Hjärtsjukdomar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Åderförkalkning:
På latin ateroskleros.
Åderförkalkning innebär förtjockning och förhårdning i de stora och medelstora artärerna. Kalk och fett korkar delvis igen artärerna. En rad riskfaktorer påskyndar åderförkalkning. Viktigast är högt blodtryck men diabetes och brist på motion bidrar också. Även stress bidrar men det är inte stressen i sig som är farlig utan hur man reagerar på den. Tävlingsinriktad och aggressiv personlighet, livskriser, ärftliga faktorer mm kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Man förebygger åderförkalkning med:
Sänkning av högt blodtryck och höga kolesterolnivåer. Rökstopp, ökad motion, god blodsockerkontroll vid diabetes samt avlastning av svår psykisk stress.


Kranskärlssjukdomar:
Kranskärl är de blodkärl som sitter på utsidan av hjärtat och förser det med syre och näring.

Kärlkramp och hjärtinfarkt.
I de allra flesta fall av kärlkramp och hjärtinfarkt finns åderförkalkningsförändringar med förträngningar i hjärtats kranskärl. När hjärtat kräver mer syre än vad blodtillförseln genom det förträngda blodkärlet tillåter uppstår kärlkramp (angina pectoris) En hjärtinfarkt uppkommer när obalansen mellan arbete och blodtillförsel är för stor. Kärlkrampssmärtan kommer vid både psykisk och fysisk belastning och försvinner oftast efter några minuters vila eller efter att man tagit nitroglycerin. Smärtan brukar kännas djupt i bröstet och kan stråla ut i armarna, ned mot buken och upp i käken. Kärlkramp behandlas med livsstils förändringar, läkemedel, operation eller kateter behandling. Av läkemedel är nitroglycerin det mest använda. Patienter med svåra symptom kan behöva genomgå en kranskärlsoperation. En s.k. by-pass-operation.
Ytliga vener tas från benen och kopplas direkt från
aorta förbi det förträngda blodkärlet till den friska
delen efter förträngningen. Man kan i vissa fall
också vidga förträngningarna med hjälp av en
ballongkateter. En mycket smal ballong förs då in
i det trånga partiet, vanligtvis via ljumskartären.
Kateterns väg följs antingen med ultraljud eller
röntgen. Väl framme blåses ballongen upp så att
kärlet vidgas. Därefter avlägsnas katetern.
Det tredje och nyaste sättet att behandla
kärlkramp på är att laserbränna förträngningarna
men kärlkrampen återkommer
oftast efter en sådan behandling.








Hjärtinfarkt:

Symptom: Svår smärta över bröstet.
Diagnosen hjärtinfarkt ställs med ledning av symptom, EKG-förändringarna och den ökade halten hjärtenzymer i blodet.

De allvarligaste sorterna:

*Akut hjärtsvikt
med omfattande vätskeansamling i lungorna och chock.

*Hjärtrytmrubbningar
Av många olika typer. Allvarligast är kammarflimmer, då patienten dör om inte hjärtrytmen kan korrigeras med en elektrisk stöt.

*Hjärtmuskelruptur
Varvid den skadade muskeln brister, blod rusar ut i hjärtsäcken och hjärtat slutar slå. Mot detta finns ingen bot.

*Bildning av blodproppar på den såriga inre ytan av infarktområdet. Delar av en propp kan slitas loss och vandra ut i kroppen t.ex. till hjärnan.

Drabbas man av hjärtinfarkt är risken att avlida tidigt under förloppet ca 30 % om man är yngre än 65 år. Risken ökar sedan med stigande ålder.
Om patienten väl hinner till sjukhus har han goda chanser till att överleva. Patienten övervakas på hjärtintensivvårdsavdelning och får propplösande behandling.
Förändrad livsstil och psykosociala åtgärder är av stor betydelse i det långa loppet efter att ha kommit ut från sjukhuset.

Hjärtrytmrubbningar

Hjärtrytmen är sällan helt regelbunden, de allra flesta har enstaka extraslag. De flesta märker inte av det medan somliga tycker att det är obehagligt. Ofta märks de när man ska sova och allt är lugnt och tyst. Denna typ av extraslag är ofarliga. Kommer däremot extraslagen tätt efter varandra kan det röra sig om en allvarligare form av hjärtrytmrubbning, som kräver behandling. Försämrad överföring av nervimpulser inom hjärtmuskeln kan ge långsam hjärtverksamhet med blodtrycksfall, yrsel och svimningar. Den vanligaste formen av hjärtrytmrubbningar är förmaksflimmer som blir vanligare med åldern och finns hos var 20: e person över 70 år. Hjärtats pumpkraft minskar. Den största faran vid förmaksflimmer är att stagnerat blod i förmaket levras och bildar proppar som sedan bryts loss och vandrar ut i blodomloppet. Där kan de bl.a. orsaka slaganfall. Proppförebyggande medel minskar markant den risken....