Hinduism och Buddhism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hinduism och Buddhism


1. Historia
1.1 Grundare
1.2 När grundades den?
1.3 Utbredning

2. Gudsbild
2.1 Gudar
2.2 Heliga skrifter
2.3 Religiösa byggnader

3. Livet och döden
3.1 Livsfilosofi
3.2 Livsregler
3.3 Vad händer efter döden?

4. Övrigt
4.1 Symboler
4.2 Högtider
4.3 Övrigt

5. Fördjupning om Mahatma Gandhi

6. Hur religionen påverkar samhället och vice versa

7. Liknelser och skillnader mellan hinduism och buddhism





















Hinduismen

1. Historia

1.1 Grundare
Hinduismen har ingen speciell grundare, man kan inte namnge någon. Religionen har långsamt vuxit fram under tusentals år ur en blandning av folkslag och traditioner.
Det finns många teorier om hinduismens ursprung. En teori är att det runt floden Indus (som ligger i nutidens Pakistan) växte upp en civilisation mellan år 4000-2200 f.Kr. Folket hade mörk hudfärg och kallades dravider.
Draviderna vid Indusfloden blev attackerade många gånger av ett nomadfolk med ljusare hy som kallade sig Aryans (arier) och blandade sig med dem.

1.2 När grundade hinduismen?
För ungefär 3000 år sedan började draviderna och arierna utveckla den religion som idag heter Vaidika Dharma, Hinduismen.
Hinduismens äldsta religiösa skrift skrevs någon gång mellan år 1500-1200 f.Kr.

1.3 Utbredning
Hinduismen är den största religionen i Indien, Nepal och bland Tamilerna på Sri Lanka.
85% av Indiens nästan 1 miljard invånare är hinduer.
Det finns ca 762 miljoner hinduer i världen. Det betyder att den är den tredje största religionen i världen efter kristendomen och islam.
I Sverige bor det cirka 6 000 hinduer, och här finns ett hinduiskt tempel som ligger i Mariestad.


2. Gudsbild

2.1 Gudar
Hinduismen har många gudar, men olika männsikor tror på olika gudar. Det kan finnas 3-330 miljoner gudar. Varje by kan ha en egen gud. Hinduerna tror även på panteism vilket innebär att gud finns i allt (detta kan förklara antal gudar).
De tre mest framstående är Brahma, Vishnu och Shiva, de är treenigheten (vilket kan jämföras med kristendomens Gud, Heliga Ande och Jesus).

Brahma
Brahma brukar även kallas skaparen. Det var han som gav liv åt jordens växter, det var också hans vilja som gav människorna och djuren liv. Brahma är världssjälen. Men trots att det var han som skapade hela universum och det faktum att han är visare än alla andra gudar, dyrkas han knappt alls längre. Inte många tillber honom och det byggs inga tempel till hans ära, det finns endast ett Brahma-tempel i hela Indien.

Brahma har fyra ansikten som symboliserar de fyra väderstrecken, och han har lotusblomman som symbol. Lotusblomman symboliserar att han kommer från sig själv och inte är avlad. Han har alltså ingen mor. Dock har han en fru vid namn Sarasvasti, hon är lärdomen och visdomens gudinna.
Alla gudar har ett transportmedel, Brahma rider... på en gås.


Vishnu
Vishnu är överguden, bevararen, och har miljoner tillbedjare som tycker att han är den främste av gudarna.
Han är en vänlig och kärleksfull Gud som vill att godhet och gudomlig ordning ska råda i världen. Vishnu är den som balanserar gott och ont, men han balanserar också alla andra motsatser.
Hans främsta uppgift är att alltså att hålla balansen mellan dom goda och onda makterna. Om ondskan skulle ta överhand nedstiger Vishnu till jorden för att återställa balansen. Han nedstiger som en avatar, en gestalt som han antar under dess livstid. Det här är dom gestalter han har antagit eller ska anta:

1. Matsya, som var en fisk som kom ner till jorden och varnade för syndafloden.
2. Kurma, som var en sköldpadda som använde sin sköld till stöd för berget Mandara, som togs till hjälp när mjölkoceanen skulle kärnas (det är också en syndaflodversion).
3. Varaha, en vildgalt som hjälpte jordgudinnan upp ur oceanen.
4. Narasimha-lejonmänniskan. Han oskadliggjorde en demon med hjälp av sina klor och räddade därigenom en av sina anhängare.
5. Vamana, en dvärg som med list återtog jorden från en snål kung.
6. Parasurama, som befriade brahamerna från kshatriya-kastens förtryck.
7. Rama eller Ramachandra, var hjälten som krossade demonen Ravana.
8. Krishna med mänskliga egenskaper och mycket respekt av hinduerna.
9. Buddha, som förmodligen är med för att visa att buddhismen är en gren av hinduismen.
10. Kalki eller Kalkin. Den enda avataren Vishnu ännu inte tagit form som. Men en dag kommer han för att återställa den rättfärdiga brahamiska ordningen. När detta sker tror hinduerna att den nu varande världen kommer att gå under och en ny god värld ska skapas.

Vishnu avtecknas blå och har fyra armar där han håller en diskus, lotusblomma, snäcka som han använder som trumpet och en stridsklubba, men ibland även ett svärd eller en pilbåge. Hans panna är prydd av ett lodrätt placerat märke format som bokstaven U. De som tillber honom har detta märke ritat i pannan.
Vishnu har, som Brahma, en fru. Hennes namn är Lakshmi och hon är lyckans och rikedomens gudinna.
Hans transportmedel är Garuda.


Shiva
Shiva är källan till både gott och ont eftersom han är fruktbarhetens, dödens, asketens och förintelsens gud. Dock påstår Shivadyrkare att Shiva är den absoluta godheten i universum, den yttersta sanningen och den fullkomliga skönheten.
Han är som sagt en populär gud och dyrkas ofta av den som väljer försakelsens väg och då väljer att lämna ett bekvämt liv för att leva ett liv som asket.
Shivas uppgifter är att förgöra men sedan återskapa till det bättre. Han förstör alltså det onda och skyddar det goda.
På bilder ses han ofta dansandes, han har fyra armar och framtvingar med sin dans världens undergång. Detta gör han för att skapa om världen, till ett bättre... Han blir nämligen aldrig nöjd. Han har också tre ögon så han ser allt vad som händer.
Vishnu har ett u i pannan medan Shiva har ett lodrätt streck. En vanlig symbol för Shiva är linga, en fruktbarhetssymbol som föreställer det manliga könsorganet.

Han är självklart också gift. Hans hustru har flera namn och då hon heter Durga är hon krigisk, och när hennes namn är Parvati är hon artig och snäll (även kallat schizofreni).
Tillsammans med Parvati har Shiva en son, Ganesha, som är skyddsgud för skola och studier.

Shiva och Vishnu kan även slå sig ihop i en gemensam kropp. Den kallas Hari-Hara. Vishnu är Hari, den vänstra kroppshalvan, och Shiva är Hara, den högra kroppshalvan.


2.2 Heliga skrifter
Inom hinduismen finns det sex heliga skrifter som alla är skrivna på sanskrit, ett numera utdött talspråk men som ofta används då man skriver eftersom det är viktigt att alla ska kunna förstå, vilket dock kan vara svårt med alla olika språk som finns i främst Indien.

De första, och främsta, heliga skrifterna är de fyra Vedaböckerna; Rigveda, Samaveda, Yajurveda och Atharveda.
Vedaskrifterna är böckerna i vilka man kan finna många av hinduismens äldsta heliga skrifter. De består av en rad olika böcker från olika tider. Enligt hinduistisk tradition har de uppenbarats av gudarna för forntida heliga män. Forskare anser att vedaböckerna härstammar från tiden 1500 till 400 f Kr. Den äldsta bland böckerna är Rigveda. Den innehåller böner, formler, beskrivningar om hur offer ska gå till och så vidare. Brahma, skaparguden inom hinduismen syns ofta avtecknad med vedaböckerna i händerna.

Andra heliga skrifter är
Upanishaderna, som består av samtal mellan lärare och elever.
Bhadgavad-Gita, huvudkällan till den i moderna tiders hinduistiska tänkande som t ex Krishnarörelsen.
Puranas som innehåller mytologiska och genealogiska berättelser.
Sutras: ”ledtrådar” inom skilda ämnen.

Dessa skrifter talar inte om hur man ska leva. Istället har man många olika skrifter som ger olika förslag på hur man kan leva, men det är inget tvång att leva efter dem.


2.3 Religiösa byggnader
Templet är för hinduerna som kyrkan är för kristna. Det är rikt utsmyckat och inrett så för att sudda ut gränsen mellan det gudomliga och människorna.
Många hinduer går till templet varje dag för att be till gudarna eller offra något.
Templet är den viktigaste och oftast den rikaste byggnaden i byn.
Många hinduer ger gåvor till templen, det är bra för Karman och bra för templen. Många tempel är otroligt rika trots att stora delar av befolkningen är väldigt fattiga.
I templet kan man möta gudarna men också få utbildning, träffa folk och få en stor dos kultur.
Ingången vetter mot öster för att möta soluppgången, efter ingången kommer man till en eller flera hallar och sedan till det heligaste rummet, Garbagriha. Rummet är mörkt, trångt och väggarna är ojämna. Det är byggt för att likna en grotta, grottor är extra heliga i Indien.
Endast prästerna får komma in i det heligaste rummet.





3. Livet och döden

3.1 Livsfilosofi
När Hinduismen utvecklades delades det indiska samhället strikt upp i fyra olika varna, klasser.(Varna betyder färg).
De tre högsta klasserna bestod av de ljushyade arierna medan den fjärde klassen tilldelades de mörkare draviderna.


Daliterna, de kastlösa, de som inte tillhör någon kast. Utgör ungefär 20% av Indiens befolkning.

Varje person föds in i sin kasttillhörighet. Men vid ett giftermål mellan två personer från olika kast är det mannens kasttillhörighet som bestämmer vad hela familjen ska tillhöra.
Redan 1950 så fastslogs en lag att kastsystemen skulle upphävas. Det är numera förbjudet att diskriminera någon på grund av dess kasttillhörighet i Indien. Men detta efterlevs väldigt sällan och speciellt på landsbygden är det vanligt med diskriminering. Trots att det förekommer diskriminering kan hinduerna inte ta bort sitt kastsystem. Detta beror på att karmas lag gäller. För att veta hur nära brahman varje person är behövs det i samhället. Har man levt ett bra liv hamnar man i ett högre kast.

Människor tillhör alltså olika klasser och har olika värde. Detta är bestämt av gudarna. Man kan inte sätta sig upp mot det som gudarna bestämt.
Den kast man föds i är den man ska vara i hela livet. Man kan inte byta kast senare i livet. Kasten ger en viss social ställning som kan vara svår att ändra på. Detta gör det svårt för människor att förändra sin livssituation.

Förr var de lågkastigas situation mycket värre än idag. Ingen i en högre kast fick ens röra vid en lågkastig och om man fick skuggan av en lågkastig på sig var man tvungen att be böner och tvätta sig för att bli ren.
De bodde i en speciell del av byn och de fick inte vara med i de religiösa ceremonierna eller hämta vatten från bybornas brunn.
De stod helt utanför all gemenskap, därför kallas de ibland för kastlösa.
Dessa gamla traditioner har funnits länge och först de senaste årtiondena har situationen förbättrats för de lågkastiga. Den som kämpade mest för deras rättigheter var Mahatma Gandhi.
De flesta lågkastiga har möjlighet att gå i skolan nuförtiden och en del Harijans (som de också kallas) har lyckats bli affärsmän.

Det som avgör vilket kast du tillhör är karman. Ordet karma betyder handling.
Om du har varit hederlig och levt moraliskt föds du in i en hög kast men om du har varit omoralisk och levt som en dålig människa så är det sannolikt att du återföds i en låg kast.
Karma är alltså summan av alla gärningar du utfört.
”What you give is what you get returned”
Karma
Att slippa återfödas och istället sammansmälta med Världssjälen är hinduernas mål. Det är när man uppnår Moksha, befrielsen.
När man uppnår Moksha befrias man från själavandringen och blir ett med Brahman, Gud.
Atman är en människas själ. Själen är en del av Brahman, världssjälen, men människans själ är fast i livet och själavandringen.
Man tänker sig Moksha som ett slags paradis, endast ro, harmoni och fullständig lycka finns där.
Men man måste ha en tillräckligt bra karma för att uppnå Moksha, och det finns många olika vägar. Och eftersom hinduismen är en tolerant religion kan man välja vilken väg man vill.


3.2 Livsregler
Det finns som sagt olika vägar man kan välja bland för att få en bra karma och uppnå moksha.
Men regler som gäller för samtliga hinduer är:

En hindu bör:
• offra och be till gudarna
• delta i religiösa riter och fester
• lyda föräldrar och visa hänsyn för ålderdom och visdom
• vara hjälpsam mot människorna i samma familj och kast

De tycker också att en hindu inte bör:
• äta kött
• dricka alkohol (som på många stället är olagligt)
• ljuga
• stjäla
• skada eller döda något levande

Hinduerna lever så att de tror på att man ska låta allt levande leva. Det förekommer dock i de lägre kasten att de äter/slaktar djur för deras kött. Allra heligast för hinduerna är kossan.
De flesta hinduer har aldrig smakat kött, öl, vin eller sprit.

Utöver dessa grundregler finns alltså olika vägar som kan välja. De ger bra karma och det blir då lättare att födas i ett högre kast eller uppnå moksha.

Gärningarnas väg
Detta är en vanlig väg bland dagens hinduer. Genom att utföra osjälviska gärningar, är noga med böner, offrar och utför andra riter får man bra karma.
Det finns också fem reglar man måste följa:
• Inte stjäla
• Inte skada någonting som lever
• Inte tala osanning
• Vara generös
• Leva troget

Bhakti (hängighetens väg)
Människor som väljer denna väg har Krishna som den ende guden och de tillber Krishna genom att t.ex. sjunga sånger, offra mm. Om man visar sin kärlek till Krishna nog mycket uppnår man Moksha. Hare-Krishna sekten går efter denna väg.
Jainismens väg
Detta är en ovanlig väg. De som valt denna väg dyrkar ingen Gud, utan lever genom att inte döda något levande. Får att uppnå dessa svåra mål bär de duk för munnen så de inte ska andas in något som de kan döda och är vitklädda för att upptäcka djur som kanske har fastnat på beklädnaden. De har också något som kallas för ahisma, som betyder icke-våld. Men detta följer alla hinduer hursomhelst. Den hemskaste synden man kan begå är att döda.

Försakelsens väg
Denna väg är bland de svåraste. De som följer den kallas asketer. Men uppoffrar allt som heter lust och nöjen, för att ge sig ut på vandring och att hitta lärdom. En del extrema asketer kan hänga upp sig i krokar, titta in i solen tills de blir blinda, andra går uppför Himalayas toppar med knappt några kläder på kroppen. Äldre hinduiska män väljer denna väg när de inte har så länge kvar att leva.

Yoga
Detta har blivit populärt i västvärlden, men den där används den inte för att uppnå Moksha precis… Hinduerna menar att om man tränar sin kropp och sinne förenar man sig med gud.

Kunskapens väg
De mycket lärda hinduerna granskar de heliga skrifterna och funderar kring dessa för att försöka förstå och sedan uppnå Moksha. De andliga lärarna inom hinduismen kallas guru (s) och är högt respekterade.

Bhagavadgita
I diktsamlingen Mahabharata som är världens största diktverk finns delen Bhagavadgita som kanske är den populäraste. Bhagavadgita ses som nya testamentet för en kristen. Det är en diktsamling på sanskrit, ett språk relaterad till svenska. Den handlar om samtalet mellan guden Krishna och en prins som skulle ut i ett krig. Krishna säger till prinsen att han ska slåss med andlig vishet. Vidare i boken så står det att man ska handla osjälviskt och ha Gudskärlek. Bhagavadgita är Krishnas budskap till människorna.

AUM
Aum är en symbol och hinduister börjar alltid sina böner eller mantror med ordet AUM som uttalas ”åm”. Aum har mer än 500 betydelser, men i stort sett betyder det ”ljudet av gud” och ”alla ljuds begynnelse”.


3.3 Efter döden
Antingen återföds man till ett högre eller lägre kast. Eller så uppnår man Moksha.


4. Övrigt

4.1 Symboler
Kända symboler inom hinduismen är lotusblomman (som också återfinns inom buddhismen), fallossymbolen linga, och sanskritbokstäverna "Aum".
Sättet en hindu klär sig säger mycket mer än vad personen i fråga gillar för färger. Kläderna och smyckena symboliserar var i livet man befinner sig. Om man kan tecknen kan man se om en person är gift, har barn, vilken kast personen tillhör och ungefär hur gammal den är. T ex en änka bär inte smycken.
Indiska kvinnor bär ibland slöja. Detta är inte för att dölja sitt ansikte utan för att visa om hon är blyg eller för att visa respekt för dem hon möter.


4.2 Högtider
Ingen annan religion har så många fester och högtider som hinduismen. De firar t ex:

Holifesten, som är en glad fest till minne av Krishnas upptåg med herdar i sin ungdom.
Man kastar färgpulver eller häller färgvatten över varandra och en massa eldar tänds.
Kvinnor har rätt att smiska alla män de möter. Färgglada karnevalståg drar genom städerna.

Divalifesten, som är en nyårsfest och en ljushögtid som firas bland annat för att hylla rikedomens gudinna Lakshmi. Man tänder ljus i alla hus, på alla gator och på alla torg.
Om man behöver öppna ett bankkonto anses detta vara rätt tillfälle.
Man skickar iväg raketer och smällare, tänder lyktor och oljelampor och ger varandra presenter. Divali är en efterlängtad helg.

Maha-Shivaratri, som är en stor fest för Shiva, och kallas ofta den stora Shivanatten. Man fastar, vakar och mediterar. Maha-Shivaratri äger rum på våren (mars- april).

Dashahra, som är till guden Ramas ära. Den pågår under tio dagar på hösten. Då spelar man olika pjäser ur Ramayana som handlar om Vishnus sjunde avatar; Rama.
På vissa ställen i Indien firas festen till guden Durgas ära. Då avslutas festen med att man kastar en staty av gudinnan i en sjö eller flod.

Kumbh Mela, som är en fest som bara äger rum vart tredje år, den viktigaste Kumbh Mela festen äger rum vart tolfte år. Det är världens största fest.
Män och kvinnor i alla åldrar och från alla kaster kommer till Allahbad. Därifrån kan man ta sig till platsen där floderna Ganges och Yamuna flyter ihop med en tredje, osynlig och mystisk flod, Sarasvati.
Här utför man olika badritualer på olika baddagar som man räknar ut när de inträffar genom att studera stjärnorna.
År 2001 inträffade denna allra heligaste baddagen, det var den 24 januari. Denna dag kallas Mauni Amavasya.
Den sista baddagen är den 21 februari, sedan ska de miljoner indier som tagit sig till Varanasi ta sig hem igen på de överfulla bussar och tåg som de kom med.
Förhoppningsvis har de känt gemenskap med gudarna, fått en ny andlig dimension på sin vardag eller i alla fall en flaska vatten från Ganges med sig hem.


4.3 Övrigt

Tiden
För hinduerna är tiden (som kallas Kala) oändlig. Tiden har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Efter 100 Brahmaår ska jorden gå under tillsammans med Brahma. Hundra Brahmaår är ungefär
311 040 000 000 000 år. Alltså 311 biljoner år.
Vår tidsålder kallas Kaliyuga och är den första, och vi är redan flera miljoner år in på den.
Men Shiva har alltså inte hunnit förstöra världen än.

Kvinnosyn
I Indien har kvinnorna i alla tider setts som lägre stående än männen. Det är mannen som bestämmer inom hemmet och det är han som ska ta hand om sina föräldrar och tända likbålet vid deras död.
Något som också förekommer är s.k. brudbränning vilket innebär att mannen tänder eld på sin fru för att han får för lite hemgift. Antingen så dör kvinnan eller så blir hon svårt brännskadad. Vid båda fallen är det mycket svårt att fälla mannen eftersom kvinnan i de fall då hon överlever blir hotad att inte berätta hur det har gått till.
Något som också förekommer är mord på små bebisar, då främst flickor. Allt detta för att kvinnan är mindre värd än mannen.
Men man ska tänka på att det är långt ifrån alla hinduer som sysslar med sådana här saker, de flesta lever ett normalt liv med sin kvinna.


5. Mahatma Gandhi
Gandhi föddes den 2 oktober 1869 i staden Porbandar. Hans fullständiga namn var Mohandas Karamachad Gandhi. Hans far var statsminister hos fursten, vilket ansågs som ett mycket fint jobb. Familjen tillhörde köpmanskasten (vaisha) så de hade aldrig några ekonomiska problem. Gandhis mamma Putlibai var djupt troende hindu och hon lärde sin son om icke-våld, ahimsa. Vid 13 års ålder gifte sig Gandhi med en jämnårig flicka vid namn Kastruba, de fick två söner tillsammans. När Mahatma var 16 år dog hans far.
Att han skulle bli politisk aktivist kunde ingen föreställa sig. Han var nämligen som student helt ointresserad av politik, och läste sällan tidningar. När han var nybliven advokat, 1893, for han till Sydafrika för att arbeta. Han upptäckte då hur indierna var förtryckta. Mötet med rasförtrycket skulle förvandla honom till en väldigt hängiven förkämpe som försvarade de färgades rättigheter .År 1895 grundade han organisationen ”natial Indian kongress”, även kallad INC, den tillkom av den anledningen att regeringen planerade att ta ifrån rösträtten av 150 000 indier. Det var den första politiska sammanslutning med medlemmar från hela landet.
Han hjälpte under sina år i Sydamerika sina invandrande landsmän att bekämpa rasismen med icke-våldsmetoder, som t ex hungerstrejker och arbetsnedläggelser. Satyagrha kallas detta fridsamma motstånd, och visade sig mycket effektivt. Efter internationella påtryckningar tvingades Sydafrika 1913 till en kompromiss, och Gandhi återvände hem.
Med en brittisk stadga av 1919 blev det möjligt att fängsla motstridiga indier utan rättegång. Gandhi lät då genomföra en massiv satygraha till motstånd för medborgerliga rättigheter. Av det följde oroligheter, och under den tiden genomförde britterna en massaker på nästan 400 indier och införde krigslagar. Gandhi avbröt då sin aktion och började istället omorganisera INC. INC blev nu, under Gandhis ledning, en kraftfull organisation som stod för förändring med icke-våld och ohörsamhet som främsta vapen.
1922 dömdes Gandhi för uppvigling och sattes i fängelse. Han frigavs två år senare och då han lämnat fängelset var kongresspartiet djupt splittrar mellan hinduer och muslimer.
I slutet av 1920-talet började Gandhi kräva att indien skulle bli en självständig stat inom det dåvarande brittiska samväldet. Och år 1931 genomförde han med stora framgångar en ny satygraha i protest mot den nya skatten på salt. Men ett år senare dömdes han återigen till fängelse. Han lämnade kongressen 1934 för att fram till 1942 ägna sig helt åt ett utbildningsprogram för de fattiga och kastlösa. Därefter satt han på nytt i fängelse, samt hela INC’s ledning, då de krävt att britterna skulle lämna Indien.
I Storbritannien tillträdde 1945 en labourregering som visade större förståelse för ett oberoende Indien. Gandhi spelade en väldigt stor roll i de förhandlingar som pågick 1947, som sedan skulle ge Indien självständighet inom Samväldet.
Sorgligt nog försämrades förhållandet mellan hinduer och muslimer än en gång, och upplopp bröt ut. Gandhi for då runt i landet och försökte reda fred mellan de än en gång. På väg till ett bönemöte i Delhi mördades han den 30 januari 1948 av en kvinna som var en hinduisk fanatiker. Hon tyckte inte om att han försökte inrätta fred mellan muslimer och hinduer.

Gandhi levde enkelt, bad och fastade. Hela Gandhis grundidé var att inte bruka våld. Han trodde verkligen på läran om ahimsa, icke-våld och många har följt hans exempel, t ex Martin Luther King. Det var Gandhi som förbättrade de lågkastigas svåra situation, han kallade de kastlösa för harijans, Guds barn. Han kämpade hårt för dem, och ville att alla skulle tycka att alla var lika värda, även om du var kvinna eller man, om du var i ett lågt kast eller tvärtom. För folket var han en stor andlig ledare som kämpade för folkets rättigheter. Han satt fängslad i sammanlagt sex år för sina åsikter, men han kämpade alltid för det han trodde på.


6. Hur religionen påverkar samhället och vice versa
Eftersom kastsystemet, även om det är olagligt, finns kvar, påverkas hinduer mycket av detta. Om man tillhör en av de lägre kasterna bryr sig samhället inte om en. De anser att man får skylla sig själv eftersom man levt dåligt i föregående liv. Detta påverkar alla lågkastigas sociala ställning. De får det svårt att utbilda sig till något bra och sedan tjäna en rejäl summa pengar, när de knappt har tak över huvudet.

Man kan utnyttja religionen till både onda och goda syften. Brahminerna, som är högst upp på stegen, har de viktigaste jobben och kan påverka mest i samhället. Genom att utnyttja läget kan de uppnå sina politiska och ekonomiska mål.


























Buddhismen

1. Historia

1.1 Grundare
Omkring 500 f. Kr i norra Indien gränsande mot Nepal föddes prinsen Siddharta Gautama som sonen till en furste.
Siddharta fick enbart känna på det goda och ljuvliga i livet. Man höll honom instängd i palatset han bodde i med betjäning i första hand. Detta för att han inte skulle fara illa av lidanden i form av sjukdom, fattigdom och död utanför palatsens portgångar.
Vid 29 års ålder fick Siddharta nog av nyfikenheten på verkligheten och begav sig ut med sin tjänare för att ta reda på hur resten av världen såg ut.
Till sin förvåning såg han lik bäras till kremering och även åldrande och fattigdom. Efter sina upplevelser av olika former av lidanden kunde han inte fortsätta att njuta av livet i lyx och rikedom. Istället skulle han finna ett sätt att stoppa lidandet i världen.
Siddharta lämnade ifrån sig sina dyrbara tillhörigheter och svepte om sig ett enkelt brandgult tygstycke och ensam vandrade han med bara en tiggarskål i händerna för att leva i hård askes (=stränga omständigheter).
Det sägs att han åt endast ett riskorn om dagen och utsatte sin kropp till det absolut sämsta för att få svar på sin viktigaste fråga. Under sex års tid bodde han i skogen och vandrade omkring med Indien största lärare. Men eftersom han inte fann lidandets orsak (som alltså var den viktiga frågan) började han äta och meditera mer. Han tänkte att han hade testat det rika, lyxiga livet och livet som asket utan att finna något. Nu skulle han försöka med mellanvägen.

Fullmånsnatten i månaden Vesak år 528 f.Kr satte han sig under ett Bodhiträd bredvid floden Niranjana (platsen blev senare kallad Bodh-Gaya) och mediterade. Under natten fick han hela tillvaron förklarad för sig och blev Buddha = den uppvaknade och upplyste. Buddha letade reda på asketerna han hade levt med och började undervisa dem. Först ville de inte ens lyssna på honom men sedan ändrade de sig och blev hans anhängare. Då var han 35 år, när han dog vid 80 års ålder hade hans lära spridits över en yta på 150 000 km².

1.2 När grundades Buddhismen?
Buddhismen grundades som sagt år 560-480 f.Kr. (2500 år sedan) och är en gren av hinduismen.

1.3 Utbredning
Sri lanka, Tibet, Kina är de länderna med störst antal buddhister.
I Sverige finns ungefär 1300 aktiva buddhister som gör den till tredje största religionen inom landets gränser. Antal anhängare är ca 300 – 500 miljoner människor.


2. Gudsbild

2.1 Gudar
Buddha förkastade hela teorin om gudar och dess existens.
Han sa att istället för att tro på Gud skulle man söka i sitt inre och på så sätt skapa ro och harmoni inom sig. Därför var det obetänkbart att offra eller tillbe någon Gud.
Om det finns gudar är de på samma nivå som människan – de försöker också nå Nirvana.
Men enligt Buddha finns det alltså inga gudar, å andra sidan är det så att dagens buddhister dyrkar nästan Buddha själv som en gud.

2.2 Heliga skrifter
Det fanns inga skrifter kvar av Buddha. Det som endast var kvar av honom var hans lära.
Då Buddha var död började munkarna skriva ner det de lärt sig av Buddha och hans berättelser.
Skriften resulterade i hur många böcker som helst och därför lades dem i tre korgar eftersom de var så många.
Tillsammans heter de Tripitaka som betyder just de tre korgarna på sanskrit.
Vinaya Pitaka är den första korgen och talar om hur munkar och nunnor ska leva.
Sutta Pitaka är den andra korgen av samtliga tre korgar och berättar om Buddhas liv och Dharma och läran.
Abhidhamma Pitaka är den tredje och sista korgen som består av filosofiska skrifter och tolkningar av Dharma.

2.3 Religiösa byggnader
Buddhisters religiösa byggnader kallas stupa eller pagod och symboliserar Buddhas upplysta sinne. Men det finns självklart också kloster, där bosätter sig munkar och nunnor.


3. Livet och döden

3.1 Livsfilosofi
Det centrala i buddhismens lära är att man ska nå befrielse genom att överge världen och lidandet som återfödelsernas kretslopp bringar. Man återföds dock tills man har nått Nirvana (=befrielse). För att nå Nirvana så måste man ha bra karma (summan av en varelses gärningar). Detta gör man genom att följa Dharman (Buddhas lära).

3.2 Livsregler
Dharman är, som sagt, Buddhas lära.
Hans första predikan höll han för asketerna som han hade levt med, i en hjortpark vid Benares (nuvarande Varanasi). Denna predikan kallas Benarespredikan och det var här han nämnde De Fyra Ädla Sanningarna första gången. Sanningarna är:
1. Livet är fyllt av lidande.
2. Lidandet orsakas av livstörsten, som får människorna att återfödas.
3. Lidandet upphör om livstörsten övervinns.
4. Livstörsten övervinns om man följer den åttafaldiga vägen.

Och den åttafaldiga vägen, även kallad medelvägen, är:

1. Rätt kunskap - att förstå Buddhas lära
2. Rätt sinnelag - att tänka goda tankar
3. Rätt tal - att inte ljuga och använda elaka ord
4. Rätt handlande - att inte skada människor eller djur
5. Rätt liv - att inte orsaka andra lidande
6. Rätt strävan - att tänka innan man handlar
7. Rätt medvetande - att vara uppmärksam och vaken
8. Rätt koncentration – meditation
Att symbolen för den åttafaldiga vägen, är ett hjul med åtta ekrar, betyder att man inte ska göra en sak i taget, utan att alla vägar tillsammans leder till Nirvana.

Den åttafaldiga vägen är livets principer. Men många buddhister uppfattar den som ganska svår att följa.
Därför finns det fem budord att följa för dem som eventuellt tycker att den åttafaldiga vägen är för krävande. Men annars kan man se 5 budorden i förhållande med ”tio Guds bud” inom kristendomen. De 5 budorden är följande:
• inte döda
• inte stjäla
• inte leva sexuellt lösaktigt
• inte ljuga
• inte använda berusningsmedel
De 5 budorden hjälper människan att leva rätt. En del brukar upprepa de eller så kan det hända att föräldrar läser upp de för sina barn under dess uppväxt.
Munkar har förutom de 5 budorden ytterligare 5 budord som de måste följa. Dessa lyder:
• inte gifta sig
• inte uppleva nöjen
• inte sova bekvämt
• inte smycka sig
• inte vidröra guld, silver eller pengar

Det finns tre olika vägar man kan välja att gå för att nå Nirvana, dessa är:

Mahayana, "den stora vagnen", betonar Buddhas kärlek till människorna. Den menar att alla kan nå frälsning, inte bara nunnor och munkar. Detta är den största gruppen. Anhängarna anser att buddhisternas gemensamma tro kan omge alla människor och därigenom leda till befrielse. Finns mest i norra Asien.

Theravada, "de äldstes lära" (kallas också "den lilla vagnen" av mahayana anhängare), säger att vägen till frälsning ligger i ett klosterliv. Detta är den väg som munkar och nunnor följer, och är mer strikt än Mahayana. Anhängarna menar att vägen till Nirvana är individuell, och att man väljer sitt eget sätt för att nå dit. Finns mest i södra Asien.

Vajrayana, "den gyllene farkosten" eller "diamantfarkosten", är den lära som finns i Tibet.


3.3 Vad händer efter döden?
Precis samma som inom hinduismen; antingen återföds man eller så når man Nirvana.


4. Övrigt

4.1 Symboler
Det finns flera tecken som är associerade med buddhismen. T ex hjulet med de åtta ekrarna som det pratas så mycket om, är ett av dem. Lotusblomman och Buddhastatyn är två andra. Till sist brukar fikonträdet också vara en symbol för buddhismen, eftersom Siddharta Gautama satt under just ett fikonträd då han b...