annons

Hjärtsvikt

4 röster
Ge betyg
26416 visningar
uppladdat: 2003-10-28
Virpi Hietanen

Virpi Hietanen 40 år

Från Tuve, Västra Götalands Län, Sweden
Utbildning Glöstorpsskolan, Tångenskolan, Lernia Utbildning, Glöstorpsskolan, Göteborgs Universitet, Uni. College Borås
Jobb Sahlgrenska Universitetssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, Volvo Personvagnar
Facebook Visa profil
Om I have two sons, Markus who's 17 years old and Elliot who´s 14 months old. And i also have a stepdaughter Jennifer who's 21 years old.
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fallbeskrivning 2 (Alma som är tungandad och har rejält svullna ben.)

I Almas journal står det att hon har kronisk hjärtsvikt sen 5 år tillbaka. Hon fick hjärtsvikt efter en hjärtinfarkt samma år. Det finns två olika typer av hjärtsvikt: en akut och en kronisk. Den kroniska kan medföra en akut försämring. Hjärtsvikt i akut form har hög dödlighet och skall behandlas omedelbart.

Hjärtsvikt får man om hjärtats pumpförmåga blir kraftigt nedsatt, alltså hjärtat inte orkar pumpa runt det blodet som kommer utan det stockar sig i venerna. Då går vätskan (bestående mest av vatten) ut i vävnaden och samlas mest i lungorna och det i sin tur ger andfåddhet och ökad risk för lunginflammation. Vätskan samlas också i venerna och det gör att man blir svullen på anklar och ben.

När jag kommer in till Alma ligger hon i sängen och ser mycket trött ut. Det första jag gör är att presenterar mig och frågar henne hur hon mår. Jag frågar Alda om hon tagit sina mediciner som vanligt, eftersom jag vet att en av orsakerna till akut försämring vid kronisk hjärtsvikt är dålig compliance (när patienten inte tagit sina mediciner enligt ordination dvs. regelbundet och i rätt dos). Några andra orsaker är bl.a. arytmier (rytmrubbningar), ex förmaksflimmer, hjärtinfarkt och akut infektion.

Om man har hjärtsvikt kan man bli mycket sämre och till och med dö av de påfrestningar som influensa eller lunginflammation innebär för hjärtat. Aldas symtom som är kraftiga benödem och tungandad, ses vid svårare fall av hjärtsvikt. Att hon är tungandad beror på att hon har ödem (vätska) i buken och den trycker på diafragman. Ansträngd andning i vila ses vid sjukdomar i luftvägar och lungor. Exempelvis vid lungödem.

Symtom vid lungödem;
 Allmän status: Allmänpåverkan, andnöd, takypné (ovanligt snabb andning), kall hud, cyanos.
 Puls och blodtryck: Vid lungödem kan trycket vara väldigt högt, pulsen är vanligen snabb, svag och tunn.
 Lungauskultation (avlyssning): Rassel på lungorna, mest yttrat basalt, förlängt expirium (utandning) och rhonki (biljud).
 Hjärta: Takykardi, eventuellt blåsljud på grund av klaffel, tredjeton.
 Buk: Förstorad och ömmande lever, vätska i buken
 Extremiteter: benödem

Vid plötslig eller snabbt ökande andnöd ska man alltid uppsöka akutmottagning på sjukhus.
Det är viktigt att få kunnig uppföljning genom kardiolog, husläkare och/eller hjärtsviktssjuk-sköterska. Hjärtsviktens ibland oförutsägbara förlopp gör att en kontaktperson ska finnas lätt tillgänglig. Lungödem måste behandlas på sjukhus.


Jag ringer ambulansen och även en till från personalen som kan komma och hjälpa mig, eftersom jag misstänker att Alda har drabbats av akut hjärtsvikt/lungödem.
För att minska andningsbesvären är det viktigt att Alda får komma i halvsittande ställning (i hjärt-sängläge). Hjärtat får då mindre blod att arbeta med och får avlastning. Det är viktigt för mig som vårdare att uppträda lugnt och säkert, det framkallar trygghet. Andningen påverkas därmed i positiv riktning.
Då vi väntar på ambulansen förklarar jag för Alma varför hon behöver åka in på sjukhus. Jag förklarar också för henne att jag ska kolla hennes puls, blodtryck och andningsfrekvens. Jag lossar lite på hennes klädsel också så att det inte stramar åt någonstans på henne.

Läkemedel vid akuta skedet
 Man ger Alma syrgas i en mask, CPAB –behandling (Continuous Positive Airway Pressure) som är övertrycksandning. Den minskar lungödemets livshotande symtom. Hon får sitta upp för att underlätta andningen och avlasta hjärtat.
 Genom en kanyl får Alma vattendrivande medel, diuretika (t.ex. Lasix) som minskar ödemen och förbättrar andningen.
 Digitalis. Lindrar i första hand symtomen, Om man har förmaksflimmer är digitalis bra för att påverka hjärtverksamheten. Den stärker hjärtmuskulaturen och minskar pulsfrekvensen.
 Morfin 5-10 mg intravenöst kan ges som analgetika och ångestdämpande.
 Nitroglycerin i dropp eller som tablett under tungan. Medicineringen avlastar hjärtat genom att genom att bland annat vidga kärlen, vilket minskar tryckbelastningen på hjärtmuskeln. Samtidigt syresätts blodet.
 ACE-hämmare för att sänka blodtrycket och stimulera hjärtat
 Betablockerare är numera ett basläkemedel vid hjärtsvikt

Andra åtgärder
 Pulsoxymetri
 Koppla oscilloskop för arytmiövervakning (hjärtats rörelser)
 KAD för att övervaka urinproduktionen
 Vid ev. akut förmaksflimmer skall akut elektrokonvertering övervägas. Digitalisering är motiverad vid förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens.
 Bukomfånget på Alma kollas
När Alma kommer till sjukhuset blir det provtagningar och undersökningar
 Fullständigt EKG
 Hjärtlungröntgen
 Blod: Infarktprover, Leverstatus B-Glukos, CRP, Blödningsstatus och Thyroideastatus
 Syrabasstatus (lågt pO2, förhöjt pCO2)

Fortsatt vårdande av Alma
 Man fortsätter med intravenös diuretikaterapi tills Almas ödem och lungstas försvunnit.
 Man inleder också en permanent långtidsbehandling.
 Ekokardiografisk undersökning för att värdera hjärtfunktionen och komma fram till hjärtsviktens sjukdomsorsak.
 Fortsätt utredning och behandling av den bakomliggande orsaken

Hjärttransplantation och andra kirurgiska ingrepp
Jämfört med medicinbehandling är kirurgiska ingrepp ovanliga vid hjärtsvikt.

Hjärttransplantation kan göras
 vid svår hjärtsvikt
 om patienten inte är för gammal
 om chansen att överleva det närmaste året utan transplantation är mindre än hälften.
Tekniskt är hjärttransplantation idag ett rutiningrepp med goda resultat, men det är stor brist på donerade organ. Idag dör ungefär var tionde patient vid själva operationen, medan tre av fyra fortfarande lever efter fem år, och efter tio år lever sex av tio opererade. Resultaten är betydligt bättre än de som uppnås med den bästa medicinska behandlingen vid svår hjärtsvikt.

Efter en stor hjärtinfarkt kan ett försvagat och utbuktande parti, ett hjärtaneurysm, bildas på hjärtats vänsterkammare. Om man samtidigt lider av hjärtsvikt kan hjärtats funktion förbättras av ett kirurgiskt ingrepp som tar bort utbuktningen.

Om hjärtsvikten är orsakad av kranskärlssjukdom kan ibland by-passkirurgi eller ballongutvidgning förbättra syresättningen till hjärtmuskeln och därmed förbättra symtom och överlevnad.
Rådgivning och information
Rådgivning och information till Alma är en viktig del av behandlingen. Detsamma gäller rådgivning och information till hennes anhöriga. Särskilt viktigt är att Alma och hennes anhöriga får veta hur de kan följa olika symtom på hjärtsvikt. Ökad vikt, svullnader och svårigheter att andas kan tyda på försämring. Det är också viktigt att känna till hur man själv kan anpassa dosen av urindrivande läkemedel. Risken är annars att Alma hamnar i en "ond cirkel" med alltför höga doser och urindrivande medel och ständigt ökande törst. Information om hur man kan leva med hjärtsvikt har också stor betydelse. Det gäller bland annat möjligheterna att arbeta och resa.

För att Alma ska öka sina möjligheter att överleva och för att må bättre ska hon:
 undvika att dricka för mycket vätska (minska till 1 ½ liter/dag), särskilt alkohol (kan utlösa allvarliga rubbningar av hjärtrytmen)
 väga sig dagligen och hålla vikten
 sluta röka
 röra sig regelbundet om det är möjligt
 äta nyttigt
 minska mängden salt i maten, helst inte mer än 5 gram varje dag.
 försöka undvika skadlig stress
 ta mediciner regelbundet och i rätt dos
 gå på regelbundna besök hos läkare och kanske också hos en hjärtsvi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Hjärtsvikt

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Virpi Hietanen [2003-10-28]   Hjärtsvikt
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Hjaertsvikt_3223.htm [2014-08-30]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

PM Guide

Hur skriver man den perferka uppsatsen på universitetet? Mimers Brunn reder ut alla begrepp och hjälper dig! PM Guide

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna