser ner på de med lägra kast för att de har varit ”dumma” i sitt förra liv eftersom de lever ett fattigt/dåligt liv nu.
Även fast de kanske är hur snälla som helst så ser folk ner på de ändå eftersom de lever ett sämre liv och därför måste de ha syndat i sitt förra liv.


Religiösa skrifter

År 1500 f.kr erövrades norra Indien av ett folkslag som kallas för arier.
Av detta blev indiernas och ariernas religion blandad och språket blev förändrat till något som nu kallas för sanskrit. De ursprungliga religiösa skrifterna är skrivna på sanskrit. Mellan åren 1500 till 500 f.kr så skapades religiösa skrifter som kallas för Veda. Av de vediska skrifterna uppkom andra religiösa skrifter som Upanishaderna. Det är spekulationer och förklaringar om Vedaböckerna. I de gamla texterna står det om läran om Brahman. Vedaskrifterna spelar en väldans stor roll idag.


Levnadsregler/etik

Enligt hinduerna så är kon, apan och myran våra släktingar. Alla levande varelser hör samman och allt liv är heligt. Det är därför hindun inte äter kött utan de flesta är vegetarianer. Vissa som lever i ett lågt kast äter kött ibland. Hinduismen sägs vara flera religioner eftersom i olika delar av Indien dyrkar människor olika gudar och ger olika svar på vad som är rätt liv och vilken lära som är den rätta. Men vem som helst är inte hindu utan en lärd munk sa så här en gång:
- Hindu är den som är född i en kast, tror på själavandring och försöker följa de gamla heliga skrifterna.

Hinduer tycker inte att människan bör:

 Äta kött
 Dricka alkohol (i de flesta indiska delstater finns det alkoholförbud)
 Ljuga
 Stjäla
 Skada eller döda något levande


Det en hindu däremot bör göra är:

 Offra och be till gudarna
 Delta i religiösa fester och riter
 Lyda föräldrar och visa respekt för ålderdom och visdom
 Vara hjälpsam och solidarisk mot andra, särskilt mot de inom samma familj och kast


Riter (sed) och högtider

Alla viktiga tillfällen i en människas liv firas med olika högtider inom hinduismen. Till alla högtider så finns det olika riter. En hindu utför även religiösa riter och ceremonier flera gånger om dagen. I många hinduiska hem finns det även ett litet altare med statyer och gudabilder. Familjerna brukar sitta där tillsammans där de tänder rökelse och ljus, sjunger och ber. För vissa hinduer är bönen det viktigaste och många brukar be en och samma bön flera gånger om dagen. För att bli av med rädsla eller för att känna sig trygg finns det olika verser, mantran, som man kan upprepa.

Några speciella högtider under en människas liv är dop, bröllop och begravning. Till dessa högtider hör även speciella riter.

Det finns många orter som har egna speciella högtider med riter som inte firas någon annanstans. Men det finns även andra högtider som firas av nästan alla indier. Divali är en mycket viktig högtid för hinduerna och firas av de flesta indier. Det är en ljushögtid. Divali är en förkortning på Deepavali som betyder en rad med ljus. Under festen så tänder man ljus och om man även bor nära en sjö t.ex. så sätter man ut flytande oljelampor. Festen hålls i fyra dagar och under varje dag så tänder man nya ljus. Templen blir nästan fulla för att fler besöker de och hemma hos hinduerna hålls det fester och man ger presenter till varandra.

Några andra hinduiska högtider som även har olika seder är Holifesten, som firas till minne av Krishna och Dashahra som firas till guden Ramas ära.

Holifesten firas under våren. Det tänds då en stor eld i alla byar. Man vandrar sedan runt elden med aska stryket i pannan för att få tur under det kommande året. Ungdomar brukar dra omkring med färgpulver eller färgat vatten som de sedan kastar på varandra. Under festen brukar gatorna vara fulla med karnevalståg. Det är till minne av Krishna som hittade på massa rackartyg i sin ungdom som man firar denna högtid.

Dashahra är en högtid som firas till guden Ramas ära och den pågår under tio dagar. Under denna högtid förekommer dramatiska skådespel ur Ramayana. Högtiden firas också till ära åt gudinnan Durga på andra håll. Högtiden avlutas genom att festklädda hinduer skjuter ut en flotte i ett vattendrag med en staty av gudinnan.


Grundare

Det finns egentligen ingen grundare till hinduismen utan den blev till på det här sättet: Dravider ett folkslag med mörk hudfärg, befolkade Indien för flera tusen år sedan. Draviderna dyrkade guden Shiva. Men för ca 3500 år sedan så trängde sig arier, som var ett krigarfolk som var ljushyade, sig in i norra delen av Indien. Arierna dyrkade guden Shiva. De tog ett övertag över draviderna. Deras religion blandades så småningom och det utvecklade hinduismen. Det är den äldsta religionen som fortfarande lever kvar idag.


Gudar

Inom hinduismen finns det flera tusentals gudar/gudinnor men jag har nämnt de tre vikigaste. Brahma, Vishnu och Shiva skapar en treenighet som ansvarar för skapelsen.

Brahma är skaparen över alla levande varelser inom hinduismen. Brahma är världssjälen, allting. Han blir nästan aldrig tillbedd och det byggs heller inga tempel åt honom. Fast han är ändå känd bland alla indier.
Brahma är en gud med fyra huvuden och fyra armar och i sina händer håller han de heliga Vedaböckerna. De fyra armarna kännetecknar de fyra väderstrecken. Man känner lätt igen Brahma med hjälp av de fyra huvudena.


Vishnu är betraktad som den främsta guden av de alla. Han har även många som tillber honom. Han anses vara kärleksfull och vänlig.
Vishnu är omtalad för att ha haft tio stycken inkarnationer på jorden.
Många anser att det är Vishnu som är världssjälen, att det är han som är Gud.

Han är även upprätthållaren som kontrollerar alla människors öde.
Vishnu brukar avbildas med en gyllene klubba en hand och i en annan så håller han i en lotusblomma och i en tredje så håller han i en snäcka som används som trumpen och i den fjärde handen så håller han i båge/svärd (olika på olika bilder). I pannan har han ett märke i pannan som har formen av ett U.


Shiva är en mycket sträng och allvarlig gud. Men han är väldigt populär han med. Shiva är dödens, förintelsens och fruktbarhetens gud. Han är livet och döden och han symboliserar både det onda och det goda. Han kan alltså skapa liv med också förgöra liv. Det sägs att Shiva kan förstöra världen och göra plats åt andra världar och när han dansar så skapar han om universum. De hinduer som dyrkar Shiva är oftast de som har lämnat sitt vanliga liv och valt att leva i fattigdom och askes. Shiva har ett färddjur, tjuren Nadin, som finns avbildad på han kultplatser. Shiva är grå/blå, halvnaken och i hans panna finns hans tredje öga.


Gudstjänstlokal och ledare

Hinduerna har ett tempel som motsvarar vad vi svenskar har kyrkan till. Men många hinduer har även egna altare i sina hem där de ber till gudarna. De offrar även saker där som t.ex. blommor och kokosnötter.
Den som leder ceremonin inom hinduismen kallas för brahman och är präst.


Symboler

För hinduer så är kon ett heligt djur. Det är även en symbol för de. Alla djur är heliga för hinduerna men kon är mycket helig och det är en oerhörd synd att döda en ko eller äta av den. Kon är en gudasymbol som symboliserar moderlighet och ömhet. En annan symbol som är viktig inom hinduismen är Aum. Aum är Vedaböckerna heligaste stavelse. Ordet Aum använder hinduerna dagligen för att de startar och avslutar sina böner med det ordet. Varje bokstav i ordet aum står för en gud. A för Brahma, U för Vishnu och M för Shiva och det är de tre som är de tre viktigaste gudarna inom hinduismen. Floden Ganges är också en mycket viktig symbol inom hinduismen. Ganges anses vara gudarnas gåva till människorna. Och vattnet tycks ha en gudomlig kraft. Fler än 50 000 människor brukar bada i floden dagligen. De dricker även av vattnet som är oerhört smutsigt. Hinduerna säger att floden kanske ser smutsig ut men egentligen är den renare än källvattnet uppe i bergen.


Buddhism

Grundläggande drag/lära

Buddha berättade en gång för sina vänner att han hade kommit fram till fyra sanningar. De fyra sanningarna handlade om lidandet. Ordet lidande har en väldigt stor betydelse inom buddhismen.

Den första sanningen förklarar Buddha att nästan allt handlar om lidande i livet. Människan är aldrig riktigt tillfredställd och vill ha mer men det fungerar inte utan vi förblir otillfredsställda. Han menar att allt som vi människor har ett värde på glider ur händerna på oss och hela livet är ett stort lidande.

I den andra sanningen så förklarar Buddha om orsaken till allt lidande och varför vi aldrig blir tillfredställda. Han säger också att lidandet fortsätter när vi återföds på nytt igen.

Den tredje sanningen förklarar Buddha att vi kan slippa allt lidande och slippa födas om på nytt. För att kunna nå det så måste man stoppa livstörsten och inte bry sig om att vara otillfredsställd. När man gjort det så uppnår man en djup harmoni, nirvana.

I den fjärde sanningen så säger Buddha hur vi ska göra för att slippa lidandet och sedan uppnå nirvana. Han förklarar att om man följer den åttafaldiga vägen så när man vägen som leder till nirvana.

Den åttafaldiga vägen är åtta punkter som Buddha har sammanfattat för att buddhister ska kunna nå nirvana och nå harmoni. Hjulet är en symbol som symboliserar punkterna för att den har åtta ekrar och brukar kallas för lärans hjul. Alla punkter som Buddha sammanfattat börjar på ordet rätt.
Här är alla punkter:

1. Rätt kunskap
2. Rätt sinnelag
3. Rätt tal
4. Rätt handlande
5. Rätt liv
6. Rätt strävan
7. Rätt vaksamhet
8. Rätt meditation


Religiösa skrifter

När Buddha hade dött så antecknade hans lärjungar det som han tidigare sagt. Och folk fortsatte också efter Buddhas tid att skriva om hans ord och handlingar. Allt var inte verkligt utan det som antecknades blandades också med mycket fantasi. Ca två hundra år efter att Buddha dött så samlade man upp alla skrifter som skrivits av folk och av de så gjordes en stor skriftsamling som heter Tripitaka vilken betyder de tre krogarna. Tillsammans är skriftsamlingen Tripitaka hur många böcker som helst.
I Tripitaka finns det regler för munkar, olika tolkningar av Buddhas tankar och berättelser om Buddhas liv och lära.


Levnadsregler/etik

Inom buddhismen anses människorna inte kunna göra allt som Buddha lärt de utan det anses bara nunnor och munkar kunna göra. Men en vanlig buddhist ska kunna hålla de fem bud som sagts och de är att du ska:

 Inte döda
 Inte stjäla
 Inte leva sexuellt lösaktigt eller vara otrogen
 Inte ljuga
 Inte dricka alkohol eller droger.

Detta får buddhisterna lära sig ända från barnsben och det upprepas mycket även i skolorna. Om man gör det så når man en högre nivå och att bli visare i nästa liv. En vanlig hinayanabuddhist kan däremot inte ta för givet att uppnå nirvana utan för att nå det så måste man leva i kloster.


Grundare

Det var Siddharta Guatama som grundade buddhismen. Det var han som fann sanningen om tillvaron och blev Buddha. Och när han väl hade funnit sanningen så började han undervisa folk om detta och han fick många lärjungar. Hans lära spreds även runt om i Indien.


Gudar

Enligt Buddha själv så finns det inga gudar. Det finns heller ingen världssjäl. Men de flesta som är buddhister dyrkar Buddha som om han vore en gud.


Gudstjänstlokal och gudstjänstledare

Buddisterna har också tempel som gudstjänstlokal. Vissa buddhister har även små altare i hemmen där de offrar till Buddha fast han egentligen inte är en gud utan mer som en stor förebild. I templen har de präster som håller i speciella ceremonier och riter. Inom buddhismen får även prästen vara gift och han behöver inte bära en särskild dräkt som munkar måste.


Högtider och riter (sed)

Inom buddismen så finns det bara några fåtal högtider. Och den viktigaste av de alla är dagen då det är fullmåne i april eller maj. Det var den dagen som Buddhas födelse, upplysning och död inträffade. Men även de andra dagar som det är fullmåne är högtider för buddisterna. Och under det så klär sig de i vita kläder och går till ett kloster, tempel eller till ett heligt torn som innehåller en skelettdel från en helig person (kallas även för stupa) där de sedan kan tända rökelse, lämna blommor och meditera till Buddhas förebild. Det finns också många som skänker pengar till de som har det sämre. Buddhister över hela världen har olika ceremonier. Religionen kräver dock inga speciella sådana.

Många buddister brukar ta sina nyfödda barn till ett kloster där det sedan blir välsignat genom att munkar stänker heligt vatten och sjunger sånger. Det är då barnet även får ett namn.

Buddismen har något som motsvarar den kristna konfirmationen. Då får ungdomarna undervisning om religionen och prova på livet i ett kloster.

Inom buddismen så brukar vissa brudpar gå till ett kloster där de blir välsignade och får i present den buddhistiska trosbekännelsen i present. Munkarna hänvisar du även att följa de fem buden.

Även när en buddist ligger för döden så brukar den spendera sin sista tid i ett kloster. Fast munkar besöker även den döendes hem och ger honom/henne välsignelser. När den döende sen har avlidit så bränns han/hon på bål utanför klostret och en ceremoni hålls.


Symboler

Hjulet är en viktig symbol inom buddhismen. Den representerar den åttafaldiga vägen. Men det är även en symbol för samsãra (vilket betyder reinkarnationscirkel), födelse, död och återfödelse. Blomman lotus är också en viktig symbol inom buddhismen. Lotusen står för andlig utveckling och den är även symbolen för kunskapen som leder från kretsloppet om att återfödas till Nirvana. Buddhastatyn är också en symbol inom hinduismen. Alla hinduer vet vem Buddha var och majoriteten av alla buddhister har även en Buddhastaty eller en bild på honom i hemmet. Han representerar en stor förebild och för vissa även Gud.


Buddha

Buddha föddes omkring 500 f.kr. Han föddes som en prins i norra Indien och han fick namnet Siddharta Gautama. Han blev uppfostrad som hindu.
Men han var inte lyckig som prins utan han var väldigt olycklig och kände sig instängd från världen utanför. Så han begav sig iväg för att se livet utanför palatset och då fick han se en åldring som var väldigt svag en mycket sjuk man och en död man. Och det gjort Siddharta mycket upprörd och han tyckte att livet var meningslöst.

Därefter mötte han en munk och han berättade för honom vad han hade sett. Munken svarade då att han skulle söka sanning och finna harmoni.
Han bestämde sig för att lämna palatset för att bli asket och leva i fattigdom. Siddharta fick råd av hinduiska asketer och i flera år plågade han sig själv och åt knappt någonting och till slut så åt han bara ett riskorn om dagen. Men han fann ändå inte sanningen genom att leva som en asket och han lämnade därför asketerna för att pröva en ny väg, mittens väg. Men det så menade han att han skulle inte plåga sin kropp mera utan han skulle vårda den och koncentrera sig på att meditera. Så han satte sig under ett träd för att finna sanningen och efter en tid så hade han funnit den. Han var med om det stora ljuset och blev därefter Buddha. Namnet som han fick betyder den som upplyste. När han väl funnit det han var ute efter så började han vandra runt och lära ut om den sanning som han funnit och läran spreds i Indien. Han vandrade runt i flera år och predikade om det han funnit och på sin väg hem så dog han. Hans kropp brändes sedan på bål av hans lärjungar på hans sjunde dödsdag.


Likheter och skillnader mellan Hinduismen och Buddhismen

Likheter:

 Båda tror på återfödelse
 Båda tror att man till sist slutar återfödas och uppnår harmoni
 Båda har tempel som gudstjänstlokal
 Får inte döda ett levande väsen
 Båda har s.k. budord som de måste följa

Skillnader:

 Hinduerna uppnår moksha medan buddhisterna uppnår nirvana
 Hinduismen har många tusentals gudar medan inom buddhismen tror man inte på någon gud alls fast de flesta dyrkar Buddha som om han vore en gud
 Grundare, hinduismen skapades genom att ariernas religion blandades med dravidernas och buddhismen skapades genom att Buddha sökte sanningen genom att välja mittens väg
 Kastsystemet finns bara inom hinduismen
 Hinduerna offrar mer än vad buddhisterna gör

Hinduismen och buddhismen har många likheter med varandra eftersom buddhismen uppstod genom hinduismen. Jag tycker att de är väldigt lika varandra genom de fakta jag läst om de båda, men ändå så tycker jag att de är väldigt olika varandra. Man märker verkligen att buddhismen kommer från hinduismen.

De har båda tron att människan återföds hela tiden och måste göra någonting åt det för att äntligen uppnå frid och harmoni. De tror båda på återfödelse men för hinduerna så slutar man bli återfödd genom att få så hög karma som möjligt genom att göra goda gärningar genom livet. Om man sedan nått god karma inom hinduismen så uppnår man moksha som betyder att själen återförenas med Brahma igen. Och inom buddhismen så måste man följa den rätta vägen, den åttafaldiga, för att uppnå nirvana som är harmoni och lidandet tar då slut. Buddister anser att livet är ett enda stort lidande genom att man aldrig blir tillfredställd. Med det så menar de att människan bara vill ha mer och mer men man blir aldrig riktigt tillfredställd även fast man fått de men velat så vill man alltid ha mer.
Både religionerna vill även bli fri från att återfödas för att sedan uppnå harmoni.

En skillnad mellan de båda religionerna är att när hinduer uppnår sin harmoni så uppnår de moksha som det kallas med andra ord. Och där blir själen återförenad med Brahma och man slipper hela återfödelsecirkeln.
Men inom buddhismen så kallas den harmoni som man uppnår för nirvana. I nirvana slipper man allt lidande som en människa för utstå genom att leva eftersom buddhister anser att livet är ett enda stort lidande.
För att nå nirvana inom buddhismen så måste man följa den åttafaldiga vägen och inom hinduismen så måste man följa Dharma för att uppnå moksha.

Buddhister får inte äta kött som hinduerna men det finns många buddhister som gör det ändå. Däremot så är det bara de med väldigt lågt kast som gör det inom hinduismen och för de är det verkligen en dödssynd.

De både religionerna säger emot att man inte får döda något levande väsen på jorden och då menar de verkligen så. Det är hemskt om man t.ex. skulle trampa på en myra för att då har man dödat något levande. Det tycker jag däremot är lite löjligt. Jag håller däremot med om att man inte ska döda något levande men det om att man inte ens får göra en liten myra förnärmad är lite töntigt tycker jag.

Både hinduismen och buddhismen använder sig av tempel som gudstjänstlokaler. Men det finns också massvis av människor inom de båda religionerna som har egna altaren i sina hem.

Inom buddhismen så har man ingen gud. Utan Buddha ansåg att allt om troende på gudar var överskattat. Han tyckte att alla människor är sina egna härskare och att de inte behöver någon gud som ställer och styr. Medan inom hinduismen finns det hur många gudar som helst. De har flera tusentals gudar. Fast de tre viktigaste gudarna inom hinduismen är Brahma, Vishnu och Shiva. Jag tycker att en religion ska ha en gud, för att det räcker gott och väl. Man ska ha en gud som man kan be till för att få välsignelse. Så som Buddha sa att gudar var överskattat tycker jag är fel. Jag tycker att det är bra att ha någon som man kan förlita sig till om man behöver hjälp eller behöver känna sig välsignad.

Inom de både religionerna har man olika grundare. Hinduismen grundades genom att ett folkslag vid namn dravider fick sin religion blandad med et annat folkslag, arier, som invaderade deras land. På så sätt skapades hinduismen genom att de båda religionerna blandades. Buddhismen skapades genom att Prins Siddharta (Buddha) som var en hindu tyckte att hela livet var ett enda elände och allt ledde till lidande hur man än tänkte. Så han begav sig bort för att söka sanningen och när han väl fan den så blev han Buddha och det han hade funnit lärde han sedan ut till andra människor och hans predikan spreds runt om i Indien och en religion skapades. På så sätt skapades de både religionerna. Och den ena skapades av att olika folkslags religioner blandades och den andra för att en prins sökte sanningen och ville ha bekräftelse.

Inom de båda religionerna finns det en uppsättning punkter som man ska leva efter. Om man lever efter de punkterna så uppnår man sitt mål att sluta återfödas. Punkterna fungerar som levnadsregler t.ex. som vi kristna har de tio budorden till. Ett exempel på det inom hinduismen är att man inte får äta kött men det gäller även inom buddhismen fast där är det inte lika strängt på den regeln. Ett exempel inom buddhismen är att men inte får dricka alkohol eller använda droger.

En skillnad mellan de både religionerna är att det finns ett kastsystem inom hinduismen men inom buddhismen. Med kastsystem menar man om vilken klass man till hör ungefär som medelklass och första klass. Kastsystemen är alltså olika samhällsgrupper. Men Buddha tyckte inte om att folk blev indelade i olika kaster. Det är därför buddhismen inte har kastsystem. Inom hinduismen offras det mycket. Och då menar jag inte djur utan saker. Och med saker så menar jag blommor, kokosnötter o.s.v. De offrar till gudarna för att be om hjälp eller bara hedra. Det finns massor av skäl till att en människa offrar. Men inom buddhismen så finns det inga gudar att offra till gentemot hinduismen som har flera tusentals gudar. Utan buddhisterna offrar för att hedra t.ex. Buddha.


Mohandas Gandhi

Mohandas Karamchand Gandhi föddes den 2 oktober 1869 i Porbandar, en stad i Indien. Hans mamma som var hindu var starkt religiös och hon lärde Gandhi om icke-våldet och sa att man inte skulle döda någon levande varelse på jorden. Vid tretton års ålder blev han bortgift med en kvinna vid namn Kasturbai. När Gandhi var nitton år så blev han skickad till London där studerade till advokat. Efter juridikutbildningen i London så åkte han tillbaka till Indien. När han sedan var tjugofyra år så reste Gandhi till Sydafrika för att arbeta som advokat där. Men han blev inte accepterad på resan dit ner för att färgade fick inte vara i första klass och han blev till och med avkastad av tåget en gång av poliser. I Sydafrika blev han diskriminerad igen och det var inte bara han utan även alla andra färgade som blev det. Han gick med i den Indiska nationalkongressen för att göra sin plikt. Han började sammankalla protestmöten och han skrev även debattartiklar om diskrimineringen. Meningen med detta var att de skulle få samma rättigheter som de vita. Han blev därför en väldigt hatad människa i landet.

Gandhi köpte en gård där han undervisade sina anhängare. Där levde alla likadant. De åt vegetarisk mat, levde i fattigdom, utförde hårt arbete och de levde även i celibat. Efter tjugo år flyttade han tillbaka till Indien där han även gjorde en gård där hans anhängare. Efter det så blev Gandhi kallas för Mahatma som betyder den stora anden. Även i Indien fanns Indiska nationalkongress och Mahatma blev ledare för kongressen.
Mahatma fick med sig miljontals indier i ickevåldskampanjen. Men de fick inte slåss med vapen för att då skulle de hamna i lögnens värld och begå själbedrägeri. Utan de slogs genom att vägra allt samarbete med de, bojkotta de, demonstrera, strejka och förnedra men inte för mycket så att de vill hämnas.

1919 hade en stor folkmassa samlats i staden Amritsars idrottsarena. Ingen kom vare sig ut eller in där. Soldater sköt sedan ner demonstranter med kulsprutor och uppemot tusen människor dog. Den officer som höll i blodbadet blev sedan avskedad men i England blev han hyllad som hjälte. År 1930 inträffade den stora saltmarschen. Flera indier försökte nå till havet där du kunde tillverka eget salt men de blev nedslagna av massa soldater och poliser och katastrofen sluta med många offer. Så här höll en kamp på och fler och fler indier ville att engelsmännen skulle fort från landet och att Indien skulle bli självständigt. För sina upptåg blev Gandhi slängd i fängelse hela tiden och respekten för honom ökade bland al...